No description available.

Zugl. umfassend überarb., erg. und korr. Fassung von: Wien, Univ., Diss., 2008

Zugl.: Regensburg, Univ., Diss., 2009

Zugl.: Hamburg, Univ. der Bundeswehr, Diss., 2008

Bakgrund: Bosnien-Hercegovina fick under Jugoslavienkriget i början på 90-talet sin turismnäring ödelagd. Turismnäringen i landet har ännu inte återhämtat sig trots att landet har en stor potential när det kommer till utbudet av turismdestinationer. För att återuppbygga turismnäringen i ett land som har blivit drabbat av ett krig krävs det stora satsningar för att åter vinna turisternas förtroende och för att sända ut en positiv bild av landet då turismen är en viktig inkomstkälla och kan användas som ett verktyg för att utveckla och få igång ekonomin efter ett krig. Problemet som denna studie ska försöka ge svar på är hur efterkrigslandet Bosnien-Hercegovina ska bära sig åt för att återskapa turismindustrin och marknadsföra landets, för turister attraktiva destinationer. Problem: Hur ska Bosnien-Hercegovina marknadsföra sina turistdestinationer för att åter locka turister till landet? Vilken typ av destinationer ska landet marknadsföra för att på bästa sätt återuppliva turismnäringen? Syfte: Syftet med denna studie är att utreda hur ett efterkrigsland som Bosnien-Hercegovina bör hantera en efterkrigssituation för att återskapa turismnäringen i landet. Studien kommer att belysa de möjligheter som finns i landet och de destinationer som landet bör marknadsföra för att på bästa sätt återuppliva turismnäringen. Resultat: Studien som har genomförts visar att Bosnien-Hercegovina bör för att lyckas med turismen satsa på att marknadsföra de nischade destinationerna inom makrodestinationen. När dessa marknadsförs till olika turistgrupper och under olika årstider väcks intresse för landet från flera olika håll samtidigt vilket indirekt borde gynna makrodestinationen Bosnien-Hercegovina.

Syftet med uppsatsen är att reda ut om det finns ett samband mellan religiös åskådning, nationalitet och etnicitet i Bosnien och Hercegovina och hur sex personer från landet påverkas av detta samband. Meningen är att undersöka intervjupersonernas identitet i jämförelse med begreppen religion, nationalitet och etnicitet. För att reda ut detta problem har sex intervjuer gjorts och fokus har varit på deras känslor och åsikter kring deras egen tillhörighet. Den teoretiska bakgrunden till uppsatsen utåtgår från Peter L Bergers socialisationsteori och Gellners definition av begreppet nationalism och etnicitet. Den tredje teorin utgår från socialpsykologen Mead, som förklarar hur människors identitet skapas. Den metod som har valts är kvalitativ med inriktning på intervjuer. Fyra av sex intervjuer har gjort i Bosnien och Hercegovina, Orasje, på bosniska medan de två andra har gjorts på svenska. Bakgrunden till uppsatsen handlar om hur Jugoslavien skapades och hur nationen föll samt det krig som pågick under början av 90-talet. Resultatet i sin tur kommer presentera intervjupersonerna. Deras berättelser om hur de upplevde Jugoslavien, kriget och Bosnien och Hercegovina idag, samt deras åsikter och tankar kring begreppen religion, nationalitet och etnicitet, kommer att presenteras. Utifrån resultatet är det synligt att det finns en korsning mellan religion och nationalitet. Den sista delen av uppsatsen kommer att behandla resultatet i jämförelse med teorin. Teorin kommer här att fungera som ett hjälpmedel för att försöka reda ut om det finns en koppling mellan religiös åskådning, nationalitet, etnicitet samt varför och hur intervjupersonerna tänker som de gör. Analysen besvarar även frågeställningarna utifrån resultatet.

Dr. Robert A. Pape gav 1996 ut sin bok Bombing to Win – Airpower and Coercion in War där han presenterar sin teori om hur luftmakt bäst ska användas för att påtvinga sin vilja över en motståndares. Genom empiriska studier argumenterar han för att strategisk bombning inte fungerar utan luftstridskrafterna ska istället användas till att bekämpa fiendens militära strategi.Detta självständiga arbete presenterar kärnan ur Pape's teori, samt tar ut tre centrala kriterier som verkar sammanfattande för teorin och undersöker sedan om det går att urskilja dessa inom Nato's nyttjandet av luftmakt under Operation Deliberate Force i Bosnien 1995. Luftkampanjen användes som ett politiskt instrument för att få slut på ett krig som präglades av etniska rensningar och territoriella dispyter. Stödet från världssamfundet att genomföra Deliberate Force var skört, vilket gjorde att utrymmet för misstag var litet.Slutsatsen är att Pape's resonemang kring lokal luftöverlägsenhet delvis går att urskilja, medan den nekande operationskonsten samt hammare och städ-taktiken tydligt går att urskilja. En slutsats är även att luftkampanjen var en avgörande faktor vid upphävandet av belägringen i Sarajevo, och hade stor påverkan på de strider som utspelade sig på marken, som sedan skulle bli avgörande för att Dayton-avtalet skrevs.

Univ., Diss.--Tübingen, 2005. / Literaturverz. S. [329] - 358. Anhang in engl. Sprache.

Zugl.: Augsburg, Univ., Diss., 2007

Zugl.: Bochum, Univ., Diss., 2009