Dissertation--Universität Trier, 2002. / Transcription du texte du manuscrit en ancien français, introduction, commentaires et notes en allemand. Bibliogr. p. 522-539. Index.

Dissertation--Göteborg, 2002. / Résumé en anglais. Bibliogr. p. 280-301.

Akademische abhandlung--Göteborg. / Contains added title-page not included in paging. "Literaturverzeichnis": p. [vii]-x.

Akademische abhandlung--Göteborg. / Contains added title-page not included in paging. "Literaturverzeichnis": p. [vii]-x.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Projektet utgår ifrån vad Stockholms Stads formulerat kring utvecklingen av Slakthusområdet. Tillägget jag ritat på är ett centrum för lärande som är tänkt att verka som ett kompliment till de omkringliggande gymnasieskolorna. Tillägget ska vara en samlande plats för eleverna och samtidigt berika den nya stadsdel som växer fram. Slakthusområdet tillhör Johanneshov i Stockholms kommun och breder ut sig över närmare 300 000 m² och innefattar drygt 3000 arbetsplatser. I samband med  att Stockholm växer och fler människor som behöver en bostad har Stockholms Stad planerat för en ny stadsdel i Slakthusområdet.  Med dessa grundförutsättnigarna har jag gestaltat Biblioteket Mellan. Byggnaden fungera som en plats för kunskap och umgänge och ska komplettera den nya stadsdelen som växer fram.  Centralt i projektet har varit att försöka återinföra biblioteket som en viktig del i stadsrummet och folkbildningen. Med projektet vill jag ta mig an problematiken med det minskade intresset för biblioteken. Siffror visar på att besökarantalet stadigt sjunkit i flera år samtidigt som E-böcker och digital utlåning ökat med närmare 300 % mellan åren 2009-12.  (Källa Biblioteksstatiskik.blogg.kb.se)  Biblioteket konkurrerar i dagsläget med caféer och andra mer offentliga miljöer om besökarna. Mycket av den tryckta informationen som vi finner på biblioteken går att få tag på sittandes hemma eller på favoritcaféet. Biblioteket som studiemiljö och informationsbank kan i dag inte förlita sig helt på tryckt media utan måste istället fokusera på att bredda utbudet och erbjuda en större variation av studieytor. Det är inte längre tillräckligt med en organiserad tryckt informationsbank. Biblioteket måste kunna erbjuda Wi-fi uppkoppling, tillgång till digitala verktyg, servering, ljud och video, skrivare, konferens- och seminarierum och tysta utrymmen för att locka besökare. Dagens användare kräver en mer trådlöst rumsorganisation med fler öppna ytor som kan transformeras för specifik användning. Färre stationära kontorsplatser och istället erbjuda ett mer mobilt gränssnitt där besökaren kan tillåtas arbeta vart hen vill. Därtill en större variation av rum där hänsyn tagits till flexibilitet och förändring över tid. Frågor som jag försökt besvara under projektets gång har varit: >>Hur vi ska möta de nya behoven på studiemiljöer och samtidigt behålla flexibiliteten över tid? >> Hur ska vi kunna bryta trenden och återge biblioteket dess status som en betydande del i stadsrummet? Jag vill med tillägget skapa mervärde åt besökaren och gestalt en miljö som inspirerar och kan konkurrera mot den kommersiella kraften. Detta för att bevara biblioteket som kulturarv och kunskapssymbol samt formulera en ny strategi för att återintegrera biblioteket med staden. / The project is based around what the City of Stockholm formulated for the development of the area Slakthusområdet. The supplement that we would design is a center for learning that also serves as a compliment to the nearby high schools and invite the people living in the surrounding area to enriching the new neighborhood.  The area of Slakthusområdet belongs to Johanneshov in the municipality of Stockholm and spreads over 300,000 m² which includes more than 3000 workplaces. When the city is gettig bigger and more people settle down here the municipality of Stockholmhas planned for a new neighborhood in the Slakthus area.  With this background I have designed the Library Between. Vital to the project has been to trying to reintroduce the library as an important part of the city and to educate it´s people. With this project, I wanted to address the problem with the reduced interest of the libraries. The latest statistics show that the number of visitors have declined for several years while e-books and digital lending increased by up to 300 % between 2009-12.  (Source Biblioteksstatiskik.blogg.kb.se)  The library competes now a days with cafés and other more public environments for the visitors. A lot of the printed information that we can find at the librarie is available at home or at your favorite café. The library can not rely on printed informaton any more. They have to focus on a wider service and offer a variety of study areas. There is no longer enough with an organized printed information, the library must be able to offer Wi-Fi connection, and digital tools, café, audio and video, printers, conference and seminar rooms and quiet spaces to attract visitors. The new users require wireless organization of room with more open spaces that can be transformed for specific use. Fewer stationary office spaces and instead offer a more mobile interface where visitors can be allowed to work wherever they want. In addition, a greater variety of rooms that can change over time. Questions that I tried to answer during this project have been: >> How to meet the new needs of study environments while maintaining flexibility over time? >> How can we change the trend and give back the library its status in urban space? I want to added value to the visitor and created an environment that inspires and can compete against the commercial power. This to preserve the library as as heritage and symbol of knowledge and to formulate a new strategy to reintegration the library with the city.

The Royal Library (KB) of Sweden harbours great collections of different objects through a special law from 1661. This master degree paper is exploring a part of KB’s digitisation of those collections. It deals with the questions about what the KB had chosen for digitisation, why those choices were maid and who is responsible for making these decisions. The paper will also for example seek out different patterns and trends in the information. The questions were answered through examining10 of the KB’s earlier digitisation projects and tests with qualitative methods: personal interviews, interviews by phone and questionnaires. The interviews and questionnaires were performed with informants at KB. General information about KB’s digitisation and the results from the interviews and questionnaires are presented partly with each individual test and project and partly in two analyse tables. KB had chosen different kinds of objects from their collections, for example older books and posters. The main reasons for digitising objects and collections were preserving and giving access to the collections and objects. The copyright were important to notice and there were also marketing of the collections and the testing of technology. The people responsible for the decision-making were partly KB’s head council and partly the informants involved with the projects. / Uppsatsnivå: D

The aim of this study was about how librarians in Sweden work with their web page to reach young people between the ages of fifteen and nineteen. Most of the youths in Sweden today use Internet every day for several reasons, and the library should have an obvious place there as well. It shouldbe obvious because almost all youths uses Internet every day and therefore the library needs to be seen there as well to reach out to them. Earlier research has shown that librarians and youths think differently in this question. Youths think that the library web page is more important for the librarythan the librarians do.How do the librarians work with marketing for youths on the web page? Do their policy documents help them in their work?To study this area we have interviewed librarians from six quite large public libraries from different parts of thecountry. We also collected their policy documents for the library activities and goals which we analyzed through content analysis. By using a marketing theory on how to make an effective web page, to get the users to revisit and use the page, we have analyzed our results from the interviews and the content analysis.The conclusions of this study are that all the libraries work with Internet to reach out to youths, even though they workin different ways and have different opportunities to work with Internet. Not all of them work with the web page to reach out to the youths. Instead they work a lot with blogs which is an easy and free tool to use. / Program: Bibliotekarie

The purpose of this Master’s thesis is to perform a user oriented evaluation of the International Library’s website. The questions posed in this study are; for what purpose do the users in this study turn to the International Library’s website; what does the users information searching process consist of when visiting the site; how does navigation, layout and content effect the users satisfaction with the website; do the users in this study consider that the International Library’s website can be improved and if so, how? The study was performed with a user oriented approach where six qualitative interviews with librarians who use the website were conducted. These interviews were analysed using Brenda Dervin’s Sense making-theory and Leclercq’s theory about user satisfaction. The results show that functions that the librarians have used regularly on the website are easily found but the site lack in intuitiveness. The users trust the content on the website and this effects their satisfaction in a positive way because it makes the information useful. The suggestions of improvement of the website concerned easier access to the catalog and a separate entrance for librarians and other users. / Uppsatsnivå: D

Undersökningen visar de attityder olika aktörer, på och kring komvux i Blåmåla, harangående sitt skolbibliotek. De tillfrågade har fått ge sina åsikter i fråga om skolbiblioteketsegentliga funktion, personalen, lokal och bestånd, datorisering, användning, samarbetemed andra kommunala enheter och spekulera i andra aktörers tankegångar ombiblioteksverksamheten.Syftet är att visa på problematiken kring biblioteket i vuxenutbildningen, samt ge vissaförslag och idéer angående utveckling av verksamheten. En kvalitativ metod har använts,i avsikit att klargöra hur aktörerna, på just denna komvuxenhet, tänker. De intervjuade ärbl a rektor, studierektor, bibliotekarier och elever.Resultaten tyder på att man anser funktionen som referensbibliotek vara den viktigaste.Att ha en yrkesutbildad bibliotekarie, ses dock inte som en nödvändighet, aven om manefterlyser någon som kan visa fram de möjligheter skolbiblioteket har att ge. Samtliga äröverens om att lokalen är för liten och att litteraturbeståndet borde vara betydligt större.Datorisering är erforderligt för verksamheten. Ett samarbete med, framför allt, gymnasiebiblioteketär önskvärt eftersom det undersökande arbetssättet på komvux ökar. Aktörernavet ytterst lite om varandras åsikter i biblioteksfrågan.