Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Prostatacancer diagnostiseras oftast med en prostatabiopsi ledd utav ett transrektalt ultraljud (TRUS). Magnetisk resonanstomografi kan också användas för att upptäcka prostatacancer och en diagnos kan sedan ställas utifrån bildtagningen. Vanligare är dock att MR används som underlag inför en biopsitagning gjord med TRUS där MR-kameran används för att lokalisera misstänkt patologiska områden i prostatan och på så sätt bestäms ett lämpligt insticksställe för biopsin. Syfte: Att undersöka MR-kamerans sensitivitet vid prostatacancer, både vid enbart bildtagning och vid MR-ledd biopsi. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där 12 artiklar granskades och sammanställdes till ett resultat i form av tabell. Resultat: Studierna visar en hög sensitivitet hos MR för att upptäcka både allmän och signifikant prostatacancer.   Slutsats: Resultatet från detta arbete visar att MR har en hög sensitivitet för prostatacancer och kan därför med stor säkerhet upptäcka patologiska områden inom prostatan. MR-bilderna kan även med fördel användas som ett effektivt diagnostiseringsverktyg av allmän och signifikant prostatacancer, särskilt i samband med transrektalt ultraljud. / Abstract: Prostate cancer is most often diagnosed by a prostate biopsy led by a transrectal ultrasound. Magnetic resonance tomography can also be used to find prostate cancer, and a diagnosis can then be made from the images. More commonly MRI is used as a basis for a biopsy done with TRUS where the MRI is used to localise suspected pathological areas in the prostate and in this way a suitable biopsy spot is chosen. Purpose: To examine the sensitivity of the MRI-camera for prostate cancer, both for imaging alone and for MRI-led biopsy. Method: A systematic literature review was performed where 12 articles were examined and compiled into a result presented as a chart.   Result: Shows a high sensitivity with MRI for finding both unsignificant and significant prostate cancer.   Conclusion: The results from this study shows that MRI has a high sensitivity for prostate cancer and can with great accuracy discover pathological areas in the prostate. The MRI images can advantageously be used as an effective diagnosing tool for general and significant prostate cancer, a specially combined with transrectal ultrasound.

Malignt mesoteliom är en ovanlig och aggressiv cancerform. Den är vanligast i pleura och kallas då pleuralt mesoteliom. Vanligaste orsaken till utveckling av pleuralt mesoteliom är exponering för asbest. Insjuknande patienter har dålig prognos och begränsade behandlingsmöjligheter. Röntgen kan i ett första stadie ge diagnos av sjukdomen. Oftast behövs också en biopsi tas för fastställande av diagnos. Även provtagning av pleuravätskan kan ge värdefull diagnostisk information. Immunhistokemi är en viktig tilläggsanalys för diagnos med biopsier och cellblock. Immunhistokemi innebär färgning med antikroppar. För pleuralt mesoteliom kan exempelvis antikropparna PD-L1 och calretinin användas för diagnostisering. I denna studie färgades 10 parade pleurabiopsier och cellblock från pleuravätska från patienter med malignt mesoteliom. Antikropparna PD-L1 och calretinin användes. Syftet var att utvärdera uttrycket av PD-L1 och calretinin. Alla infärgade glas undersöktes i ljusmikroskop. För PD-L1 ansågs enbart membranfärgning som positivt infärgad och för calretinin ansågs cytoplasmatisk och/eller kärnfärgning som positiv. Procentuellt antal positiva tumörceller undersöktes vid två cutoff värden, ≥1 % och ≥10 %. Procentuellt antal <1 % vid cutoff ≥1 % och procentuellt antal <10 % vid cutoff ≥10 % ansågs negativt. Detta gällde för båda antikropparna. Antal positiva och negativa biopsier samt cellblock och konkordansen redovisades. Overall percentage agreement (OPA), Cohen’s kappa (κ) och konfidensintervall (CI) beräknades också. Resultatet visade på lägre antal positiva färgningar för cellblocken jämfört med biopsierna för båda antikropparna. För konkordansen visades att den vara lika för PD-L1 och calretinin vid cutoff ≥1 % men högre för PD-L1 än för calretinin vid cutoff ≥10 %. / Malignant mesothelioma is a rare and aggressive cancer. It is most common in the pleura, called pleural mesothelioma. The most common reason for developing pleural mesothelioma is exposure to asbestosis. Patients that get sick have a poor prognosis and limited treatment options. X-ray can in a first stadium give diagnose of the disease. A biopsy is often necessary to confirm the diagnosis. Even sampling of pleural fluid can give valuable diagnostic information. Immunohistochemistry is a common additional analysis for diagnosis with biopsy and cell block. Immunohistochemistry implies staining with antibodies. For example, for pleural mesothelioma the antibodies PD-L1 and calretinin can be used for diagnosis. In this study 10 paired pleural biopsies and cell blocks from pleural fluid from patients with malign mesothelioma were immunostained. The study aimed to evaluate expression of PD-L1 and calretinin. All the stained glasses were evaluated by a light microscope. For PD-L1, only membranous staining was considered positive and for calretinin cytoplasmic and/or nuclear staining was considered positive. Percentage number of positive tumor cells were evaluated at two cutoff values, ≥1 % and ≥10 %. Percentage number <1 % at cutoff ≥1 % and percentage number <10 % at cutoff ≥10 % were considered negative. The same criteria were applied for both antibodies. The number of positive and negative biopsies as well as cell blocks and the concordance were reported. Overall percentage agreement (OPA), Cohen’s kappa (κ) and confidence interval (CI) was also calculated. Result showed lower number of positive staining for the cell blocks than for the biopsies for both antibodies. The concordance was shown to be equal for PD-L1 and calretinin at cutoff ≥1 % but higher for PD-L1 than for calretinin at cutoff ≥10 %.

Syfte: Att ta reda på hur relationen ser ut för B- respektive T-lymfocyter i biopsier av rotfyllda tänder med apikal parodontit med bedömd låggradig inflammation. Denna studie kommer även att analysera hur den inflammatoriska bilden ser ut i förhållande till beskrivna symtom i dessa biopsier. Material & metod: En pilotstudie utfördes på 10 biopsier från rotfyllda tänder med apikal parodontit med bedömd låggradig inflammation enligt Danesh et al 2019 klassificeringssystem. Biopsierna hämtades från Malmö universitets biobank. Immunhistokemisk infärgning av antigenerna CD20+ och CD3+ utfördes samt analyserades med hjälp av digitalmikroskop. Jämförelsen av symtomen från remisserna skedde efter att de histologiska resultaten sammanställts. Resultat: Det fanns fler T-lymfocyter än B-lymfocyter i 6 stycken av biopsierna. I de resterande 4 biopsierna var de lika många. I remisserna hade symtombilden inte angetts föralla biopsier. Slutsats: Enligt vår pilotstudie ser vi tendenser till att T-lymfocyter är fler än B-lymfocyter eller att de är lika många. Inga slutsatser kunde dras gällande symtombilden. Ett större material från olika remittenter krävs för definitiva slutsatser. En vidare infärgning av CD4+ samt CD8+ skulle vara intressant. / Aim: To investigate the relation between B- and T- lymphocytes in biopsies of root-filled teeth with apical periodontitis with assessed low-grade inflammation. This study will also analyse what the inflammation looks like in relation to the symptoms described in these biopsies.  Study design: A pilot study was performed on 10 biopsies of root-filled teeth with apical periodontitis with assessed low-grade inflammation according to the classification system of Danesh et al 2019. The biopsies were collected from Malmö University's biobank. An immunohistochemical staining of antigens CD20+ and CD3+ were performed and analysed by a digital microscope. A comparison of the symptoms from the referrals were performed once the histological results were compiled. Results: There were more T-lymphocytes than B-lymphocytes in 6 of the biopsies. In the remaining 4 biopsies there were an equal amount of B- and T-lymphocytes. The symptoms were not stated for all biopsies in the referrals.  Conclusion: According to our pilot study, we see tendencies that T lymphocytes are more than B lymphocytes or that they are equal. No conclusions could be drawn regarding the symptom picture. Larger material from different referrers is required for definitive conclusions. A further staining of CD4 + and CD8 + would be interesting.