The ongoing urbanization leads to densification and growth of cities, which replaces natural areas with hard surfaces. Precipitation is then more likely to runoff as stormwater than to be detained locally. Also, precipitation is predicted to be increasing as an effect of climate change. Traditionally, stormwater has been handled by draining it in underground pipes. As a complement, blue-green infrastructure (BGI) can be used to take care of the increased amount of stormwater. BGI is vegetation and water-based systems that intend to restore the natural flows of water. It does, however, not only provide services for stormwater management but also other services that contribute to human welfare. These are provided for free by nature and are called ecosystem services. By illustrating the value of ecosystem services, the motivation of implementing more BGI can increase. The aim of this project was to provide guidance on how to value ecosystem services that BGI can provide at a district level. The valuation was to be semi-quantitative with the grades 1-5. To do so, ecosystem services were identified and given indicators that could illustrate the extent of the ecosystem services’ presence. Seven different BGI for stormwater management were studied, to determine which added values they can bring into urban settings. The BGI were green roofs, trees, rain gardens, swales, detention basin, detention ponds and attenuation storage tanks. Nine ecosystem services provided by these BGI were then identified. These were flood protection, water treatment, local climate regulation, air quality control, environmental noise control, erosion prevention, recreation, social relations and biodiversity.  Indicators were identified for each ecosystem service through a literature study. It was noted that to value the ecosystem service, it was not enough to only value the presence of the indicators but also necessary to estimate the demand or need for the ecosystem service. Therefore, questions were formed that could help determine the demand for the ecosystem service. The valuation was then based on how well the presence of the ecosystem service corresponded to the demand of it.  After using this valuation method on a case study, it was concluded that this type of valuation is useful for reconstruction projects in an early stage, to illustrate what functions and demands that need to be considered to obtain more ecosystem services. It can then be used for comparison of different proposals, to see which one provides the most ecosystem services. The valuation is conceptual rather than specific. It is useful as it can include any type of ecosystem service but lacks the perspective of costs. / Den pågående urbaniseringen leder till en ökad utbredning och förtätning av städer, vilket innebär att grönytor byts ut mot hårdgjorda. Detta leder till att nederbörd inte omhändertas lokalt utan avrinner istället på de hårdgjorda ytorna som dagvatten. Dessutom förutsägs nederbörden att öka i och med klimatförändringar, vilket ökar mängden dagvatten ytterligare. Traditionellt har dagvatten hanterats genom att avledas i ledningar under mark. Som ett möjligt komplement till denna infrastruktur finns blågrön infrastruktur (BGI). BGI är vegetations- och vattenbaserade system som avser att efterlikna det naturliga flödet av vatten för att minska översvämningsrisken men ger fler nyttor än så. Dessa nyttor benämns ekosystemtjänster. De ökar människors välbefinnande och förses av naturen gratis. Genom att synliggöra värdet av ekosystemtjänster kan motivation till att implementera BGI öka. Syftet med detta projekt var att sammanställa ett beslutsstöd för hur en värdering av ekosystemtjänster från BGI på stadsdelnivå kan gå till. Värderingen skulle vara semi-kvantitativ med en skala 1-5. För att möjliggöra detta identifierades först ekosystemtjänster som sedan tilldelades indikatorer som belyser i vilken utsträckning respektive ekosystemtjänst förekommer. Sju olika blågröna dagvattenlösningar studerades för att avgöra vilka mervärden i form av ekosystemtjänster dessa kan tillföra urbana miljöer. Dessa dagvattensystem var gröna tak, träd, växtbäddar, svackdiken, översvämningsytor, dagvattendammar och fördröjningsmagasin. Nio ekosystemtjänster identifierades kunna uppkomma av dessa blågröna lösningar. Dessa var översvämningsskydd, vattenrening, lokalklimatsreglering, luftrening, bullerreducering, erosionskontroll, rekreation, sociala relationer och biologisk mångfald. För att värdera i vilken utsträckning funktionerna hos ekosystemtjänsterna fanns närvarande togs indikationer fram genom en litteraturstudie. Det ansågs däremot att det inte räckte att enbart värdera förekomsten av ekosystemtjänsten för att bestämma dess värde, utan det var även nödvändigt att studera behovet av dem. Därmed inkluderades frågor som skulle besvara behovet av ekosystemtjänsterna. Värderingen av ekosystemtjänsten baserades då på hur väl förekomsten av ekosystemtjänsten svarade mot behovet. Efter att denna värdering använts på en fallstudie kunde det konstateras att denna typ av värdering är användbar i ett tidigare skede av ombyggnadsprojekt, för att belysa vilka funktioner och behov som behöver tas i beaktande för att erhålla olika ekosystemtjänster. Den kan även användas vid jämförelse av olika förslag, för att visa på vilket förslag som bidrar med mest ekosystemtjänster. Värderingen är konceptuell snarare än specifik och har fördelen att alla ekosystemtjänster kan värderas men belyser enbart nyttor och inte kostnader.

This thesis presents a field study examining the effect of the Active, Beautiful and Clean Waters (ABC Waters) Programme in Singapore on social capital. Based on a multi-disciplinary approach and following the theoretical framework of bonding and bridging social capital developed by Robert Putnam and others, three different cases of the ABC Programme were compared, looking particularly at the level of blue-green landscape integration. The three cases comprised the ABC flagship project ‘Bishan-Ang Mo Kio Park’ with high level of blue-green integration as well as the green and the grey section of the Ulu Pandan Park Connector with medium and low level of blue-green integration, respectively. Quantitative data was obtained by counting the share of park users engaged in social interaction and by surveying 330 park users on the perceptions of social interaction and integration. In addition to the quantitative data, a total of 60 face-to-face interviews were carried out in the three park areas, providing an in-depth understanding of the perceptions of the surrounding areas. The study concludes that the ABC Waters Programme is a strong generator of social capital, offering an attractive place for social bonding and to some extent also for social bridging.

Syftet med studien var att kartlägga urban heat island [UHI]- och klimatanpassningsåtgärder som London och Stockholm arbetat med för att reducera UHI-effekten i respektive stad. Eftersom London upplever en högre UHI-effekt har de därmed kommit längre i deras arbete, studien fokuserade därför även på att förstå vad som är bakgrunden till att Stockholm brister i sitt arbete. En semikvalitativ innehållsanalys användes för att besvara frågeställningarna. Tre statliga dokument från respektive stad analyserades genom kodning och kategorisering. Åtgärderna som hittades graderades utifrån typ av åtgärd (åtta olika kategorier) och nivå på åtgärd (planerad, pågående eller genomförd). Resultatet visade att London har ett mer utförligt och proaktivt arbete med att motverka UHI än Stockholm, dels för att de lyfte budget och investeringar för deras olika åtgärder. Projekten är även större och omfattar fler områden än Stockholm. Stockholm har därmed mycket att hämta från Londons UHI- och klimatanpassningsarbete. Trots att Stockholm hade fler åtgärder är det inte lika omfattande och utvecklade jämfört med London som hade större projekt, program och policys. Resultatet visade att fler åtgärder genomförts i London. Det framgick att attityden skiljer sig åt mellan städerna. Stockholm måste förstå allvaret och borde påskynda sitt arbete genom att lägga ner mer resurser och samarbeta med aktörer för att säkerställa att projekten uppfylls och underhålls. / The purpose of this study was to map the urban heat island [UHI] and climate adaptation measures that London and Stockholm are implementing to reduce the UHI effect. London experiences a higher UHI effect, and therefore are more advanced in their work in contrast to Stockholm. The study employed a semi-qualitative content analysis, in addition with three government documents from each city which were analysed through coding. The measures found were categorised according to type of measure (eight different categories) and level of measure (planned, ongoing or implemented). The results showed that London has a more comprehensive and proactive approach to tackling UHI than Stockholm, through raising budgets and investments for their various actions, larger projects, and projects that cover more areas than Stockholm. Stockholm can utilise the development of London's UHI and climate adaptation work to better fix their issue. Although Stockholm has more measures, these are not as extensive and developed compared to London, which has larger projects, programmes and policies, in addition with more active measures being implemented in London. From the analysis it was evident that attitudes differ between Stockholm and London. Stockholm needs to understand the seriousness and should accelerate its work by putting more resources and collaborating with stakeholders to ensure that projects are fulfilled and maintained.