This study examines four pupils approach to the use of video lessons on YouTube as a tool for learning on their musical instruments. The thesis is based on interviews and observations with the study participants. In the interviews, the pupils talk about their practicing and in the observations they demonstrate it practically. The study also examines the various pupils views on the pros and cons on YouTube as a tool for learning.The study shows some of the practices the study participants use with YouTube's video lessons. For example the use of a chronologically or non chronological approach, the use of the pause function, vocal support, focused left- and right-hand playing and phrase repeating. In the discussion the result is analyzed and the practices are focused down to two main factors that summarizes the different approaches. Then a theoretical model is presented to categorize different approaches to YouTube as a tool for learning on musical instruments.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur svensklärare i gymnasieskolan arbetar med digitalisering i sin undervisning och vilka verktyg och metoder som används. Därtill redovisas vilka möjligheter respektive nackdelar som de ser med att använda digitala verktyg i undervisningen. Vidare utgår uppsatsen från ett sociokulturellt perspektiv. För att uppfylla sitt syfte utgår studien från hur svensklärare använder digitala verktyg i sin undervisning samt om attityder och erfarenhet påverkar användningen av digitala verktyg i undervisningen. Som metod för datainsamlingen har semistruktruerade kvalitativa intervjuer använts. Fyra stycken svensklärare intervjuades i åldrarna 30 – 60 vilka är aktiva inom samma gymnasieskola. Resultaten visar att digitalmedvetenhet bland informanterna varierar där de yngre generationen i regel är mer medvetna än den äldre generationen. Den äldre informanten säger sig själv vara relativt digitalt omedveten och upplever att detta beror på generationsskillnad, kunskap och intresse. Detta får till följd att digitalisering inte är en faktor läraren planerar sina lektioner utefter. De yngre informanterna i sin tur, särskilt de med mer yrkeserfarenhet, har en hög grad av digital medvetenhet. Detta visar sig genom att de kontinuerligt skaffar sig digital kunskap på egen hand, provar nya metoder och försöker hela tiden att utvecklas och bli bättre. Intressant är dock att den yngsta informanten med minst yrkeserfarenhet har god digitalmedvetenhet men saknar intresse, kunskap och tid för att integrera digitalisering i sin undervisning. Gemensamt för de intervjuade lärarna är att de upplever digitalisering är svårt och utmanande och att ingen av dem har haft mycket, om någon, utbildning inom digitalkunskap när de studerade vid lärarprogrammet. / The purpose of this study is to investigate how teacher in Sweden work with digitization in their teaching and what tools and methods are used. In addition, the opportunities and challenges the teachers perceive to use digital tools in the teaching are reported. The study parts from a sociocultural theory. To fulfill its purpose the study is based on how teachers in the Swedish subject work to achieve a digital education and how attitudes affect to integrate digital tools. For the data collecting process semistructured qualitative interviews have been used as method. Four Swedish teachers were interviewed in the ages between 30 and 60 who are active in the upper secondary school. The results show that digital awareness among the teachers varies. The younger generation is usually more aware than the older generation. The older teacher declares herself as being quite digitally unconscious and finds that it depends on generational difference, knowledge and interest. As a result her teaching is not based on digital awareness. The younger teachers, in particular those with more professional experience, have a high degree of digital awareness. This shows in continually acquiring digital knowledge on their own, trying new methods and constantly trying to develop the digital education. The youngest teacher with least professional experience has good digital awareness but not the interest, knowledge and time to integrate digitalization into her teaching. All the interviewed teachers have in common that they find the work towards a digital teaching challenging and that none of them had much, if any, education in digital studies in their university studies.

Inom den högre utbildningen är det fortfarande vanligt att använda traditionella undervisningsmetoder även om det finns andra metoder som går att tillämpa. En faktor som påverkar införandet av nya metoder är digitaliseringen. Många lärosäten använder sig idag av en digital plattform för undervisningen, ibland också flera stycken olika plattformar och där dessa då kräver en teknisk kompetens för att kunna användas på ett bra sätt i undervisningen. Speciellt är kurser inom datalogi som har goda förutsättningar för att kunna nyttja nyare metoder. Dock kräver detta kunskap i metoden, hur de tekniska hjälpmedlen går att tillämpa för kursens ändamål och att man vågar pröva nya metoder i kurser. Målet med denna studie är hitta nya sätt som kan mäta en undervisningsmodells effektivitet. Lösningen kommer att bestå i att undersöka existerande forskning inom området, specifikt implementation av metoden, vad gav metod för effekt och hur denna effekt har mätts. Av den existerande forskningen pekar på att detta är en svår fråga att analysera, det är många faktorer som vi behöver ta i anspråk för att kunna komma till konsensus i hur den potentiella lösningen bör skapas. Den gemensamma faktorn är att det finns en positiv inverkan på studenternas resultat baserat på att det har införts en ny undervisningsmodell. Det vi kom fram till är att skapa en mätmetod som använder studenternas lösningar för befintliga uppgifterna i kursen, genom att vi fick göra ett antal antaganden för de problem som ansågs kunna påverka mätmetoden. Av detta kunde vi sedan dra slutsatser av metodens effektivitet. / In higher education, it is still common to use traditional teaching methods, although there are other methods that can be applied. One factor influencing the introduction of new methods is digitalization. Many higher education institutions today use a digital platform for teaching, sometimes also several different platforms and where these then require a technical competence to be used in a good way in teaching. Especially are courses in computer science that have good conditions for being able to use newer methods. However, this requires knowledge of the method, how the technical aids can be applied for the purpose of the course and that you dare to try new methods in courses. The goal of this study is to find new ways that can measure the effectiveness of a teaching model. The solution will consist of investigating existing research in the area, specifically implementation of the method, what gave method for effect and how this effect has been measured. From the existing research indicates that this is a difficult issue to analyze, there are many factors that we need to take into account in order to be able to come to a consensus on how the potential solution should be created. The common factor is that there is a positive impact on student outcomes based on the introduction of a new teaching model. What we came up with is to create a measurement method that uses the students’ solutions for existing tasks in the course, by making several assumptions for the problems that were considered to affect the measurement method. From this we were then able to draw conclusions from the effectiveness of the method