This study is a mixed-methods analysis of writing processes and the reading and language experiences of d/Deaf and hearing participants. The sample consisted of three groups of 15 adults each, identified as either high-achieving d/Deaf readers, high-achieving hearing readers, or struggling d/Deaf readers. The purpose of this study is to identify factors related to writing achievement and to explore themes that emerge within an asset-based/anti-deficit, d/Deaf bilingualism/Deaf Gain theoretical framework. Five quantitative measures are used in the study: a reading comprehension assessment, a background questionnaire, a handwriting speed test, a phonological skills assessment, and a writing assessment measuring the cognitive, linguistic, and conventional components. Scores from the writing assessment are correlated with demographic statistics and other assessments to identify factors of writing achievement. Similarities and differences among groups of participants are tested with MANOVAs to identify mean differences in scores according to hearing status (d/Deaf/hearing) and reading achievement level (high-achieving/struggling). Qualitative data were gathered by collecting, reviewing, coding, and identifying overarching themes in the interview transcripts within an asset-based/anti-deficit, d/Deaf Bilingualism/Deaf Gain theoretical framework. The findings show that high-achieving d/Deaf participants performed at levels similar to those attained by high-achieving hearing participants, and that for all participants, reading comprehension, phonological skills, handwriting speed, and personal factors were related to writing achievement. Similarities and differences in reading and writing ability were also found. Access to language and explicit instructional approaches emerged as overarching themes in writing effectively.

Samhället och skolan i Sverige är idag mångkulturellt och flerspråkigt. Lärarna möter elever som har olika förutsättningar att lära sig svenska. Det finns barn som växer upp i så segregerade miljöer att de sällan eller nästan aldrig kommer i kontakt med svenska språket. Att tillägna sig svenska i skolan är en förutsättning för att kunna fungera väl i samhället och att inte hamna i ett underläge från början. I ljuset av detta sammanhang är det generella syftet att undersöka hur lärare beskriver arbetet med flerspråkiga elevers läsförståelse på andraspråket svenska i en mångkulturell skolmiljö.Uppsatsen utgår från tre olika teoretiska perspektiv – det fenomenologiska, Cummins (2017) The Literacy Engagement Framework, samt det sociokulturella perspektivet. Metodansatsen är fenomenologisk och undersökningsmetoden kvalitativ i form av intervjuer med åtta mellanstadielärare.Resultatet beskriver exempel på strategier och arbetssätt som informanter med viss variation använder sig av. Vidare synliggör resultatet de utmaningar som dagens skola möter för att tillgodose flerspråkiga elever den utbildning de enligt Språklagen har rätt till. Exempel på dessa utmaningar är bland annat brist på resurser och påverkan av yttre faktorer, vilket gör att flerspråkiga elevers läsförståelse och ordförrådsutveckling i en mångkulturell skolmiljö är otillräcklig. Slutsatsen är att skolan i nuläget inte kan garantera likvärdig tillgång till det svenska språket för alla elever. / <p>Svenska</p>

No description available.