Hannover, Universiẗat, Diss., 2003.

<p>Instruktionsmanualer är ett problem för många företag i samband med att de exporterar sina produkter. Att fylla anvisningarna med ett stort antal språk blir båda dyrt och opraktiskt. En fråga som är relevant för ett av dessa företag är vilken bild som skall användas som representant för begreppet kraft. Frågeställningen i denna rapport är således: Kommer försökspersonerna att uppleva att representerande konkreta bilder visar en bättre beskrivning av begreppet kraft än analoga abstrakta bilder. Resultatet visar att en överväldigande majoritet av försökspersonerna valde den representerande konkreta bilden som en tydlig och beskrivande representant för begreppet kraft.</p>

Instruktionsmanualer är ett problem för många företag i samband med att de exporterar sina produkter. Att fylla anvisningarna med ett stort antal språk blir båda dyrt och opraktiskt. En fråga som är relevant för ett av dessa företag är vilken bild som skall användas som representant för begreppet kraft. Frågeställningen i denna rapport är således: Kommer försökspersonerna att uppleva att representerande konkreta bilder visar en bättre beskrivning av begreppet kraft än analoga abstrakta bilder. Resultatet visar att en överväldigande majoritet av försökspersonerna valde den representerande konkreta bilden som en tydlig och beskrivande representant för begreppet kraft.

<p>Syftet med denna uppsats är att skänka en grundläggande illustration av hur relationen bild</p><p>inom bild och skräck kan se ut. Studien koncentrerar sig på estetiken och reflexiviteten hos</p><p>bilderna inom bilden hos de japanska skräckfilmerna The Ring, Pulse och Dark Water. Dessa</p><p>bilder består av ett videoband i The Ring, webbkamerabilder i Pulse och övervakningsbilder i</p><p>Dark Water.</p><p>Användningen av rörliga bilder inom rörliga bilder är reflexivt i den meningen att vi</p><p>medvetandegörs om filmmediet självt som en konstruktion av bilder. Detta fenomen</p><p>uppmärksammar oss också på akten att se. Syftet i skräckfilm är att skapa känslor av olust och</p><p>skräck hos oss och detta åstadkoms, bland annat, genom hur bilderna ser ut och är upplagda.</p><p>Ett återkommande element hos bilderna inom bilden hos våra filmer är otydligheten hos</p><p>flera av dem och detta att vi inte kan se bilden tydligt kan ge upphov till olustkänslor. Något</p><p>dessa bilder också har gemensamt och som kan te sig otäckt är att de är ologiska på olika sätt.</p><p>Ologiska i förhållande till verkligheten, det vill säga vår verklighet utanför fiktionen, och</p><p>ologiska i förhållande till det klassiska filmberättandet där åskådarna ska föreställa ”osynliga</p><p>vittnen” till en händelse.</p> / <p>The aim of this paper is to give a basic illustration of how the relation horror and image</p><p>within image can present itself. The study is concentrated upon the aesthetics and reflexivity</p><p>of the images within the image in the Japanese horrorfilms The Ring, Pulse and Dark Water.</p><p>The images within the image in these films consist of a videotape in The Ring, webcamera</p><p>images in Pulse and images of surveillance in Dark Water.</p><p>The use of moving images within moving images is reflexive in the sense that we come</p><p>aware of the medium as a construction of moving images. This phenomenon also attracts our</p><p>attention to the act of looking. The purpose in horrorfilm is to frighten us and to make us feel</p><p>unpleasant. That is achieved, among other, by how the images look - it is the images that</p><p>assault our eyes.</p><p>An element that recurs is the indistinctness of several of these images, which can</p><p>generate an unpleasant feeling. Another theme these images have in common and that may</p><p>seem awkward is how illogical they appear. Illogical in comparison to our reality outside the</p><p>fiction, and illogical in relation to classical narration in fiction film as far as the audience</p><p>being invisible observers.</p>

Syftet med denna uppsats är att skänka en grundläggande illustration av hur relationen bild inom bild och skräck kan se ut. Studien koncentrerar sig på estetiken och reflexiviteten hos bilderna inom bilden hos de japanska skräckfilmerna The Ring, Pulse och Dark Water. Dessa bilder består av ett videoband i The Ring, webbkamerabilder i Pulse och övervakningsbilder i Dark Water. Användningen av rörliga bilder inom rörliga bilder är reflexivt i den meningen att vi medvetandegörs om filmmediet självt som en konstruktion av bilder. Detta fenomen uppmärksammar oss också på akten att se. Syftet i skräckfilm är att skapa känslor av olust och skräck hos oss och detta åstadkoms, bland annat, genom hur bilderna ser ut och är upplagda. Ett återkommande element hos bilderna inom bilden hos våra filmer är otydligheten hos flera av dem och detta att vi inte kan se bilden tydligt kan ge upphov till olustkänslor. Något dessa bilder också har gemensamt och som kan te sig otäckt är att de är ologiska på olika sätt. Ologiska i förhållande till verkligheten, det vill säga vår verklighet utanför fiktionen, och ologiska i förhållande till det klassiska filmberättandet där åskådarna ska föreställa ”osynliga vittnen” till en händelse. / The aim of this paper is to give a basic illustration of how the relation horror and image within image can present itself. The study is concentrated upon the aesthetics and reflexivity of the images within the image in the Japanese horrorfilms The Ring, Pulse and Dark Water. The images within the image in these films consist of a videotape in The Ring, webcamera images in Pulse and images of surveillance in Dark Water. The use of moving images within moving images is reflexive in the sense that we come aware of the medium as a construction of moving images. This phenomenon also attracts our attention to the act of looking. The purpose in horrorfilm is to frighten us and to make us feel unpleasant. That is achieved, among other, by how the images look - it is the images that assault our eyes. An element that recurs is the indistinctness of several of these images, which can generate an unpleasant feeling. Another theme these images have in common and that may seem awkward is how illogical they appear. Illogical in comparison to our reality outside the fiction, and illogical in relation to classical narration in fiction film as far as the audience being invisible observers.

Hur skapar man en blogg lämpad för bildundervisning? Vad bör man tänka på och vilka för-respektive nackdelar finns det med att använda sig av digitala hjälpmedel i skolan? Denna studie är gestaltande och går igenom hur man skapar en blogg och hur man kan arbeta med den didaktiskt. Vidare går jag igenom hur läget ser ut för skolor idag gällande användandet av digitala medier. Använder sig lärare av bloggar eller andra hjälpmedel? Forskning visar att många skolor inte har ekonomiska resurser eller vilja och kunskap att införa det digitala. Utöver tidigare forskning har jag utfört ett antal intervjuer där informanterna har fått frågor gällande min pilotblogg och deras egna erfarenheter och kunskaper om digitala verktyg. Min empiri har kopplats till teorier om estetiska lärprocesser utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studien visar att många skolor inte har tillgång till de resurser som krävs för att arbeta digitalt i bildundervisningen men att lärare trots det är positiva till de fördelar som digitala medier tillför, så länge det inte används gång på gång i undervisningen. Slutsatsen blir att läraren måste variera sitt lärosätt för att gynna eleverna. Dels för att de med inlärningssvårigheter ska ha chans att kunna användabloggen på egen hand och dels för att inte göra undervisningen tråkig av att bara använda bloggar eller andra digitala verktyg.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i bildämnet bedömer och betygsätter sina elevers arbete och vilka attityder och förhållningssätt de har till läroplanen. Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin om kunskap och lärande. Studiens empiri består av två kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med två bildlärare. Resultatet har analyserats tematiskt enligt bricolagemetoden. Analysen av resultatet visar på att det finns stora skillnader mellan hur dessa lärare bedömer och betygsätter sina elever samt deras syn på läroplanen. Skillnaderna kan leda till problem med betygsättningens tillförlitlighet och, i förlängningen, valideringen av bildämnet.

I denna studie undersöks uppfattningar om varför det är så få killar som läser bild inom det frivilliga valet på gymnasiet i jämförelse med antalet tjejer. Enligt statistiken är det endast ca 34% av de elever som läser bildprogrammet som är killar.    Studien bygger en enkät med tre öppna frågor som fyra elever på en gymnasieskola i södra Sverige svarat på. Syftet med frågorna var att undersöka uppfattningar om fördelningen av kön vad det gäller val till estetiska programmet.   Resultatet visar att vissa av eleverna tror att det finns ett samband mellan synen på maskulinitet och varför så få killar läser på bildprogrammet, men studien visar även att svaren skiljer sig beroende på vilket program eleven går på.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur begreppet främmandegöring kan användas som retorisk figur i olika kulturella texter samt att ge förslag över begreppets tillämpning i skolans bildundervisning. Syftet är också att med hjälp av resultatet gestalta ett eget konstnärligt verk där främmandegöring problematiseras och synliggörs. Det gestaltande arbetets syfte är även att pröva hur främmandegöring kan användas som retorisk figur. Undersökningens metod bygger på en bildsemiotisk analys kopplat till en bildretorisk modell beståendes av fyra dimensioner, samt en gestaltande undersökning i form av mediet digitalt fotografi. Resultatet visar att samtliga kulturella texter använder sig av främmandegöring som retorisk figur genom flera retoriska dimensioner, samt att det kan upplevas som att dimensionerna har en förmåga att gå in i varandra. Resultatet visar även ett underlag i form av ett visualiseringsmaterial till en bilduppgift med syfte att lära elever främmandegöringens retoriska figurer.

Studiens syfte är att undersöka hur integrering av elevers fritidsintressen i bildundervisningen uppfattas av lärare och elever, hur det påverkar motivationen för ämnet bild samt hur denna integrering kan gå till. Årskurs 9 på en mindre högstadieskola i södra Sverige valdes ut som informanter till denna studie. Studien genomfördes med hjäp av en observation, en intervju med enfokusgrupp samt en intervju med elevernas lärare. Studiens resultat visar att eleverna uppfattarintegrering av deras fritidsintressen som viktigt eftersom de upplever att läraren då bejakar derasintressen och uppmärksammar dem som individer. De upplever inte att de alltid måste arbeta medmetoder eller motiv som ligger innanför deras intresseramar för att uppnå motivation, utan ansertvärtom att ett fritidsintresse kan förlora sin charm om den integreras för mycket i undervisningen.Lärarens åsikter stämmer väl överens med elevernas. Läraren menar även att ett bra sätt att motivera eleverna och föra in integreringen i undervisningen är att hålla ramarna relativt fria vad gäller motiv vid utformningen av uppgifter.