Medlemskapet i EU har fått effekter på den direkta beskattningens område då internrättsliga skatteregler måste utformas i enlighet med EUF-fördraget. Icke-bosatta som tillfälligt arbetar i Sverige beskattas enligt en definitiv källskatt i SINK eller A-SINK. Beskattning sker på bruttoinkomsten, kostnadsavdrag medges inte. Vidare medges inte heller avdrag som är kopplade till den skattskyldiges personliga förhållanden. Mot bakgrund av EUDs praxis fastställdes SINK och A-SINK vara oförenliga med de fria rörligheterna i fördraget. Oförenligheten bestod i den diskriminering som uppstod då en icke-bosatt beskattades hårdare än en bosatt person i motsvarande situation. Genom att i SINK och A-SINK införa en möjlighet för den icke-bosatta att bli undantagen beskattning enligt respektive lag för att istället bli beskattad enligt IL, var lagstiftarens uppfattning att den fastställda diskrimineringen neutraliserades. I mars 2010 meddelade EUD dom i C-440/08 Gielen. I målet fastställdes att en valmöjlighet inte neutraliserar en diskriminering. Den intressanta frågan är huruvida SINK och A-SINK, mot bakgrund av Gielen, anses utgöra diskriminering av icke bosatta, då kostnadsavdrag och personliga avdrag inte medges. Mer generellt kan frågan ställas om möjligheten att välja behandling innebär att icke-bosatta inte längre diskrimineras.   Enligt författaren utgör SINK och A-SINK en diskriminering av icke-bosatta då valmöjligheten inte är tillräcklig för att åtgärda den oförenlighet som tidigare fastställdes. Författaren anser att lagstiftaren, i detta avseende, har missuppfattat principen om likabehandling med följden att SINK och A-SINK står inför en ytterligare EU-anpassning. Möjligen har den definitiva källskatten i SINK och A-SINK spelat ut sin rätt.

Möjligheter till att resa och förflytta sig mellan nationella gränser i världen blir allt fler. Svenskar som köper bostad i Costa del Sol söker efter ett varmare klimat, billigare levnadskostnader och spenderar upp till flera månader åt gången i Spanien. Tidigare forskning visar att problematik kopplad till uppfattning av sin egen identitet förekommer när individer kontinuerligt reser mellan hem i olika länder, vilket delvis också är beroende av det bemötande man får som svensk utomlands. Den här studien syftar till att undersöka hur svenskars identitet påverkas av att äga en bostad i Spanien. Genom intervjuer med åtta seniorer undersöktes fenomenet identitet, kopplat till att äga bostad utomlands. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av tematisk analys och jämfördes med tidigare forskning. Social identitetsteori och platsidentitet är två viktiga faktorer och teorier inom denna undersökning. De verkar som centrala utgångspunkter vid diskussion, inom studier av människors upplevda identitet. Resultaten för denna studie visar att svenskar generellt inte identifierar sig som lokalbor i Costa del Sol. Samtidigt känner flera en stark platstillhörighet och anser sin bostad i Spanien vara lika mycket “hemma” som den bostad de äger i Sverige. Samtliga respondenter uppger att de främst bemöts av vänlighet från lokalbor i Spanien, men nämner även tillfällen där de upplevt en viss främlingsfientlighet mot internationella fritidshusägare i Spanien som grupp. För vidare forskning föreslår författarna en undersökning med yngre generations fritidshusägare i Spanien, men även en djupare kvalitativ studie av sambandet mellan platstillhörighet och känslan av att känna sig hemma, bland svenska bostadsägare utomlands. Vidare föreslås studier av andra destinationer i Spanien samt hur juridiska faktorer påverkar val av Spanien som land för att köpa fritidsbostad. / Opportunities to travel and move between the national borders in the world are increasing. Swedes who buy second-homes in Costa del Sol are looking for a better climate, cheaper living costs and spend up to several months at a time in Spain. Previous research shows that problems linked to defining one’s own identity occur when individuals continuously travel between homes in different countries, which is also partly dependent on the treatment that they receive as Swedes abroad. This study aims to investigate how Swedish individuals’ identity is affected by owning a second-home in Spain. Through interviews with eight seniors, the phenomenon of identity, linked to owning a home abroad, was investigated. The empirical material was analyzed using thematic analysis and compared with previous research. Social identity theory and place identity are two important factors and theories that are used in this study. They stand as crucial premises when discussing the studies of people's perceived identity. The results of this study show that Swedes generally do not identify themselves as locals in Costa del Sol. Simultaneously, many feel a strong sense of belonging and consider their home in Spain to be as much "at home" as the home they reside in Sweden. As for perception by the local inhabitants, all respondents state that they are mainly met with kindness, although a few occasions are mentioned when they have experienced particular xenophobia against international second-home owners in Spain as a community. For further research, the authors propose a study of younger generation second-home owners, as well as a deeper qualitative study of the connection between place affiliation and the feeling of “feeling at home” among Swedish homeowners abroad. Furthermore, studies of other destinations in Spain would be of interest, together with jurisprudence in Spain as a factor for choosing Spain as a second-home country.