Bräddning har blivit ett vanligt förekommande problem över hela landet när man pratar om avlopp och avloppsvatten. Eftersom bräddning är utspädning av avloppsvatten som tvingas släppas ut utan rening, leder detta till utsläpp av bland annat näringsämnen, miljö- och hälsostörande ämnen och patogena organismer i recipienten. Detta kan vara särskilt allvarligt om recipienten är en dricksvattentäkt. Det är därför viktigt att samhället arbetar med att förhindra att bräddning sker. Syftet med denna studie är därför att undersöka på vilket sätt kommuner arbetar med att identifiera i vilken omfattning bräddning sker och hur de arbetar för att åtgärda problemet. I undersökningen har därför en genomgång av lagstiftning inom området gjorts och VA-planer från 10 svenska kommuner har granskats för att identifiera åtgärdsområden. Vetenskaplig litteratur och rapporter har använts för att bedöma omfattning av problem internationellt och nationellt samt för att bedöma om de åtgärder som görs är tillräckliga. Bräddning sker på grund av hydraulisk överbelastning eftersom vattenmängderna är större än ledningsnätets och reningsverkets kapacitet. Dessa överbelastningar uppkommer till följ av ökad nederbörd, avsmältning, lagring av fett, sediment eller rötter som tränger in i ledningsnäten. Allt detta försvårar avledningen av vatten vid höga flöden. EU:s vattendirektiv har som syfte att minska farligt utsläpp till vatten och det sker främst genom övervakning, bättre hantering av slam, information och rapporter över utsläppen. Många av just de här punkterna är återkommande åtgärder i de åtgärdsplaner som vi har granskat. Till följd av klimatförändringarna måste kunskapen om bräddning öka och det är viktigt att hantera dagvattnet i separata system där det är möjligt t.ex. i nya bostads och industriområden. Samtidigt måste reningsverkens och ledningsnätens kapacitet ses över i form av övervakning, då åtgärdstakten inte är tillräckligt hög idag.

Ett allt vanligare uppdrag inom hydraulisk modellering är att undersöka hur nya bostads- och handelsområden påverkar statusen för äldre befintliga ledningsnät. I nya områden anläggs nästan uteslutande separatsystem och eftersom nya områden oftast uppförs utanför den befintliga bebyggelsen måste spillvattnet från dessa områden transporteras genom det befintliga avloppsnätet, vilket kan vara helt eller delvis kombinerat. I stadsdelen Hjorthagen i Stockholm planeras 5000 nya lägenheter att byggas och spillvattenflödet från dessa skall anslutas uppströms det befintliga kombinerade ledningsnätet i området. Examensarbetet har gått ut på att undersöka hur det kombinerade ledningssystemet påverkas av den tillkommande spillvattenbelastningen. Syftet var att undersöka hur den dimensionerande spillvattenavrinningen påverkar de åtgärder och kostnader som behövs för att få det utökade ledningsnätet att fungera, samt att utreda behovet av ytterligare anpassningar av ledningsnätet inför framtida klimatförändringar. Vid beräkning av bräddvolymer simuleras vanligen spillvattenavrinningen från medeldygnsförbrukning av vatten. I studien har det även ingått att undersöka om detta sätt ger lägre bräddvolymer jämfört med att variera vattenförbrukningen med ett veckomönster. Med modelleringsprogrammet MIKE Urban undersöktes tre fall av dimensionerande spillvattenflöde från det tillkommande området i Hjorthagen. Olika stor säkerhetsmarginal användes vid dimensioneringen. I alla tre fallen fick det tillkommande spillvattenflödet kapaciteten i det kombinerade ledningssystemet att överskridas redan vid torrväder, med bräddning som följd. Undersökningen visade att ju högre säkerhetsmarginal dimensioneringen innebar desto mer omfattande blev de åtgärder som krävdes för att få bräddningen att upphöra. Fallet med störst säkerhetsmarginal krävde ett utjämningsmagasin på 142 m3 och att dimensionen på 670 m ledning ökades från 400 mm till 600 mm med en uppskattad åtgärdskostnad på omkring nio miljoner kronor. De åtgärder som krävdes för att undvika bräddning vid torrväder var i alla tre fallen tillräckliga för att både minska bräddningen vid regnväder och för att klimatanpassa ledningsnätet. I de fall som undersöktes kunde ingen trend ses som visade att simulering av dag- och spillvattenavrinning, utan veckovariationer i vattenförbrukningen, skulle ge för låga bräddvolymer. / An increasingly common assignment in hydraulic modeling is to investigate how sewage from new residential and commercial areas affect the status of existing sewer systems. In new areas the sewer systems are constructed to operate separately from storm drains and since new areas often are founded in the outskirt of existing areas the sanitary sewage from these areas must be transported through the older existing sewer system, which can be completely or partly combined. In the district of Hjorthagen in Stockholm 5,000 new apartments are planned to be built and sewage from these must be connected upstream of existing combined sewer system in the area. The purpose of this master thesis was to investigate how combined sewer system is affected by additional sewage load. The aim was to investigate how the choice of design sewage flow affects the measures and costs necessary to get the extended sewer system to function, and to consider the need for further adjustments to future climate change. When calculating volumes of combined sewer overflow the sewage flow usually is simulated as discharge from average water use. One objective with this thesis was to investigate whether this method gave lower volumes of combined sewer overflow as compared to using a weekly pattern. By using the modeling program MIKE Urban three choices of design sewage flow, from the new area in Hjorthagen, were investigated. The margin of safety when designing the sewage flow was increased in each case. The results showed that the capacity of the combined sewer system was exceeded during dry weather, with overflow as a result. The investigation showed that the higher margin of safety used the more extensive measures was needed. The greatest margin of safety required a storage basin of 142 m3 and that the dimension of 670 m of pipes was increased. To stop the overflow at dry weather the measures required in each case were sufficient to both reduce overflow during wet weather and to adjust the sewer system to future climate. Simulating the rainfall runoff and sewage flow, without weekly variations in water consumption did not underestimate the volumes of combined sewer overflow compared to varying the water use.

Rapporten handlar om olika reningstekniker vilka kan användas för att behandla avloppsvatten som släpps ut vid bräddning innan det når recipienten. Rapporten beskriver först vad bräddning är och även vilka problem som kan uppstå när orenat vatten släpps ut och vad det eventuellt kan innehålla. Flera potentiella reningstekniker lyfts fram och analyseras för att sedan kunna användas i en multikriterieanalys med kriterier såsom miljöpåverkan, passivitet och kapacitet. Olika viktningar används för att bestämma hur bra de olika reningsteknikerna är med olika fokus. / The report focuses on various purification techniques that can be used to treat wastewater discharged during overflow events before it reaches the receiving water body. The report begins by describing what overflow events are and the potential issues that can arise when untreated water is discharged, including possible contaminants. Several potential purification techniques are highlighted and analyzed, intending to be utilized in a multicriteria analysis with criteria such as environmental impact, efficiency, and capacity. Different weightings are employed to determine the performance of the various purification techniques based on different focal points.