Det finns idag en kunskapslucka om specialbibliotekens verksamheter, vilken roll de har för moderorganisationen och vilka förutsättningar de har. Som exempel på ett specialbibliotek finns Svenska Institutets bibliotek i Rom. Rominstitutets specialbiblioteks uppdrag är tydligt förankrat med institutets syfte och specialbiblioteket har en betydande roll för Rominstitutet. Biblioteket fungerar som ett arbetsrum där forskarna dels har tillgång till material för sin forskning men där de också kan interagera med andra forskare samtidigt som biblioteket också kan användas vid föreläsningar och andra aktiviteter. Rominstitutets specialbibliotekarie har en stor roll för specialbiblioteket när det kommer till klassificering, digitalisering och hantering av grå litteratur. Specialbibliotekariens roll går att identifiera i Øroms alla sex olika bibliotekarieidentiteter.

Denna uppsats har för avsikt att undersöka hur fängelsebibliotekarier själva ser på sin funktion i utbildningen av interner, och därmed även internernas rehabilitering och välbefinnande. Funktionen har analyserats utifrån sex bibliotekarieidentiteter framtagna av Anders Örom och mycket av den tidigare forskningen är av utredande karaktär då det var den typen av material som innehöll den information rörande svenska anstalter som var mest relevant för studien. Fyra aktiva fängelsebibliotekarier intervjuades och på datamaterialet gjordes en teoristyrd tematisk analys. Resultatet visar att den identitet som bäst beskriver fängelsebibliotekariernas funktion i utbildningen av interner är Socialarbetaridentiteten. Den främsta orsaken till detta är att fängelsebibliotekarier ser sin främsta funktion som att möta behoven hos de intagna samt att engagera och motivera dem på internernas egna villkor. Begränsningar för denna studie var främst att endast fyra personer intervjuades och det i sin tur gav ett ganska begränsat datamaterial. För vidare forskning föreslås en utredning av aktiviteter inom Kriminalvårdens biblioteksverksamhet.

This study is a literature review with a qualitative research approach of previously written bachelor thesis about the perception of librarianship. The literature search was done through the database DiVA, with fixed premises. The papers that were chosen studied either the perception of librarianship from the outside world (for example community, users, popular culture, newspapers) or librarians’ own perception of the profession. The purpose of the study has been to determine perceptions of librarianship, if stereotypes about the profession lives on and what that could say about the profession’s status in general, which have been described as low. The conclusion is that stereotypes do appear in popular culture and that the librarian, for the most part, is seen as a reading person with a great passion for books and is almost always tied with the library. Librarians see themselves as service minded, competent and acknowledges the users’ need as their primary job. The low status of the profession is mostly visible through the eyes of some librarians and students, who feels the need to defend their knowledge and competence, but also in the way stereotypes are portrayed. All in all, though, librarians are seen as neutral – neither in a negative or positive way. A way to develop the research about perceptions of librarianship is to see if and how it affects the librarians daily professional life.