Det finns ett stort och konstant behov av sjuksköterskor inom internationellt biståndsarbete. Vad en sjuksköterska gör vid uppdrag skiljer sig från det svenska omvårdnadsarbetet. Arbetet innebär mycket glädje av att göra gott men samtidigt många tragiska upplevelser. Den här studien var empiriskt förankrad med syfte att beskriva sjuksköterskors emotionella upplevelser vid internationellt biståndsarbete för Läkare Utan Gränser. Det empiriska materialet bestod av bloggar, reseberättelser och intervjuer som analyserades och presenterades under kategorierna före, under och efter uppdrag. Under den första kategorin visade det sig att sjuksköterskorna förberedde sig på ett hårt och krävande uppdrag, samtidigt var det svårt att föreställa sig vad som skulle mötas. Under uppdraget upplevdes positiva och negativa känslor relaterade till yrkesrollen. Arbetet var en utmaning och gav en härlig känsla att vara med och påverka. Sjuksköterskorna uttryckte efter uppdraget att det inte gick att förbereda sig på vilka känslor som skulle upplevas. Uppdragen gav energi och känslan av att ha vuxit som människa. Det framkom i studien att det var svårt att vara förberedd inför ett uppdrag, det uttrycktes frustration men ingen stress vilket andra studier visade. Sjuksköterskorna fick lära sig se med nya ögon och interaktionen med patienterna påverkades. / There is a great and constant need for nurses in international aid work. What a nurse does as an aid worker is different compared to the ordinary Swedish nurse. The work involves a lot of pleasure from doing good, but also many tragic experiences. This study is empirically based with a view to highlight nurses emotional perceptions in international aid work for MSF. The empirical data consisted of blogs, travel stories and interviews that were analyzed and presented in categories before, during and after missions. The first category showed that nurses were preparing for a tough and demanding mission, but it was difficult for them to imagine what they were going to meet. During the mission, both positive and negative feelings were related to the professional role. The work was a challenge and it was a great feeling to be able to make a difference. The assignments gave energy and the feeling of having grown as a person. The study revealed that it was difficult to be prepared for a mission, the nurses expressed frustration but no stress, which other studies showed. The nurses had to learn to see with new eyes and the interaction with the patients was affected.

A new form of foreign travel called “voluntourism” has emerged in Sweden. In advertisements that invite to “make a difference”, travel agencies promote short- term aid opportunities at for example orphanages or schools in Africa, Asia, and Latin America. International volunteer work is nothing new. Rather, the volunteer agencies have entered an old and established organizational field. Using theories of new institutionalism and the analytical phrase “the story about”, this thesis investigates the way international aid work originated and evolved, and how commercial volunteer agencies entered the field. The thesis is partly based on historical data from organizational reports, biographies of aid work icons, and interviews with volunteers active during the 1960s and 1970s. Additionally, it makes use of contemporary data from interviews with representatives from volunteer travel agencies and volunteers. It also includes an analysis of how the travel agencies present their business operations on their websites. The thesis concludes that travel agencies apply the common perception of international aid work’s characteristics when marketing volunteer travels. This common perception can be traced through the evolution of international aid work. Travel agencies attract volunteers by offering access to this exclusive field. The volunteers are well-educated young women from middle class families. They are looking for experiences from international aid work, perspective on their own lives, and first-hand knowledge of local and traditional societies in poor countries. Nevertheless, due to the esteem in which the organizational field is viewed, a brief period spent as an aid worker is considered a desirable qualification for a job applicant. I interpret volunteer travel as a “grand tour”.

Sammanfattning Studien syftar till att ge fördjupad kunskap om svenskt internationellt biståndsarbete samt hur problem formuleras och lösningar konstrueras av biståndsorganisationernas arbetsätt.  Studien är genomförd med en kvalitativ metod och det empiriska materialet har inhämtats genom intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre ledande personer från två svenska biståndsorganisationer som arbetar på internationell nivå. Vidare inryms i studien observationer från dessa två biståndsorganisationer. Studiens teoretiska perspektiv är den postkoloniala teorin, teorin om konstruktion av sociala problem samt begreppen kolonialism och eurocentrisk diffusion. Resultatet i studien visar att de studerade biståndsorganisationerna i stora drag har ett liknande tillvägagångssätt i sitt arbete med internationellt bistånd. De arbetar utifrån att ha en stödjande roll gentemot mottagarna av biståndet så att mottagarna kan definiera sina behov och vara aktiva i lösningarna tillsammans med de svenska biståndsorganisationerna.  Samtidigt agerar de kontrollerande gällande huruvida biståndsorganisationernas egna visioner och värderingar ska vara styrande i utformningen av hjälparbetet.   De svenska biståndsorganisationernas mål är att kunskapsbilda, medvetandegöra och ombilda befintliga lokala organisationer för att förbättra människors levnadsvillkor till det bättre i utsatta länder. För att detta ska vara möjligt är det avgörande att samarbeta med lokala organisationer som är likasinnade med de svenska biståndsorganisationerna.  Studien påvisar att det finns en idé om att påverka mottagarna av biståndet genom eftersträvan av att de ska anamma de svenska biståndsgivarnas egna visioner och värderingar. Detta framkommer tydligt genom de svenska biståndsorganisationernas arbetsätt samt deras delaktighet vid formuleringar av problem och konstruktioner av lösningar hos biståndsmottagarna. Vidare framkommer att biståndsorganisationernas kunskapsgivande och ombildning av lokala organisationer bidrar med att västerländsk kunskapssyn sprids ut i världen. / The study aims to provide profound knowledge of Swedish international aid work and how problems are formulated and solutions designed by aid organizations working methods. The study is conducted using a qualitative approach and the empirical material has been collected through interviews and observations. The interviews took place with three leading figures from two Swedish aid organizations working at international level. Furthermore, are observations from these two aid organizations part of the studies method. The studies theoretical perspective is the post-colonial theory, the theory of constructions of social problems and the concept of colonialism and eurocentrism diffusion. The result of the study shows that the studied organizations have broadly similar procedures in their work with international aid work. The organizations work on a paradoxical basis. On the one hand they have a supporting role to the recipients of aid so that the recipients can define their own needs and be active in the solutions along with swedish aid organizations. On the other hand, the organizations acts controlling where their own vision and values are guiding the relief effort. The swedish aid organizations aim is to educate, raise awareness and transform existing organizations in the countries they operate in order to improve people's lives for the better in vulnerable countries around the world.  For achieving this purpose, it is crucial for them to work with local organizations that are like-minded the swedish aid organizations.  This study shows that there is an idea to affect the recipients of aid in pursuing them to embrace the Swedish donors' own visions and values. This is clearly shown by the Swedish aid organizations working methods as well as their involvement in the formulation of problems and constructions of solutions of aid recipients. Furthermore, it appears that the aid organizations' knowledge rewarding and transformation of local organizations contribute to Western conception of knowledge spread out in the world.