Uppsatsen syftar till att studera banker som utövar traditionell budgetstyrning och banker som har frångått budgetering. Studien undersöker alternativa styrningsmetoder som kan tillämpas vid en budgetlös styrning och hur det kommer sig att traditionell budget utövas trots deras kritik. Dessutom analysera hur ledarskapet ser ut beroende på metod som utövas. Centraliserade organisationer fattar beslut på högre nivåer, medan decentraliserade organisationer har beslutsfattande och ansvar på lägre nivåer, närmare kunden. Organisationsstrukturen påverkar styrningsmetoden på så sätt att: Bankkontoren inom centraliserade organisationer har möjlighet att ta beslut som berör det enskilda kontoren, inom givna ramar. Decentralisering möjliggör för bankkontoren att arbeta mer självständigt. Studien visar att alternativa metoder banker arbetar med är exempelvis att bankkontoren upprättar egna verksamhetsplaner. Därefter involveras medarbetarna genom att de utformar sina handlingsplaner utifrån verksamhetsplanen. Målen ska vara mätbara, realistiska och nåbara, samt upprättas i nyckeltal. Metoden möjliggör för kontoren att anpassa sig efter den lokala marknaden. Budget är användbar för att se organisationens resultat, fungerar som ett verktyg för att uppnå de långsiktiga målen och upprättas för koncernledningen och VD. Det framkommer i studien att budget brukar stämma in och ger tydliga ramar att förhålla sig till. Budget motiverar medarbetarna till att arbeta mer effektivt och ger en känsla av trygghet. Studien framhäver tre distinkta ledarskapsstilar; Transformativt-, det ”Tjänande” ledarskapet (Servant leadership) och Autentiskt ledarskap. Där två av dem tillhör det etiska ledarskapet och den tredje anses vara önskvärt och effektiv. Det framkommer att budgetstyrda bankkontor utövar det ”tjänande” ledarskapet och transformativt ledarskap inom budgetlösa kontor. / This thesis aims to study banks that practice traditional budgeting and banks that practice Beyond Budgeting. This study investigates alternative control systems that could be applied when budget is not exercised and how come others practice budget despite bad criticism. And analyzes whether leadership differs depending on which control system is used.Centralized organizations make decisions on higher levels, decentralized organizations have their decision making and responsibility on lower levels, closer to the client. The organization’s structure affects the control system in the way that; banking office within centralized organizations can make decisions which concerns their own office, as long as it’s within organization’s frames. Decentralization enables the banking office to act more independently.This study shows alternative control systems that banks could work with is for example letting banking offices establish their own operational plan. Thereafter involve co-workers by having them formulate their plan of action, based on the operational plan. The objectives have to be measureable, realistic and achievable, and established in terms of key performance indicator. The method enables banking offices to accommodate the local market.The budget is useful to look at the organizations result, works as a tool to achieve long term goals and is established for the group executive board and CEO. It appears that the outcome usually corresponds with the budget, and that the budget gives distinct frames to stay within. It motivates co-workers to work more effectively and gives a feeling of safety.This study accentuates three distinct leadership styles; Transformational-, Servant- and Authentic leadership. Two of them are considered ethical leadership and the third pass for being desirable and effective. It appears that banking offices that practice budget exercise servant leadership and transformational leadership is used in banking offices that practice Beyond Budgeting.

The budget has for decades been a cornerstone in most organizations management accounting and control. The budget has also faced criticism for being expensive, time-consuming, for quickly becoming obsolete and for impeding flexibility in organisations. In an increasingly dynamic world, companies need to become more adaptive and forward-looking. Researchers believe that budgeting is generally a data-driven activity. Hence, it becomes suitable for application of analytical technologies, such as Business Intelligence (BI). Although BI has been at the top of companies' agendas for a long time, research show that many organizations still struggle to harvest the benefits or reach the expectations with BI-systems. Thus, the purpose of this study has been to analyze and compare how business intelligence can be used for and influence budgeting among Swedish car dealers. To experience several perspectives on how BI affects budgeting in practice the study takes a qualitative approach as seven interviews with individuals at seven different car dealerships was conducted. From the existing body of literature and research, a framework to describe and analyze how BI can be used for budgeting was constructed. The study found that the use of BI for budgeting practice does not reach the potential that the literature and previous research illuminates. The conclusion is based on a minimal gathering of external and unstructured data, the modest use of predictive analysis and the non-existence occurrence of prescriptive analysis. Despite this, BI can still be used for and affect budgeting in several positive remarks. BI can gather and quickly provide a both comprehensive as well as deeply detailed overview of the business. Furthermore, BI seems to enable budget evaluation more frequently and in combination with budget follow-up and control. Something that potentially might mitigate the critique the budget has endured for impeding flexibility. However, the study identified tendencies that the follow-up of budgets seems more compatible with BI-systems than the actual making of budgets. Moreover, indications points toward a more reciprocal relationship between BI-use for budgeting, as the budgeting style and style of management control might affect the use of BI. / Budgeten har under årtionden varit en grundbult inom de flesta organisationers ekonomi- och verksamhetsstyrning. Budgeten har mött kritik för att vara dyr, tidskrävande, för att snabbt bli inaktuell samt för att förhindra flexibilitet i organisationer. I en alltmer dynamisk omvärld behöver företag bli mer adaptiva och framåtblickande. Forskare menar att budgetering generellt sett är en data driven aktivitet. Vilket gör den lämplig att applicera analytiska teknologier på, så som business intelligence (BI). Även om BI varit på toppen av företagens agenda under en lång tid visar forskning att många organisationer fortfarande inte lyckats skörda de fördelar eller uppnå de förväntningar som finns på BI-system. Syftet med denna studie har således varit att analysera och jämföra hur business intelligence kan användas för och påverka budgetering bland svenska bilåterförsäljare. För att erfara olika perspektiv på hur BI påverkar budgetering i praktiken tar studien en kvalitativ ansats. Sju personer intervjuades hos sju olika bilåterförsäljare. Utifrån den existerande litteraturen och forskning utarbetades en analysmodell i syfte att beskriva och analysera hur BI kan användas inom budgetering. Studien fann att användningen av BI i praktiken inte uppnår den potential som forskningen belyser. Slutsatsen grundar sig i en minimal användning av externa och ostrukturerade data. Samt en blygsam användning av prediktiva analyser och total avsaknad av preskriptiva analyser. Trots det kan BI användas för och påverka budgetering positivt i flera bemärkelser. BI kan samla in data och snabbt ge både en överblickande och en detaljerad bild över verksamheten. Vidare möjliggör BI att utvärdering av budgetar kan ske kontinuerligt i kombination med uppföljning. Något som potentiellt kan mildra den kritik budgeten utsått för att förhindra flexibilitet. Dessutom visade empirin tendenser på att uppföljning av budgetarna verkar vara mer förenligt med BI än själva byggande av budgetarna. Studien fann även det inte bara är BI som påverkar budgeteringen utan sättet att budgetera i sin tur kan påverka användningen av BI.

Bakgrund: Konventionell budgetering har fått utstå betydande kritik under de senaste decennierna, där många menar att den inte är lämplig i dagenssnabbrörliga och globala marknad. Ett flertal organisationer har övergett konventionell budgetering, och rörelsen eller filosofin berördetta kallas för Beyond Budgeting (BB). Grundprinciperna i denna filosofi är en organisationsstruktur där mer ansvar och tillit placeras hos den operativa delen av organisationer. Detta är menat att ge mer frihet till enskilda medarbetare men väcker frågor om agentteori och organisatorisk kontroll. Controllers traditionella roll har setts som ett verktyg för ledningen att utöva kontroll och motverka agentteorins moraliskarisk. Frågan är hur denna roll påverkas av en allt mindre strikt form av kontroll, vilka faktorer som kan tänkas påverka denna roll och hur rollen redan har förändrats. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur controllerrollen och budgetarbete ser ut i dagens organisationer samt om kritiken mot budgetarbete, så som filosofin BB beskriver den, faktiskt stämmer i dagens organisationer. Ytterligare undersöker studien till vilken grad BB som metod har implementerats i dessa organisationer. Metod: Semi-strukturerade intervjuer med sex stycken respondenter inom flertalet olika organisationer har agerat som empirisk data. Denna data harsedantranskriberats och analyserats i enlighet med den deduktiva ansatsen, där de teorier vi funnit har applicerats. Analysen skedde genom en tematisk analys där teman och kategorier funnits för att påvisa samband inför slutsatsen. Slutsats: Studien tyder på att controllers idag har en hög grad av kontroll över deras arbete samt att arbetet huvudsakligen är analytiskt och framåtblickande. Delar av respondenterna anser sig ha en beslutsfattande roll och arbetar huvudsakligen enskilt men har ett brett kontaktnät. Rollen kan till viss del beskrivas som en affärspartner men vi fann stora skillnader mellan respondenterna. Bland respondenterna var det vanligast att använda en toppstyrd budget, där enskilda affärsenheter har mindre inflytande. Denna budget kompletterades sedan med prognoser. Vi fann att delar av kritiken mot konventionell budgetering stämde in bland respondenternas organisationer, samt att aspekter av BB har implementerats. / Background: Conventional budgeting has endured a lot of criticism in the last decades as many argue it is not suitable for today's agile and globalized market. Several organizations have taken the step to abandon conventional budgeting and the movement, or philosophy, regarding this matter is known as Beyond Budgeting (BB). The core principle of this philosophy are an organizational structure where a higher degree of responsibility and trust is placed on the operative sections of the organization. By doing this a much higher degree of liberty is granted to partners in the organization, but it raises questions regarding agent theory and organizational control. The traditional role of the controller has been to function as a tool for upper management to exercise control and counteract the moral hazard of agency theory. The question then is how this role is affected by a much less strict form of control, and which factors can be seen to affect the role as well as which factors that have already affected it.   Purpose: The purpose of the study is to examine the role of the controller and how budgeting of modern organizations are handled as well as how the accurate the critique aimed at budgeting is, as it is described by the philosophy of BB. Furthermore, the study aims to examine to which degree the subject organizations has implemented or embraced the principles of BB.  Method: The study is built on semi-structured interviews with a total of six participants, based in several organizations, which have acted as the empirical data. This data has been transcribed and analyzed in accordance with the studies’ deductive approach upon which our studied theories have been applied. The analysis has been based on a thematic analysis where the goal has been to find common themes and categories.    Conclusion: The study has found that controllers today have a high degree of control regarding how they choose to perform their work, which has been found to be primarily analytical and forward-looking in nature. Some of the controllers consider themselves to have a decision-making role, and while their work is primarily done alone, they have a wide array of contacts. The role can to a degree be described as a business partner, but the study has found large differences among participants in this regard. Among the participants it was most common to use a conventional budget, set by upper management where local business units have limited influence. This budget was complemented with forecasts. The study also found that among the participant’s organizations, some of the critique towards conventional budgeting was accurate to a certain degree. In addition, we found that aspects of BB had been implemented.

This study is based on a combination of existing theoretical knowledge and recently conducted empirical research. The analysis of knowledge that has come from the academic world has resulted in an extensive review of budgeting. The review starts at the inception of budgets in the nineteenth century, where it was just a tool to manage cost and cash flows. The study follows the trajectory of the evolution of budgeting from Traditional Budgeting practices that lasted for decades to, what is known today as, Better Budgeting. The evolution of budgeting has been driven by the desire of organisations to mitigate business challenges which result from the economic volatilities of the day as well as to remain competitive. This desire to mitigate business challenges remains relevant today and demands that organisations be equipped with best practice management tools, systems and business processes. In order to manage organisations effectively and efficiently, Management Accounting as a discipline is in a state of constant development. Over the years, a number of new innovations have been introduced in the field of Management Accounting. These include (but are not limited to) concepts such as Activity Based Costing (ABC), Activity Based Management (ABM), Activity Based Budgeting (ABB), Target Costing, Strategic Cost Management and Economic Value Added (Budgeting)(EVA™), Zero Based Budgeting (ZBB), Rolling Budgets and Forecasting (RBF), Balanced-Score Card (BSC) and Beyond Budgeting. These innovations aim to provide business managers with practical value adding solutions for a better understanding of the organisation’s product or service costing and planning strategies. The focus of this study is on innovations relating to the planning strategies of the organisation. Innovations that relate to planning include: Activity Based Budgeting, Zero Based Budgeting and Rolling Budgeting and Forecasting. The budget evolution is not short of academic value; researchers have conducted empirical surveys and have provided a theoretical perspective on the subject matter with fruitful findings. There appears to be a consensus regarding a total overhaul of Traditional Budgeting with the clear intention to move towards Better Budgeting. In the midst of this continued research work, there has been an emergence of a radical view about budgeting. This radical view concerns pursuing an agenda that suggests that organisations must stop preparing budgets. The gist of this radical development can be summed up as the limitations presented by budgeting in organisations. This recent concept has been coined as Beyond Budgeting. To remain globally competitive, South African organisations must keep abreast with the latest developments in management practices. This study therefore provides a good platform for South African organisations to obtain knowledge in what other countries are already doing around the subject of budgeting. The study has a two-pronged problem statement. Firstly, do organisations still budget? Secondly, what do organisations feel is the future for budgeting? Are they keeping with Traditional Budgeting, moving towards Better Budgeting or rather going further and looking Beyond Budgeting? The South African business community is no exception to this global budget debate about Traditional Budgeting, Better Budgeting and Beyond Budgeting. To gather evidence, the study made use of an online survey questionnaire that is attached as Appendix 2. An email invite containing an Internet hyperlink was sent to respondents. Respondents were expected to click on the hyperlink to gain access the pre-designed online survey questionnaire. Upon the analysis of the results, it was concluded that the South African business community still relies on budgeting, with 90% of the respondents saying that budgeting is indispensable, as their organisations will not manage without budgeting. Furthermore, there was a clear-cut move from Traditional Budgeting towards Better Budgeting. The study also concluded that the move towards Better Budgeting is supported by the inability of Traditional Budgeting to keep up with the rapid changes in macro and micro-economic factors. Also interesting to note is the revelation that 0% of the respondents indicated that they had adopted and implemented Beyond Budgeting. This resistance by the South African business community to the adoption of Beyond Budgeting and the resulting slower pace of this new practice's implementation is actually similar to the pace at which global organisations have received this radical budgeting practice. / Dissertation (MCom) University of Pretoria, 2012 / am2013 / Financial Management / unrestricted

Bakgrund: Budget är en av de centrala delarna inom ekonomistyrning och är vanligt förekommande i många företag. Trots det finns missnöje med budgeten kring att den är tidskrävande och det är svårt att förutspå framtiden. Inte minst i en så pass snabbt föränderlig och oförutsägbar bransch som transport- och logistikföretag tillhör. Från missnöjet uppkom konceptet med budgetlös styrning, som bygger på prognoser och andra tillvägagångssätt för kontroller. Trots missnöjet använder sig företag fortfarande ofta av ett traditionellt budgetsystem, vilket väcker frågetecken kring varför det är så.    Syfte: Uppsatsens syfte baseras på undersökningar om hur budgetarbetet inom transport- och logistikföretag har påverkats av nya omständigheter i omvärlden. Det kommer utredas om det traditionella budgetsystemet numera präglas av icke budgetsystem inom ramarna för budgetlös styrning. Resultaten av denna uppsats ska sedan kunna vara en grund för andra företag att dra lärdom av och bidra med ytterligare ett synsätt för utvecklingen av budget.   Metod: För att genomföra studien har vi valt att använda oss av ett kvalitativt synsätt med semistrukturerade intervjuer. Fem personer med någon form av ekonomiansvar från fem företag med olika storlek och geografisk utbredning har intervjuats med frågor om deras ekonomistyrning, med fokus på budgeten.      Slutsats: Den slutsats som går att dra från studien är att många företag använder sig av budget. Flera av dem har implementerat kompletteringar som går att kopplas till det budgetlösa styrsättet, men har inte övergett budgeten helt. Det finns ett generellt missnöje med budgetprocessen hos respondenterna, men konceptet budgetlös styrning är förbisett, eftersom få vet vad det skulle innebära i praktiken. / Background: Budget is one of the central aspects in financial management and is used in many organizations. Although, there is a lot of dissatisfaction with the process concerning the amount of time it takes and it is difficult to predict the future. Not at least in an industry so rapidly changing and unpredictable as transport and logistics. Based on this dissatisfaction, the concept of beyond budgeting arised. Beyond budgeting focuses more on forecasts and other forms of control. Despite this dissatisfaction, organizations and companies still use the traditional budgeting systems, and the question is why that is.    Purpose: The purpose of this paper is to investigate whether budgeting processes in companies in the transport and logistics industry have been affected by new circumstances in the world. It will be investigated if the traditional budgeting systems has been characterized with the beyond budgeting ideas. The results of this study will later on be a base for other companies to learn from and contribute with a new approach for the development of budget.    Method: To complete this study we have chosen the use of a qualitative approach with semi structured interviews. Five people with some kind of financial responsibility from five companies of different sizes and geographical distribution have been interviewed with questions about their financial management, with focus on the budget.    Conclusion: The conclusion drawn from this study is that many companies use budgets. Some of them have implemented improvements which can be connected to beyond budgeting, but the budget has not been completely abandoned. There is a general dissatisfaction regarding the budget process among the respondents, but the concept beyond budgeting is overlooked, since few of them do not know how it would be involved in practice.

<p>Datum: 2010-06-03</p><p>Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp</p><p>Författare: Sanne Jotorp, Emelie Strandh och Katrin Wilhelmsson</p><p>Handledare: Esbjörn Segelod</p><p>Titel: Budgetlös styrning - Har Wallanders budgetlösa styrning stått sig oförändrad inärmare 40 år och har den varit ett vinnande koncept till framgång?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida Handelsbankens budgetlösa styrning utvecklats sedan införandet för nästan 40 år sedan samt att studera om bankens framgång grundar sig på den budgetlösa styrningen.</p><p>Metod: Undersökningen har formen av en fallstudie med en kvalitativ undersökningsmetodik har använts. Den teoretiska referensramen bygger på en litteraturstudie och empirin grundar sig på semistrukturerade intervjuer med två utvalda respondenter.</p><p>Slutsats: Handelsbanken har sedan Wallanders tid varit den mest lönsamma banken i Sverige och varje år haft en högre räntabilitet än genomsnittet för konkurrenterna. Denna framgång har sin grund i en kombination av en decentraliserad organisationsstruktur och den flexibilitet, frihet och anpassningsförmåga som den budgetlösa styrningen innebär. Decentraliseringen har inneburit att beslutsfattandet flyttats nedåt iorganisationen, vilket medför snabbare beslut och bättre kundkännedom. Decentraliseringen medför även en känsla av frihet och ett engagemang hos de anställda och det leder till kostnadsmedvetenhet. Styrningen skapar en miljö av frihet där innovativa strategier kan växa fram. Den budgetlösa styrningens flexibilitet har resulterat i att banken kunnat anpassa sig snabbare än konkurrenterna och därför kunnat återhämta sig fortare under år av kris och förändring. Decentralisering och budgetlös styrning är beroende av varandra för att vara så effektivt som möjligt. Decentralisering är en förutsättning för den budgetlösa styrningen och utan den radikala decentralisering som Wallander genomförde hade troligtvis den budgetlösa styrningen aldrig blivit lyckad. Likväl hade en decentralisering inte fått samma effekt om den traditionella budgetstyrningen vidhållits.</p> / <p>Date: 2010-06-03</p><p>Level: Master thesis in Business Administration, 15 credits</p><p>Authors: Sanne Jotorp, Emelie Strandh and Katrin Wilhelmsson</p><p>Tutor: Esbjörn Segelod</p><p>Title: Beyond budgeting – Has Wallander’s beyond budgeting control not changed incloser to 40 years and has it been a winning concept for success?</p><p>Background: In the beginning of the 1970’s Handelsbankens new CEO Jan Wallander removed the budgeting control of Handelsbanken. He decentralized the organization and implemented the beyond budgeting control.</p><p>Purpose: The purpose of the essay is to examine whether Handelsbankens beyond budgeting control has developed since the phase out of budgetary control and study if the banks success is based on the beyond budgeting control.</p><p>Method: The essay has the form of a case study and a qualitative study method has been used. The theoretical reference frame is established on a scholarly literature study and the empirical material is based on semi structured interviews with two respondents.</p><p>Conclusion: Handelsbanken has since the time of Wallander been the most profitable bank in Sweden and has presented a higher return on equity than the average of its rivals each year. The success is a combination of a decentralized organization and the flexibility, freedom and adaptability that a beyond budgeting control means. The decentralization has meant that the decision making has moved downwards in the organization, which has lead to faster decisions and a better knowledge of the customer. The decentralization also brings out a feeling offreedom and a commitment in the employees and that leads to cost-awareness. The beyond budgeting control creates an environment of freedom where innovative strategies can develop. The flexibility in the beyond budgeting control has resulted in that the bank can adapt faster than the other banks and thereby come back faster from crisis and change. Decentralization and beyond budgeting control is dependent of each other to be as effective as possible. This comes of the fact that decentralization is a presumption for the beyond budgeting control to work and without de radical decentralization that Wallander implemented the beyond budgeting control never had been successful. However had the decentralization never given the same effect if the traditional budgeting control had been kept.</p>

The aim of this study is to investigate how companies within different industries that use budgets perceive the critique that has been raised against it. As such, this study explores whether the companies find the critique valid and if so, whether and how they have managed to cope with the problems that the budget has been argued to entail. Additionally, this study explores the potential impact that the external and internal context of the budget may have on these perceptions. Utilizing on a qualitative case study research design, our findings indicate that the relevance of the critique is contextually contingent with regards to both the external and the internal environment of a company. Consequently, the likelihood for the alleged problems of the budget to appear is greater when the alignment between a company’s external and internal environment and the employed budget purpose is poor, and/or when the budget’s cohesiveness with other management control systems within a certain management control system-package is deficient. Thus, in contrast to the critics, we argue that budgets should not be seen as a static and stand-alone practice as it evidently constitute a multifaceted and contingent practice.

<p> </p><p><strong>Problem:</strong>      Majoriteten av alla företag budgeterar. Frågan är om budgeten är ett nödvändigt ont eller bara en gammal vana.</p><p><strong>Syfte:</strong>            Syftet med denna studie är att undersöka småföretagares uppfattning om budget- och budgetlös styrning. Detta för att ta reda på om det är dags att lämna den traditionella budgeten bakom sig?</p><p><strong>Metod:          </strong>Insamlingen av empirisk data har skett genom direkt intervjuer med fyra företag i Eskilstuna. Dessa företag har mellan 20-49 anställda. En litteratursökning har även gjorts för att få fram en referensram på området. Genom sökningen har relevant information hittats inom ämnet.<strong></strong></p><p><strong>Slutsats:</strong>        Vi har kommit fram till att det inte är dags att lämna den traditionella budgeten bakom sig. Budgeten är en gammal vana och en trygghet i de flesta företag. Efter denna studie har vi också kommit fram till att små företag är i behov av kunskap om budgetlös styrning, detta för att företagen ska kunna reflektera över sin styrning och inte bara ha en budget för att andra företag har det eller för att det anses vara rätt att ha en.<strong></strong></p> / <p> </p><p><strong>Problem:      </strong>The majority of companies are budgeting. The question is, if the budget is something necessary or an outdated fashion.<strong></strong></p><p><strong>Purpose:       </strong>The purpose of this study is to investigate how small companies understands budget and beyond budgeting in order to answer the question if it is time to leave the traditional budget behind us?    <strong></strong></p><p><strong>Method:       </strong>Empirical data was collected through interviews in four companies in the City of Eskilstuna. All four companies have 20-49 employees. A literature review has been used to create a theoretic base for the interviews.      <strong></strong></p><p><strong>Conclusion:  </strong>Our conclusion is that it is not time to leave the traditional budget behind us. We think that the budget is an old habit and that it creates stability for the most of the companies we have studied. We can also conclude that small companies also are in need of more knowledge about beyond budgeting. We believe that more companies should reflect over their choice of budgeting and consider go beyond budgeting as an alternative option. </p>

Datum: 2010-06-03 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare: Sanne Jotorp, Emelie Strandh och Katrin Wilhelmsson Handledare: Esbjörn Segelod Titel: Budgetlös styrning - Har Wallanders budgetlösa styrning stått sig oförändrad inärmare 40 år och har den varit ett vinnande koncept till framgång? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida Handelsbankens budgetlösa styrning utvecklats sedan införandet för nästan 40 år sedan samt att studera om bankens framgång grundar sig på den budgetlösa styrningen. Metod: Undersökningen har formen av en fallstudie med en kvalitativ undersökningsmetodik har använts. Den teoretiska referensramen bygger på en litteraturstudie och empirin grundar sig på semistrukturerade intervjuer med två utvalda respondenter. Slutsats: Handelsbanken har sedan Wallanders tid varit den mest lönsamma banken i Sverige och varje år haft en högre räntabilitet än genomsnittet för konkurrenterna. Denna framgång har sin grund i en kombination av en decentraliserad organisationsstruktur och den flexibilitet, frihet och anpassningsförmåga som den budgetlösa styrningen innebär. Decentraliseringen har inneburit att beslutsfattandet flyttats nedåt iorganisationen, vilket medför snabbare beslut och bättre kundkännedom. Decentraliseringen medför även en känsla av frihet och ett engagemang hos de anställda och det leder till kostnadsmedvetenhet. Styrningen skapar en miljö av frihet där innovativa strategier kan växa fram. Den budgetlösa styrningens flexibilitet har resulterat i att banken kunnat anpassa sig snabbare än konkurrenterna och därför kunnat återhämta sig fortare under år av kris och förändring. Decentralisering och budgetlös styrning är beroende av varandra för att vara så effektivt som möjligt. Decentralisering är en förutsättning för den budgetlösa styrningen och utan den radikala decentralisering som Wallander genomförde hade troligtvis den budgetlösa styrningen aldrig blivit lyckad. Likväl hade en decentralisering inte fått samma effekt om den traditionella budgetstyrningen vidhållits. / Date: 2010-06-03 Level: Master thesis in Business Administration, 15 credits Authors: Sanne Jotorp, Emelie Strandh and Katrin Wilhelmsson Tutor: Esbjörn Segelod Title: Beyond budgeting – Has Wallander’s beyond budgeting control not changed incloser to 40 years and has it been a winning concept for success? Background: In the beginning of the 1970’s Handelsbankens new CEO Jan Wallander removed the budgeting control of Handelsbanken. He decentralized the organization and implemented the beyond budgeting control. Purpose: The purpose of the essay is to examine whether Handelsbankens beyond budgeting control has developed since the phase out of budgetary control and study if the banks success is based on the beyond budgeting control. Method: The essay has the form of a case study and a qualitative study method has been used. The theoretical reference frame is established on a scholarly literature study and the empirical material is based on semi structured interviews with two respondents. Conclusion: Handelsbanken has since the time of Wallander been the most profitable bank in Sweden and has presented a higher return on equity than the average of its rivals each year. The success is a combination of a decentralized organization and the flexibility, freedom and adaptability that a beyond budgeting control means. The decentralization has meant that the decision making has moved downwards in the organization, which has lead to faster decisions and a better knowledge of the customer. The decentralization also brings out a feeling offreedom and a commitment in the employees and that leads to cost-awareness. The beyond budgeting control creates an environment of freedom where innovative strategies can develop. The flexibility in the beyond budgeting control has resulted in that the bank can adapt faster than the other banks and thereby come back faster from crisis and change. Decentralization and beyond budgeting control is dependent of each other to be as effective as possible. This comes of the fact that decentralization is a presumption for the beyond budgeting control to work and without de radical decentralization that Wallander implemented the beyond budgeting control never had been successful. However had the decentralization never given the same effect if the traditional budgeting control had been kept.

Problem:      Majoriteten av alla företag budgeterar. Frågan är om budgeten är ett nödvändigt ont eller bara en gammal vana. Syfte:            Syftet med denna studie är att undersöka småföretagares uppfattning om budget- och budgetlös styrning. Detta för att ta reda på om det är dags att lämna den traditionella budgeten bakom sig? Metod:          Insamlingen av empirisk data har skett genom direkt intervjuer med fyra företag i Eskilstuna. Dessa företag har mellan 20-49 anställda. En litteratursökning har även gjorts för att få fram en referensram på området. Genom sökningen har relevant information hittats inom ämnet. Slutsats:        Vi har kommit fram till att det inte är dags att lämna den traditionella budgeten bakom sig. Budgeten är en gammal vana och en trygghet i de flesta företag. Efter denna studie har vi också kommit fram till att små företag är i behov av kunskap om budgetlös styrning, detta för att företagen ska kunna reflektera över sin styrning och inte bara ha en budget för att andra företag har det eller för att det anses vara rätt att ha en. / Problem:      The majority of companies are budgeting. The question is, if the budget is something necessary or an outdated fashion. Purpose:       The purpose of this study is to investigate how small companies understands budget and beyond budgeting in order to answer the question if it is time to leave the traditional budget behind us?    Method:       Empirical data was collected through interviews in four companies in the City of Eskilstuna. All four companies have 20-49 employees. A literature review has been used to create a theoretic base for the interviews.       Conclusion:  Our conclusion is that it is not time to leave the traditional budget behind us. We think that the budget is an old habit and that it creates stability for the most of the companies we have studied. We can also conclude that small companies also are in need of more knowledge about beyond budgeting. We believe that more companies should reflect over their choice of budgeting and consider go beyond budgeting as an alternative option.