Zugl.: London-East, Univ., Masterarbeit, 2005

Zugl.: Hamburg, Univ., Diss., 2009

No description available.

Univ., Diss--Hamburg, 2007.

Zugl.: Frankfurt (Main), Univ., Diss., 2006

Demokrati ses som den idealiska styrelseformen. Många länder i världen har börjat etablera demokrati eller i varje fall håller på att demokratiseras. Bosnien-Hercegovina, Serbien/Montenegro och Makedonien är några av dem. Men för att demokratin ska kunna etableras i dessa länder är bestående demokrati och långvarig fred och stabilitet grundläggande förutsättningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka demokratiförutsättningar i dessa tre länder. Följande frågeställning ska besvaras: Vilka förutsättningar har Bosnien-Hercegovina, Makedonien och Serbien/Montenegro för demokrati? Vi har använt oss av Axel Hadenius teori om förutsättningar för demokrati som vi sedan har operationaliserat för att kunna besvara frågeställningen. Vi har undersökt den socioekonomiska utvecklingen, det civila samhället, etniska klyftor i befolkningen och institutionella förutsättningar. Vår studie uppvisade liknande resultat i alla tre länderna med vissa variationer. Vi kom fram till att alla tre länderna har dåliga förutsättningar för demokrati. Den socioekonomiska utvecklingen var låg, det civila samhället var svagt och de etniska klyftorna i befolkningen varierade. I Makedonien var de allra störst, medan Serbien/Montenegro och Bosnien-Hercegovina hade märkbart mindre etniska konflikter. De institutionella faktorerna visade olika resultat men alla tre hade i överlag bra förutsättningar för demokrati.

Under 1990-talet lämnade 2,2 miljoner människor sina hem på grund av Bosnienkriget. En stor andel flydde utomlands, många till Sverige men en stor andel blev också internflyktingar inom landets gränser. Över tjugo år har gått sedan kriget officiellt avslutats och en del av de som tidigare flytt har nu återvänt till det som kom att bli efterkrigstidens, fortsatt mycket uppdelade, land. Syftet med detta examensarbete har varit att möte flyktingar från detta krig som nu återvänt till det Bosnien och Hercegovina de en gång lämnat. Genom deras berättelser är syftet att berätta en del av historien om det moderna Bosnien och Hercegovina och konfliktens efterspel.  Arbetet utgörs av ett skrivet reportage med utgångspunkt i de berättelser som jag mött på min resa genom Bosnien och Hercegovinas två entiteter. I intervjuer med fem personer i Sarajevo, Mostar och Banja Luka berättar dessa återvändare om sin flykt, situationen innan och efter kriget och hur det är att återvända till dagens Bosnien. Intervjupersonerna är hemmastadda i de tre största städerna i landet men också i tre städer som alla har en tydlig koppling till var och ett av de så kallade konstitutionerande folken; kroater, serber och bosniaker. Det journalistiska projektet kompletteras av en reflektionsrapport med grundläggande teori, svårigheter, etik, källhantering och journalistiska tekniker diskuteras.

This survey, Let them kill each other, has its aim and purpose to analyze how two of Swedens biggest tabloids, Aftonbladet and Expressen, reported about the Dayton agreement (also known as Dayton Accords, Paris Protocol and Dayton-Paris Agreement). To do so we analyzed both editorials and regular articles from 1995-10-09 to 1995-12-16. We discovered that the main opinion, both regarding editorials and articles, had a negative posture about the possibility for the partners to come to an agreement, and also later on, for the agreement to persist. We also found that the majority of the articles and editorials indicated a plain portrayal of whoever was the “winning” and “losing” side of the agreement.

Det är vanligt att folk som kommer till ett nytt land känner utanförskap, att de är i diaspora. Dock är det lika trivialt att drabbas av liknande känsla av exkludering när de besöker hemlandet. Men vad beror detta på? Syftet med föreliggande studie är främst att fånga kärnan i varför folk ifrån Bosnien-Hercegovina känner sig som diasporamedlemmar när de återvänder hem. / It is common for people who immigrate to a new country to feel left out, to feel like members of diaspora. However, it is equally trivial to have similar feelings when you re- visit your home country. But why is that? The main aim of this thesis is primarily to capture the essence of why people from Bosnia-Herzegovina feel as diaspora members when they re- visit their homeland.

Zugl.: Frankfurt (Main), Univ., Diss., 2006