Mellan 200901 och 201212 genomgick 77 kvinnor värmeballongbehandling på grund av rikliga gynekologiska blödningar vid en gynekologisk klinik i Mellansverige. Postoperativt fick sju kvinnor stanna kvar över natten på grund av smärta och illamående, en kvinna fick stanna kvar då hon hade blödningsproblematik sedan tidigare och hennes blödningsbenägenhet kontrollerades, en kvinna fick problem med sitt blodsocker då hon var insulinbehandlad diabetiker och fick stanna för observation och tre kvinnor kunde inte tömma blåsan efter operationen. Sammanlagt åtta kvinnor fick endometrit efter värmeballongbehandlingen varav en fick läggas in för intravenös antibiotikabehandling. Fem av 77 kvinnor valde att hysterektomera sig inom ett år efter värmeballongbehandlingen, antigen på grund av fortsatta besvär med rikliga blödningar efter endometriedestruktionen eller på grund av kraftiga underlivssmärtor efter komplikationer som orsakades av värmeballongbehandlingen - enbart en kvinna valde på egen begäran hysterektomi trots ett normalt blödningsmönster efter värmeballongbehandlingen då hon önskade bli amenorreisk.

Bakgrund: Kunskapen om barnmisshandel hos vårdpersonal har börjat kritiseras i Sverige. Röntgensjuksköterskan är skyldig att rapportera vid misstänkt barnmisshandel och behöver därför kunna identifiera dessa fall. Syfte: Syftet var att beskriva radiologiska fynd som kan indikera barnmisshandel. Metod: Studierna i denna litteraturstudie kvalitetsgranskades, analyserades och bearbetades för att sammanställa ett resultat. Tio kvantitativa studier ingick i resultatet för litteraturstudien. PubMed och CINAHL användes som sökdatabaser. Resultat: Resultatet presenterades i tre kategorier: hjärnskador och blödningar, frakturer och ligamentskador. Konklusion: Vanliga radiologiska fynd som kan indikera barnmisshandel är subduralblödningar, revbensfrakturer och rörbensfrakturer. Vidare forskning bör utföras för att undersöka prevalensen av frakturer i händer och fötter samt ligamentskador i halsryggen vid misstänkt barnmisshandel. / Background: Swedish health care professionals’ knowledge about child abuse has lately been criticized. The radiographer is obligated to report on suspected child abuse and therefore needs to be able to identify these cases. Aim: The aim was to describe radiological findings that might indicate child abuse. Method: The studies in this literature review were quality assessed, analyzed and processed to compile the results. The results consisted of ten quantitative studies. PubMed and CINAHL were used as search databases. Results: The results were presented in three categories: brain injuries and hemorrhages, fractures and ligamentous injuries. Conclusion: Common radiological findings that might indicate child abuse are subdural hemorrhages, rib fractures and long bone fractures. Continued research should be conducted to investigate the prevalence of fractures in hands and feet, and also ligamentous injuries of the cervical spine in suspected child abuse.

Bakgrund: Missfall kan vara mycket traumatiskt och känslosamt. Missfallsrisken i Europa och Nordamerika ligger på cirka 15,3%. Det är vanligt att kvinnor som får komplikationer tidigt i graviditeten väljer att uppsöka akutsjukvård. För att dessa patienter ska få ett bra emotionellt stöd är det viktigt att sjuksköterskan på rätt sätt kan bemöta de känslor kvinnorna går igenom. Rådande kvalitativ forskning visar att en del kvinnor i samband med missfall upplever brister i det emotionella stödet de får på akutmottagningen.  Syfte: Att beskriva hur kvinnor som genomgått ett missfall upplever emotionellt stöd på en akutmottagning. Metod: Integrativ litteraturöversikt enligt Fribergs (2017) tolkning av Whittemore & Knafl (2005). Nio artiklar med kvalitativ metod om det emotionella stödet vid akutmottagningar har analyserats. Resultat: Studien visar att två huvudområden är viktiga för att kvinnor som kommer till en akutmottagning ska känna att de får ett bra emotionellt stöd: Betydelsen av att bli sedd och Att få tydlig information under besöket och innan hemgång. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskor och annan vårdpersonal på akutmottagning bemöter kvinnor som söker vid missfall, på ett sätt så att de känner sig sedda. Det är av stor vikt att vårdpersonalen erbjuder information som kan vara viktig för kvinnor som genomgått ett missfall. Det är också viktigt att ge tydlig information om vart kvinnor kan vända sig för att få vidare hjälp vid behov.