The aim of this study is try to map the view of libraries and promote reading in four SOU-documents (Statens Offentliga Utredningar/state public invesigations) from the years 1974, 1984, 1997 and 2012. Different approaches used to promote reading during the years are also investigated. The method, a Mixed Method Research, intends to discover rare or divergent terms in each of these documents. The documents directives and chapters related to promote reading are summarized. A quantitative content analysis which consists of a compilation of the terms in the documents is made. Unique or divergent terms are selected from this compilation, and further their contextual meaning in libraries and promote reading is investigated with a qualitative content analysis. Conclusions drawn from this study show that there are changes in SOU’s views of libraries and promote reading between the different years. For example, there was regularly a positive attitude to libraries and their role in promote reading during periods of declining reading abilities. Another example showed that Internet was held in a much more negative regard for people’s reading abilities during 2012 than in earlier years. A big change in the approaches for promote reading was technological advances due to the Internet, and the distribution of books via digital bookstores.

The purpose of this study was to identify what kind of climate headlines that people aged 18 to 25 think are most interesting and attractive. The theoretical framework used in the essay is framing theory and relevance theory. Framing theory is used to understand how journalists think when they form a headline. Relevance theory is applied to understand how the reader reacts when reading a headline. The headlines we studied are exclusively about the climate and climate change. To make an accurate analysis we used mixed methods to get both a quantitative and qualitative analysis.  The study gathered data from a survey with 70 respondents who evaluated 24 headlines, expressing their likelihood of continuing to read the full article. The analysis and discussion presented multiple themes and indicators derived from the results. These themes came from already existing research about how journalists tend to frame news about the environment. One notable finding indicates that headlines featuring quotes from environmental experts are the most appealing to individuals aged 18-25. Furthermore, we also concluded that the likelihood of an article being read often depends on the reader's preconceptions about the subject.

Syftet med denna studie var att belysa församlingspedagogers syn på sin yrkesroll inom Svenska kyrkan. Detta gjordes genom en enkätundersökning som utgjorde insamlingsinstrument. En blandad metod användes, varpå både kvantitativa och kvalitativa delar användes. Frågorna i enkäten utgick från perspektiven barn och unga, vuxna, yrkesgruppens utvecklingspotential samt möjlighet att bidra till utvecklingen av församlingsverksamheten. Även en litteraturgenomgång gjordes för att placera in studien i den befintliga forskningen. Som teoretisk utgångspunkt användes olika former av lärandebegrepp samt Herzbergs motivationsteori och en jämviktsteori. Studien visade att avseende barn och ungdomsverksamhet (inklusive konfirmationsundervisning) så hade församlingspedagogen en tydlig och uttalad roll. Studien visade även, utifrån verksamhetsområde, att vuxenverksamheten var det område där minst antal församlingspedagoger var verksamma, men det område flest ville utvecklas inom. Församlingspedagogerna ville även i större utsträckning än idag ha mer kunskap i bibeln och trosfrågor. Gällande möjligheten att utvecklas, i synnerhet att utvecklas till chef, så avfärdade de flesta respondenter yrket församlingspedagog som ett yrke inom vilket man kan göra karriär. Församlingspedagogerna upplever att de inte får det erkännande de förtjänar, detta i relation till utbildningslängd, lön och utvecklingsmöjligheter. Detta sänker i sin tur yrkesgruppens motivation samt gör att de yrkesverksamma upplever en snedfördelning mellan deras prestation och output jämfört andra yrkesgrupper som de jämför sig med. Att titta närmare på en differentiering av utbildningsnivå för att studera vidare till församlingspedagog, att införa mentorskap mellan präster och pedagoger, att legitimera yrket samt att i större utsträckning informera om vad nutidens församlingspedagoger har för kompetens och utbildningsmål är några av de förbättringsförslag som lyfts fram i studien.

Utbildning pekas ofta ut i såväl internationella som nationella styrdokument som centralt för att kunna skapa hållbar utveckling. Det saknas dock fortfarande en hel del kunskap om hur utbildning kan utformas och genomföras för att stärka handlingskompetens och miljömedvetenhet hos elever och studenter. Syftet med denna studie är att undersöka hur en grupp lärare i grundskolans årskurs f-5 uppfattar begreppet lärande för hållbar utveckling och hur de uttrycker att de förhåller sig till det i  sin egen undervisningspraktik samt om och på vilket sätt deras uppfattningar förändras under en kompetensutvecklingsinsats utformad som en studiecirkel som pågår under ett års tid. Studien är genomförd med blandad metod. Forskningsdesignen är en före-efter experimentell design med en kvalitativ uppföljning till den experimentella delen av datainsamlingen. En enkätundersökning genomfördes före och efter studiecirkelns genomförande och analyserades med SPSS icke-parametriskt Wilcoxon signed rank-test. De uppföljande intervjuerna analyserades med en fenomenografisk ansats. Resultaten visar att lärarna ändrade sina uppfattningar om vad lärande för hållbar utveckling kan vara till både innehåll och uttryck. Lärarna ger uttryck för ett större mod att utveckla sin undervisning att bli mer utmanande för elevernas tänkande och innehålla fler inslag av verkliga kontexter. Det går däremot inte att säga något om vad som faktiskt händer i deras undervisning och vad det som sker i undervisningen gör för elevernas förståelse, utveckling av nyckelkompetenser, motivation och engagemang för att arbeta för en hållbar framtid.