Bakgrund: Blodtransfusion behövs inom vården och har en livsförbättrande effekt. Det krävs att personalen har ett korrekt handhavande om symtom på komplikationer vid transfusion uppkommer. Sjuksköterskor behöver hålla sig uppdaterade på ny forskning för att kvalitetsäkra vården. Personen som ska donera blod måste vara frisk och ha en livsföring som minimerar risken för blodsmitta. Donationen ska ske frivilligt. Information ges till patienten vid transfusion, om fördelar och biverkningar som kan uppstå samt alternativa behandlingsalternativ. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen att få blodtransfusion och upplevelsen av att donera blod. Metod: Litteraturöversikt valdes för att få en sammanställning av det nuvarande kunskapsläget. Resultat: Tre teman utformades i resultatet; upplevelsen av att få blodtransfusion, motivation till bloddonation och upplevelsen av bloddonation. Patienterna kände tillit till personalens paternalistiska beslut angående indikationen för blodtransfusion, trots bristande information. En viss rädsla för blodsmitta fanns hos patienterna. Motiveringen till bloddonation var altruism, känslan av att göra gott för andra i nöd. Vidare sågs lämpliga donationsplatser och kontroll av egna blodstatusen motivera. Anledningen att inte donera blod sågs främst vara på grund av rädsla för blod och nålar. Negativa upplevelser var vasovagala reaktioner i samband med donationen och svimningskänsla. Slutsats: God omvårdnad vid bloddonation är grunden till att givaren ska få en positiv upplevelse av donationen och fortsätta donera. Information till patienten ska ges om indikationen för blodtransfusion finns. Detta för att bekräfta personens autonomi och ge en lugnande effekt.

Inledning: Sjukvården är beroende av frivilliga bloddonatorer. Det behövs alltid fler bloddonatorer då vi med dagens sjukvård kan utföra alltmer avancerad kirurgi samt rädda och hjälpa allt fler sjuka samt skadade, med hjälp av blod från frivilliga donatorer. Syfte: Syftet var att undersöka vilka skäl som anges till att inte donera blod, samt undersöka om viljan att ge blod skiljer sig beroende på kön, ålder och om man har yrkes- eller studieanknytning till sjukvård. Syftet var också att undersöka vilka faktorer potentiella blodgivare anger som motiverande till att donera blod. Metod: Denna uppsats baseras på en kvantitativ tvärsnittsstudie, bestående av en webbenkät som delats av författarnas på det sociala mediet Facebook. Enkäten vände sig till personer som enligt blodcentralens kriterier får donera blod, totalt inkom 90 svar, med ett bortfall på totalt 11 personer. Enkäter analyserades sedan kvantitativt med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultat: Studien visar att den vanligaste orsaken till att respondenten inte gått och donerat blod är att de tillfrågade har tänkt på det men att det inte blivit av. Det finns ingen skillnad i motivationen att donera blod gällande kön, ålder och om man har yrkes-/studieanknytning till sjukvården. Det som respondenterna uppgett som mest motiverande till att gå och donera blod är att få svar på olika provsvar som till exempel kolesterol och infektionsparametrar. Slutsats: Att försöka göra blodgivningen mer tillgänglig skulle förhoppningsvis kunna öka antalet blodgivare, eftersom en tredjedel av de tillfrågade har tänkt på det, men att det inte blivit av. Att erbjuda bloddonatorerna svar på olika blodprover skulle troligtvis också öka chanserna för att flera personer ska bli återkommande bloddonatorer. / Introduction: Hospitals and general healthcare are dependent on volunteers to donate blood. Due to today’s advanced surgery there is an everlasting need for new and more blood donors. With the aid of donated blood more people in need could receive the appropriate treatment. Aim: The aim was to investigate what reasons would be given for not donating blood, and to investigate whether the will to donate blood may depend on gender, age and whether the subject has a work- or study relation to healthcare. The aim was also to determine the motivating factors to blood donation of future donors. Method: This essay is based on a quantitative cross-sectional study consisting of a web based survey shared by the authors on the social networking service Facebook. The target group of the survey was people who are suitable to donate blood according to the criteria of the blood donation centre. A total of 90 individuals responded to the survey, with a loss of 11 people. The surveys were analyzed quantitatively using the statistical program SPSS. Results: The study indicates that the most common reason to why the respondent has not donated blood is that he or she has thought of donating blood, but that it has simply not yet happened. The motivation of donating blood is not dependent on the person’s gender, age or whether or not the person has a work- or study relation to healthcare. The most motivating factor to donating blood is the opportunity to be informed of test results such as cholesterol levels and infection parameters. Conclusion: Since one third of the respondents have considered donating blood, but that they still have not done so, there would probably be an increase in the numbers of blood donors if blood donating centres were more accessible. To offer the donors the results of various kinds of blood tests would probably motivate more persons to become regular blood donors.

No description available.

Bakgrund: Sjukvården är i ständigt behov av blod och bloddonation har under senaste åren minskat. En viktig uppgift för blodcentraler är att rekrytera nya blodgivare. Forskning på gymnasieelevers inställning till blodgivning saknas. Syfte: Att undersöka gymnasieelevers inställning till blodgivning och deras anledningar till att donera och att inte donera. Könsskillnader ska också utredas. Syftet är också att utreda vad dem vet om blodgivning. Metod: Etthundra fyrtiofem gymnasieelever från Uppsala och Stockholm besvarade en enkät inriktad på bloddonation. Resultat: Endast 22,1% visste vad som krävdes för att donera blod. Majoriteten av gymnasieeleverna ansåg att det var bra med bloddonation. Hälften ville donera blod (52,4%). Den främsta anledningen att donera blod var att vilja hjälpa andra. Stick- och blodrädsla var den främsta anledningen till att inte donera blod. Främsta anledningen att inte donera blod för männen var ointresse (21,8%). Medicinska skäl var en viktig anledning för kvinnor att inte donera blod (19,1%). Slutsats: Kunskapen hos gymnasieelever angående bloddonation är bristfällig. Gymnasieelever anser att bloddonation är bra. Gymnasieelever vill donera blod för att hjälpa andra, och väljer att inte donera blod på grund av att de har stickrädsla och är rädda för blod. Anledningar till att donera blod är liknande mellan män och kvinnor, medan anledningarna till att inte donera blod har stor spridning. / Background: Health care is in constant need of blood and blood donation during the last few years has declined. An important task for blood centers is to recruit new donors. There’s a lack of research on high school students' attitudes towards blood donation. Objective: To examine high school students' attitudes towards blood donation and their reasons for donating and not donating. Gender differences will also be investigated. The aim is also to investigate what they know about blood donation. Method: One hundred forty-five high school students from Uppsala and Stockholm answered a questionnaire focused on blood donation. Results: Only 22.1% knew what was required to donate blood. The majority of high school students felt that it was good with blood donation. Half wanted to donate blood (52.4 %). The main reason to donate blood wanted to help others. Needle phobia and fear of blood was the main reason not to donate blood. Main reason for not donating blood for men was lack of interest (21.8 %). Medical reasons were an important reason for women not to donate blood (19.1 %). Conclusion: The knowledge of high school students about blood donation is flawed. High school students believe that blood donation is good. High school students want to donate blood to help others, and chooses not to donate blood because of their needle phobia and fear of blood. Reasons to donate blood are similar between men and women, while reasons for not donating blood is widespread.

Denna kandidatuppsats undersöker vilka upp­fattningar sjuksköterskor och homo­sexuella män har kring reglerna för blodgivning, med inriktning på att homosexuella män i praktiken inte får donera blod. Studien har genomförts med kvalitativ intervju som metod. Resultatet framhäver att mina informanter klassificerat blod och människor olika, där både utländskt blod och svenskt blod rangordnas efter potentiell risk för smitta. Sjuksköterskorna och de homosexuella männen hanterar även reglerna olika, där sjuksköterskorna lägger ett större fokus på att skydda de som ska få blodet. Samtidigt anser de i likhet med de homosexuella männen att reglerna är diskriminerande och bygger på fördomar om att homosexuella män skulle bete sig mer riskfyllt än andra i samband med smitta. Egentligen går det inte med säkerhet att veta om någon är ärlig när de besvarar hälsodeklarationen som ska hjälpa blodcentralen att sålla bort olämpliga donatorer. Bloddonation från homosexuella män går att se från olika håll och är därför ett komplext ämne utan ett lätt svar, då tekniken inte kan upptäcka smitta omedelbart från smittillfället. Däremot framhäver mina informanter att alla bör bli bedömda efter individuellt beteende istället för kollektivt. Exempelvis bör homosexuella män i monogama förhållanden få donera blod. / This Bachelor Thesis investigates the perceptions nurses and homosexual men, respectively, have concerning the rules for blood donation, focusing on the fact that homosexual men in practice aren't able to donate blood. The study was conducted using qualitative interviews. The results emphasise that my informants classify blood and people differently, where both foreign and Swedish blood are rated on potential risk of infection. Nurses and homosexual men also handle the various rules differently, the nurses placing greater focus on protecting receivers of blood. At the same time nurses, like the homosexual men, find the rules discriminatory and based on the prejudice that homosexual men have a riskier lifestyle than others relating to infection. In reality, there can be no certainty in knowing if someone is honest when answering the health declaration which is meant to help the blood bank weed out unsuitable donors. The issue of blood donation by homosexual men can be approached from different angles and is therefore a complex topic without an easy solution, especially since current testing cannot detect the HIV virus immediately after transmission. In contrast, my informants emphasise that everyone should be judged on individual behaviour instead of collectively; for example, homosexual men in monogamous relationships should also be able to donate blood.

The purpose of this BA-study is to analyse articles about blood selling and blood donations in the Chinese daily newspaper People’s Daily between 1985 and 1998. With publications of popular scientific material, reports from rallies and portraits of blood donating “heroes” etc., the People’s Daily, i.e. the Chinese Com­mu­nist Party, actively addresses the underlying cultural reluctance to give blood by different means. People’s Daily and the CCP resolutely aims to transform negative Confucian and other traditional notions of losing blood into represen­tations of courage, honour, duty, etc. In a broader sense, the citizen’s donations become acts correlated to the social body and the nation’s future.