Detta examensarbete undersöker vilka förutsättningar och utmaningar som förskollärare och barnskötare upplever att de har för att kunna skapa trygga relationer med barn på förskolan. För att få svar på våra frågeställningar intervjuades fem förskollärare och sex barnskötare. Intervjuerna har analyserats utifrån Bowlbys anknytningsteori vilken innebär att barn föds programmerade att söka skydd hos en vuxen. När det är dags för barnet att börja förskolan är det viktigt att barnet finner en anknytningsperson i åtminstone en av pedagogerna. Detta för att barnet ska må bra, känna sig trygg och därmed kunna utforska sin omgivning. Resultatet visar fyra kategorier av “Förutsättningar” och tre kategorier av “Utmaningar”. Under “Förutsättningar” kan vi se att en flexibel inskolningstid har betydelse för det relationsskapande arbetet. Pedagogerna önskar skapa en trygg relation till det nya barnet innan vårdnadshavaren lämnar sitt barn. Det kollegiala samarbetet är också en förutsättning då förståelse från och stöttning av kollegerna uppges som betydelsefullt. Att pedagogerna har förskolechefens stöd uppges också som en faktor som underlättar det relationskapande arbetet liksom att pedagogerna tar egna initiativ, som att på egen hand söka litteratur på ämnet. Som “Utmaningar” uppges att administrativa uppgifter gör att pedagogerna inte har tid att vara i barngrupp i den mån de önskar. De uppger också stora barngrupper som en utmaning i arbetet att skapa trygga relationer med barnen. Slutligen uppger de arbetsmiljön som en utmaning. Flera pedagoger menar att arbetsmiljön överlag är stressig, särskilt när många yngre barn skolas in samtidigt

Inledning Bowlbys anknytningsteori utgår från anknytningens eller bindningens betydelse för det lilla barnets mentala utveckling. Den emotionella bindningen till modern (eller annat modersubstitut) anses grundläggande för barnets fortsatta psykiska hälsa, utan den trygga tillgivna bindningen blir inte närhetsbehovet hos det lilla barnet tillfredsställt och blir då reagerar barnet med att då senare i livet vända sig till brottslighet, detta enligt Bowlbys egna observationer hos unga som begått brott (Perris, ss. 112-13, 21-23). Syfte Syftet är att prova Bowlbys anknytningsteori som utgångspunkt för ett inkluderande arbetssätt→ Hur arbetar pedagoger för att bemöta barns skilda behov?→ Hur ser pedagoger på barns olikheter? Metod Jag har sedan gjort en analytisk läsning av litteraturen om Bowlbys anknytningsteori för att identifiera de viktigaste didaktiska implikationer i relation till frågor om inklusion i den svenska mångkulturella förskolan av idag i relation till kön, samhällsklass, etnicitet och särskilda inlärningshinder. Min analytiska läsning av Bowlbys texter har inte varit strikt regelstyrd utan visst utrymme har lämnats för utrymme för egna reflektioner, vilka presenteras och illustreras i metod delen. Utöver detta har jag har intervjuat tre förskollärare, anställda vid en förskola i Västsverige om hur de arbetar i relation till inklusions frågor som ett sätt att testa hur och om idéer kring anknytningsteori och dess didaktiska implikationer fölls i förskolan. Ett glapp har identifierats. Detta glapp kommenteras i texten och ytterligare didaktiska implikationer för förskolan och lärarutbildning tagits fram. Resultat Resultatet visar på att grunden till ett starkt arbetslag är planering, dokumentation, reflektion kring tidigare händelser och en vilja att förbättra genom förberedelse. Det framkommer också data om anknytningens betydelse för barnets möjlighet till en positiv relation med pedagogen. Dessa två faktorer lägger grunden för ett gott och konstruktivt arbete med att ha ett inkluderande förhållningssätt och acceptans för olikheter.