Adaptiva styrprinciper har framhållits som potentiell lösning till en rad strategiskt kostsamma nackdelar kopplade till den traditionella årsbudgeten. Denna studie syftar till att studerasambandet mellan dessa adaptiva styrprinciper och osäker miljö. Teoribildningen som ligger till grund för det analytiska ramverket har tematiserats i fyra kategorier av adaptiva styrprinciper som visats återkommande i den tidigare forskningen rörande beyond budgeting och dess besläktade hybrider: decentralisering, adaptiv planering och resursallokering, adaptiv målsättning och prestationsmätning samt adaptiva incitamentspraktiker. Denna tidigare forskning har emellertid inte undersökt mindre företags benägenhet att implementera dessa praktiker, och hur detta förhåller sig under perioder av generell osäkerhet. Covid-19-pandemin utgör en unik möjlighet på så sätt att andra typer av osäkerhet tidigare har tagit formen av specifika attribut (exempelvis konkurrensutsättning), medan pandemin får anses vara generellt utan motstycke under de i övrigt rådande omständigheterna. Forskningsfrågan definieras därmed som: Har mindre svenska tillverkningsföretag anammat adaptiva styrprinciper i större utsträckning under pandemin? För att undersöka huruvida dessa styrprinciper har ett samband med osäker miljö på det sätt som antyds utifrån teori användes en kvantitativ metod. En enkät skickades till 616 svenska tillverkningsföretag med 10-199 anställda, varav 88 användbara svar samlades in. Även om respondenterna uppvisade bred tendens till anammande (såsom teorin skulle förutse) var inte denna förändringsgrad under pandemin statistiskt signifikant utifrån linjär sannolikhetsmodell. / Adaptive management practices have been touted as being the solution to a number of strategically costly problems connected to the traditional yearly budget. The purpose of this study is to examine the relation between adaptive management practices and an uncertain environment. The underlying theory of the analytical framework specifically concerns four adaptive management practices that have proven to be recurring in the beyond budgeting literature and its adjacent hybrids: decentralization, adaptive planning and resource allocation, adaptive goal and performance measurements and adaptive incentives. Prior research has overlooked the aspect of smaller companies and their willingness to change and adapt their management practices during times of general uncertainty. The Covid-19 pandemic during 2020-2021 constituted a rare opportunity in the sense that other types of uncertainty have tended to be specific (e.g. increased competition), whereas the pandemic is taken to be generally unprecedented in relation to all other aspects of the current business environment. The research question was therefore formulated as: Have Swedish small scale manufacturing companies adopted adaptive management practices to a larger extent during the pandemic? To examine whether the adoption of these tools relate to uncertain environments, in the manner in which the theory suggests, a quantitative approach was utilized. A survey was sent to 616 Swedish manufacturing companies with 10-199 employees, out of which 88 useful answers were gathered. Although the respondents showed tendencies of adoption across the board (as the theory would predict) the changes made during the pandemic did not reach statistical significance in the linear probability model.

Förmågan att kunna anpassa sig efter rådande omständigheter har aldrig varit mer påtagligt än idag. När Coronapandemin lamslog hela världen 2020 var det mycket i det vardagliga livet som förändrades. Det gick inte att gå ut och äta, träffa sina nära och kära eller planera nästa semester på samma sätt som tidigare. Men det va inte bara enskilda individer som drabbades, många företag fick stänga igen och gick i konkurs. Majoriteten av företagen idag använder sig ett traditionellt sätt för att budgetera och planera för framtiden, man gör budgetar för kommande period och förhåller sig sedan till dessa. Detta sätt att planera och budgetera lyfts fram som kostsamt, tidskrävande och att det försvårar möjligheterna att anpassa sig efter ändrade omständigheter. Men på senare tid har ett alternativ planerings- och budgeteringssätt vuxit fram. Beyond Budgeting är ett alternativ till det traditionella sättet och innebär att man avskaffar dessa traditionella budgetar och använder sig istället av rullande prognoser, benchmarking och balanced scorecard för att bara nämna några styrmedel. Förespråkarna för Beyond Budgeting menar att detta nya sätt att planera och budgetera skulle eliminera de negativa delar som de traditionella metoderna för med sig och att det skulle leda till ökad lönsamhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur företag på OMXS30 Nasdaq Stockholm som använder Beyond Budgeting och företag som inte använder Beyond Budgeting skiljer sig åt i lönsamhet, genom att undersöka fem nyckeltal. Nyckeltalen som undersöks är vinstmarginal, likviditet, soliditet, kapitalomsättningshastighet och räntabilitet på totalt kapital. I denna studie har en kvantitativ metod tillämpats där sekundärdata i form av årsredovisningar för åren 2017, 2018 och 2019 hämtats för företagen listade på OMXS30 Nasdaq Stockholm. Nyckeltalen vinstmarginal, likviditet, soliditet, kapitalomsättningshastighet och räntabilitet på totalt kapital har sedan valts ut som representativt för lönsamhet. Resultatet för denna studien påvisar att det inte finns någon statistiskt signifikant skillnad i lönsamhet mellan de företag som använder Beyond Budgeting och de företag som inte använder Beyond Budgeting. Studien visar således att det inte finns något samband mellan Beyond Budgeting och lönsamhet. / The ability to adapt to prevailing circumstances has never been more evident than today. When the Corona Pandemic paralyzed the whole world in 2020, much of everyday life changed. It was no longer possible to go out to eat, meet loved ones or plan the next vacation in the same way as before. But it was not just individuals who were affected, many companies had to close and went bankrupt. The majority of companies today use a traditional way of budgeting and planning for the future, they make budgets for the up coming period and then relate to these. This way of planning and budget is often highlighted as costly, time consuming and that it makes it more difficult to adapt to changing circumstances. But recently, an alternative planning and budgeting method has emerged. Beyond Budgeting is an alternative to the traditional way and means that you abolish these traditional budgets and instead use rolling forecasts, benchmarking and balanced scorecard to name just a few instruments. Proponents of Beyond Budgeting believe that this new way of planning and budgeting would eliminate the negative elements that traditional methods bring with them and that it would lead to increased profitability. The purpose of this study is to investigate how companies on OMXS30 Nasdaq Stockholm that use Beyond Budgeting and companies that do not use Beyond Budgeting differ in profitability, by examining five key figures. The key figures examined are profit margin, liquidity, equity / assets ratio, capital turnover rate and return on total capital. In this study, a quantitative method has been applied where secondary data in the form of annual reports for the years 2017, 2018 and 2019 have been retrieved for the companies listed on the OMXS30 Nasdaq Stockholm. The key ratios of profit margin, liquidity, equity ratio, capital turnover rate and return on total capital have then been selected as representative of profitability. The results of this study show that there is no statistically significant difference in profitability between the companies that use Beyond Budgeting and the companies that do not use Beyond Budgeting. The study thus shows that there is no connection between Beyond Budgeting and profitability.

Bakgrund: I en konkurrenskraftig miljö med föränderliga villkor krävs en tillämpning av sofistikerade styrverktyg inom ett företags ekonomistyrsystem. Verksamheten PostNord AB har i och med en bolagisering och avreglering genomgått en strukturomvandling men har fortfarande ett statligt uppdrag samtidigt som de konkurrerar med helt kommersiella företag. Problemdiskussion: PostNord AB får i dagsläget inte önskad effekt på styrning i verksamheten då det brister i förhållning till budgeten. Detta har utmynnat i en diskussion kring relationen mellan budget och prestationsmätning och dess styreffekter i organisationen. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga PostNord ABs ekonomistyrsystem med särskilt fokus på budget och prestationsmätningar och dess styreffekter i organisationen. Vidare är syftet att ge rekommendationer på förändringar av dagens styrsystem, vilka kan ge en förbättrad styreffekt inom PostNord AB - Region Växjö. Metod: Studien innefattar en fallstudie som forskningsdesign. Insamlingen av empiriskt material har skett genom intervjuer, dokument och observationer. Intervjuerna har utförts semi-strukturerat och respondenturvalet har skett utifrån ett kedje- samt lämplighetsurval. Resultat: Problemområden beträffande ekonomistyrsystemets styreffekter har identifierats där förbättringsförslag rörarande företagets mest kritiska områden har rekommenderats. Dessa innefattar en nedtoning av budgeten till förmån för prestationsmätningar, mål kopplade till mått, ökad kommunikation mellan nivåerna samt förhöjd motivation genom ökat deltagande. Slutsats: Marknaden som PostNord AB verkar på kännetecknas av tämligen fasta spelregler med en likartad infrastruktur för distribution. Avgörandet för företagets framgång beror på hur det på mest fördelaktiga sätt kan anpassa och maximera sin verksamhet efter rådande villkor. Detta talar för en ökad användning av processinriktade prestationsmätningar. / Background: In a competitive environment with changing conditions the use of sophisticated management tool are required within a company’s management control system. The company Post Nord AB has, with corporatisation and deregulation undergone a structural change, but still has a state-mandated while competing with fully commercial enterprises. Problems Discussion: Post Nord AB is in the current situation not receiving the desired effect on the control of the business when because of imperfections in the attitude to the budget. This has led to a discussion on the relationship between budget and performance measurement and its control effects in the organization. Purpose: The aim of the study is to map Post Nord AB’s management control system with particular focus on the budget and performance measurements and its control effects in the organization. A further purpose is to provide recommendations on changes to the current control system, which can enhance the control effect in Post Nord AB - Region Växjö. Method: The study includes a case study research design. The collection of empirical data were collected through interviews, documents and observations. The interviews were conducted semi- structured and the selection were based on a chain and suitability selection. Results: Issues concerning control effects of the management control system have been identified and improvement proposals have been recommended. These include a dimming of the budget in favor of performance measurements, goals related to measurement, increased communication between levels and enhanced motivation through increased participation. Conclusion: PostNord AB acts on a market characterized by fairly fixed rules with a similar distribution infrastructure. The essential for the company’s success depends on how it in most beneficial ways can customize and maximize their business to the prevailing conditions. This suggests an increased use of process-oriented performance measurements.