<p>De flesta hjärtstopp sker prehospitalt, dessa patienter är i behov av livräddande behandling i form av Hjärt-Lung-Räddning (HLR) samtidigt som de snabbt skall förflyttas och behandlas i ambulans till sjukhus för vidare vård och behandling. Manuell HLR är svårt att utföra på ett effektivt och säkert sätt när patienten samtidigt ska förflyttas och det är också tröttande för ambulansteamet att utföra hjärtkompressioner under en längre tid. LUCAS är en HLR-apparat som ger mekaniska hjärtkompressioner. Apparaten har använts prehospitalt i cirka fyra år. Syftet med föreliggande arbete var att undersöka om LUCAS förbättrar det prehospitala omhändertagandet av patienter med hjärtstopp. Som metod har litteraturstudie använts. Resultatet visar att LUCAS föbättrar det prehospitala omhändertagandet av patienter med hjärtstopp. LUCAS utför kontinuerliga, effektiva hjärtkompressioner med bibehållen hög kvalitet och ökar ambulansteamets möjligheter att behandla patienten med andra åtgärder såsom ventilering, admnistrering av läkemedel och defibrillering. Patientens chans till överlevnad ökar och ambulansteamet kan utföra sitt arbete på ett säkrare sätt, bland annat genom att använda säkerhetsbälte i ambulansen och ändå ge optimal </p><p>vård. Eftersom LUCAS ger mer effektiva hjärtkompressioner leder det </p><p>till att fler patienter kan räddas, de överlevande patienterna slipper </p><p>ytterligare lidande om skador som kan förlänga sjukhusvistelsen och </p><p>rehabiliteringen i efterförloppet kan undvikas. För att förbättra LUCAS </p><p>och dess funktion bör fortsatt forskning göras för att undersöka vilka </p><p>skador som den kan orsaka och hur dessa kan undvikas.</p>

De flesta hjärtstopp sker prehospitalt, dessa patienter är i behov av livräddande behandling i form av Hjärt-Lung-Räddning (HLR) samtidigt som de snabbt skall förflyttas och behandlas i ambulans till sjukhus för vidare vård och behandling. Manuell HLR är svårt att utföra på ett effektivt och säkert sätt när patienten samtidigt ska förflyttas och det är också tröttande för ambulansteamet att utföra hjärtkompressioner under en längre tid. LUCAS är en HLR-apparat som ger mekaniska hjärtkompressioner. Apparaten har använts prehospitalt i cirka fyra år. Syftet med föreliggande arbete var att undersöka om LUCAS förbättrar det prehospitala omhändertagandet av patienter med hjärtstopp. Som metod har litteraturstudie använts. Resultatet visar att LUCAS föbättrar det prehospitala omhändertagandet av patienter med hjärtstopp. LUCAS utför kontinuerliga, effektiva hjärtkompressioner med bibehållen hög kvalitet och ökar ambulansteamets möjligheter att behandla patienten med andra åtgärder såsom ventilering, admnistrering av läkemedel och defibrillering. Patientens chans till överlevnad ökar och ambulansteamet kan utföra sitt arbete på ett säkrare sätt, bland annat genom att använda säkerhetsbälte i ambulansen och ändå ge optimal vård. Eftersom LUCAS ger mer effektiva hjärtkompressioner leder det till att fler patienter kan räddas, de överlevande patienterna slipper ytterligare lidande om skador som kan förlänga sjukhusvistelsen och rehabiliteringen i efterförloppet kan undvikas. För att förbättra LUCAS och dess funktion bör fortsatt forskning göras för att undersöka vilka skador som den kan orsaka och hur dessa kan undvikas.

High demands are set on all equipment used in emergency service work, where small margins can be the distinguishing factor between life and death during a rescue operation. It is important that tools such as ladders quickly and easily can be dismounted from a vehicle and still satisfy the regulatory requirements for securing loads during transport. The existing solution for getting ladders down from the roof of a fire engine requires a large manual effort from the user in an ergonomically unsound posture. In this degree project a new ladder holder is developed with focus on the user to solve the ergonomic problems and at the same time create a more compact design that can be adapted to several different types of ladders. After an initial pre-study with user-interviews and measurement of forces and distances a set of requirements was formulated that came to govern the project's direction. Creative methods were used to generate concepts that improved the function and through design solutions, calculations and testing in CAD a base for manufacturing of a new product was created. The result is a completely new type of ladder holder that minimizes the user's manual effort and simplifies the securing of ladders in the holder. Measures have been taken to reduce material usage and manufacturing cost, while aiming for reliability and durability. Further development and construction of physical prototypes is needed before the new ladder holder can go into production. / Höga krav ställs på all utrustning som används vid räddningstjänstens arbete, då små marginaler kan vara skillnaden mellan liv och död under en utryckning vid olycka. Det är viktigt att verktyg såsom stegar snabbt och enkelt kan monteras av från ett fordon och samtidigt uppfyller lagkrav för säkring av last under färd. Den existerande lösningen för att få ned stegar från taket på en brandbil kräver en stor manuell kraftansträngning från användaren i en oergonomisk arbetsställning. I detta examensarbete utvecklas en ny steghållare med användaren i fokus för att lösa de ergonomiska problemen och samtidigt skapa en mer kompakt konstruktion som kan anpassas till flera olika typer av stegar. Efter en inledande förstudie med användarintervjuer och mätning av krafter och avstånd formulerades en kravspecifikation som kom att styra projektets inriktning. Kreativa metoder användes för att generera koncept som förbättrade funktionen och via konstruktionslösningar, beräkningar och tester i CAD skapades ett tillverkningsunderlag för en ny produkt. Resultatet är en helt ny typ av steghållare som minimerar användarens manuella kraft-ansträngning och förenklar låsningen av stegarna i hållaren. Åtgärder har tagits för att minska materialåtgång och tillverkningskostnad samtidigt som pålitlighet och hållfasthet har eftersträvats. Mer utveckling och konstruktion av fysiska prototyper är nödvändig innan den nya steghållaren kan gå i produktion.

<p>High demands are set on all equipment used in emergency service work, where small margins can be the distinguishing factor between life and death during a rescue operation. It is important that tools such as ladders quickly and easily can be dismounted from a vehicle and still satisfy the regulatory requirements for securing loads during transport. The existing solution for getting ladders down from the roof of a fire engine requires a large manual effort from the user in an ergonomically unsound posture.</p><p>In this degree project a new ladder holder is developed with focus on the user to solve the ergonomic problems and at the same time create a more compact design that can be adapted to several different types of ladders. After an initial pre-study with user-interviews and measurement of forces and distances a set of requirements was formulated that came to govern the project's direction. Creative methods were used to generate concepts that improved the function and through design solutions, calculations and testing in CAD a base for manufacturing of a new product was created.</p><p>The result is a completely new type of ladder holder that minimizes the user's manual effort and simplifies the securing of ladders in the holder. Measures have been taken to reduce material usage and manufacturing cost, while aiming for reliability and durability. Further development and construction of physical prototypes is needed before the new ladder holder can go into production.</p> / <p>Höga krav ställs på all utrustning som används vid räddningstjänstens arbete, då små marginaler kan vara skillnaden mellan liv och död under en utryckning vid olycka. Det är viktigt att verktyg såsom stegar snabbt och enkelt kan monteras av från ett fordon och samtidigt uppfyller lagkrav för säkring av last under färd. Den existerande lösningen för att få ned stegar från taket på en brandbil kräver en stor manuell kraftansträngning från användaren i en oergonomisk arbetsställning.</p><p>I detta examensarbete utvecklas en ny steghållare med användaren i fokus för att lösa de ergonomiska problemen och samtidigt skapa en mer kompakt konstruktion som kan anpassas till flera olika typer av stegar. Efter en inledande förstudie med användarintervjuer och mätning av krafter och avstånd formulerades en kravspecifikation som kom att styra projektets inriktning. Kreativa metoder användes för att generera koncept som förbättrade funktionen och via konstruktionslösningar, beräkningar och tester i CAD skapades ett tillverkningsunderlag för en ny produkt.</p><p>Resultatet är en helt ny typ av steghållare som minimerar användarens manuella kraft-ansträngning och förenklar låsningen av stegarna i hållaren. Åtgärder har tagits för att minska materialåtgång och tillverkningskostnad samtidigt som pålitlighet och hållfasthet har eftersträvats. Mer utveckling och konstruktion av fysiska prototyper är nödvändig innan den nya steghållaren kan gå i produktion.</p>

Bränder som innefattar många drabbade eller ger stor förstörelse är oftast de som blir mest omtalade. Efter händelsen sker ett omfattande utredningsarbete för att förelägga hur det som inte fick hända kunde ske. Utredningen beskriver även räddningstjänstens val av metod och taktik för att kunna nyttja detta för framtida insatser. Vad som däremot lätt glöms bort är de insatser då räddningstjänstens arbete får god effekt och resulterar i att olyckans skada begränsas. Detta examensarbete kommer beröra just dessa händelser av brand i bostad, då räddningstjänstens arbete får den effekt som eftersträvas, det vill säga arbetet har lett till en lyckad insats. Arbetet kommer därefter belysa vilka faktorer som legat till grund för att insatsen blivit lyckad, så kallade framgångsfaktorer. Syftet med arbetet är att identifiera framgångsfaktorer vid lyckade insatser för brand i bostad. Framgångsfaktorerna ska ligga till grund för att skapa ett utvecklingsunderlag berörande metod- och taktikval inom räddningstjänsten. För att göra detta krävs en tydlig definition av innebörden av en lyckad insats. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats: Vad innebär att en insats är lyckad? Vad innebär framgångsfaktorer för operativa insatser vid brand i bostad? Vilka framgångsfaktorer kan identifieras inom de utvalda insatserna och hur kan de identifieras, finns det gemensamma? Hur kan framgångsfaktorer nyttjas? Metoderna som tillämpats är kvalitativa intervjuer och granskning av bland annat händelserapporter från utvalda insatser av brand i bostad. Ansvarigt befäl för samtliga händelser tillfrågades att delta som respondenter till intervjustudien. Intervjufrågorna är framtagna med avsikt att besvara rapportens tre frågeställningar. Arbetet ger ett resultat som beskriver följande framgångsfaktorer för brand i bostad: Riktig och tillräcklig information i ett tidigt skede Ett snabbt motiverat agerande för att direkt slå ner branden Yttre faktorer som räddningstjänsten inte kan påverka: Agerande av utomstående innan räddningsinsatsen påbörjats Byggnadens utformning Brandens placering Delegera ansvar och uppgifter Ett tydligt definierat mål som samtliga eftersträvar Utbildning och kunskap, tidigare erfarenheter, nya metoder Tillgängliga resurser Ha god kvalitet vid omhändertagande av de drabbade, såväl på plats som efteråt Samverkan mellan berörda aktörerHa en helhetssyn över situationen och samtliga aktörers behov Ha förståelse för olika aktörers perspektiv av situationen Ha ett gemensamt språk mellan aktörer för att undvika missförstånd Dela information mellan inblandade aktörer för att undvika dubbelarbete Slutligen belyser arbetet hur räddningstjänstens kunskapsutbyte ser ut i dagsläget.