In order to see if, and how, future aid efforts can be improved and better contribute to a more sustainable and resilient society this essay is about how management of solid waste generated in emergency situations work and what effects the waste have on public health. This is investigated using information collected from secondary sources and interviews with three persons who have knowledge and experience in the subject. Health and sustainability are of importance in the guidelines that deal with management of waste in disaster situations. However, there are no documentations of real experiences of disaster waste impacts on human health. Even so the waste might contaminate drinking water and increase the amount of disease-carrying vectors in the area. Previous conditions in the country, low priority of waste and information to the public are some of the main features preventing optimal function of a sustainable and healthy waste management. / För att se om och hur framtida biståndsinsatser kan förbättras och i större utsträckning bidra till ett mer hållbart och motståndskraftigt samhälle handlar denna uppsats om hur hanteringen av katastrofavfall fungerar och vilka effekter detta avfall har på människors hälsa. Detta undersöks med hjälp av information som samlats in från sekundärkällor samt intervjuer med tre personer som har kunskap och erfarenhet i ämnet. Hälsa och hållbarhet är av betydelse i de riktlinjer som behandlar hantering av avfall i katastrofsituationer. Trots att inga verkliga erfarenheter av katastrofavfalls effekter på människors hälsa finns dokumenterade kan avfallet förorena dricksvatten och öka mängden smittspridande vektorer i området. Tidigare förhållanden i området, låg prioritet av avfall och dålig information till allmänheten är några av de viktigaste funktionerna som förhindrar optimal funktion av en hållbar och sund avfallshantering.

Sammanfattning Studien syftar till att ge fördjupad kunskap om svenskt internationellt biståndsarbete samt hur problem formuleras och lösningar konstrueras av biståndsorganisationernas arbetsätt.  Studien är genomförd med en kvalitativ metod och det empiriska materialet har inhämtats genom intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre ledande personer från två svenska biståndsorganisationer som arbetar på internationell nivå. Vidare inryms i studien observationer från dessa två biståndsorganisationer. Studiens teoretiska perspektiv är den postkoloniala teorin, teorin om konstruktion av sociala problem samt begreppen kolonialism och eurocentrisk diffusion. Resultatet i studien visar att de studerade biståndsorganisationerna i stora drag har ett liknande tillvägagångssätt i sitt arbete med internationellt bistånd. De arbetar utifrån att ha en stödjande roll gentemot mottagarna av biståndet så att mottagarna kan definiera sina behov och vara aktiva i lösningarna tillsammans med de svenska biståndsorganisationerna.  Samtidigt agerar de kontrollerande gällande huruvida biståndsorganisationernas egna visioner och värderingar ska vara styrande i utformningen av hjälparbetet.   De svenska biståndsorganisationernas mål är att kunskapsbilda, medvetandegöra och ombilda befintliga lokala organisationer för att förbättra människors levnadsvillkor till det bättre i utsatta länder. För att detta ska vara möjligt är det avgörande att samarbeta med lokala organisationer som är likasinnade med de svenska biståndsorganisationerna.  Studien påvisar att det finns en idé om att påverka mottagarna av biståndet genom eftersträvan av att de ska anamma de svenska biståndsgivarnas egna visioner och värderingar. Detta framkommer tydligt genom de svenska biståndsorganisationernas arbetsätt samt deras delaktighet vid formuleringar av problem och konstruktioner av lösningar hos biståndsmottagarna. Vidare framkommer att biståndsorganisationernas kunskapsgivande och ombildning av lokala organisationer bidrar med att västerländsk kunskapssyn sprids ut i världen. / The study aims to provide profound knowledge of Swedish international aid work and how problems are formulated and solutions designed by aid organizations working methods. The study is conducted using a qualitative approach and the empirical material has been collected through interviews and observations. The interviews took place with three leading figures from two Swedish aid organizations working at international level. Furthermore, are observations from these two aid organizations part of the studies method. The studies theoretical perspective is the post-colonial theory, the theory of constructions of social problems and the concept of colonialism and eurocentrism diffusion. The result of the study shows that the studied organizations have broadly similar procedures in their work with international aid work. The organizations work on a paradoxical basis. On the one hand they have a supporting role to the recipients of aid so that the recipients can define their own needs and be active in the solutions along with swedish aid organizations. On the other hand, the organizations acts controlling where their own vision and values are guiding the relief effort. The swedish aid organizations aim is to educate, raise awareness and transform existing organizations in the countries they operate in order to improve people's lives for the better in vulnerable countries around the world.  For achieving this purpose, it is crucial for them to work with local organizations that are like-minded the swedish aid organizations.  This study shows that there is an idea to affect the recipients of aid in pursuing them to embrace the Swedish donors' own visions and values. This is clearly shown by the Swedish aid organizations working methods as well as their involvement in the formulation of problems and constructions of solutions of aid recipients. Furthermore, it appears that the aid organizations' knowledge rewarding and transformation of local organizations contribute to Western conception of knowledge spread out in the world.