Spelling suggestions: "subject:"broth"" "subject:"broad""
21 |
VägrånOscarsson, Conny, Trostemo, Martin January 2005 (has links)
<p>Vi har för avsikt att ta reda på vilka polisen samverkar med när det gäller vägrån och lite om hur denna samverkan går till och hur man arbetar för att minska denna typ av brottslighet. Enligt polisen i västra Götaland och deras länsorder för 2004, som innehåller särskilda åtgärder för att beivra grova stölder i husbilar och lastfordon i Västra Götaland, skall man beivra vägrån och grova stölder främst genom brottsförebyggande åtgärder i samarbete med externa aktörer. Länsordern innefattar även operativa åtgärder. I denna studie så har vi även använt oss av rutinaktivitetsteorin. Den teorin utgår från att för att brott ska kunna begås så måste det finnas tre element nämligen en motiverad gärningsman, avsaknad av kapabla väktare samt lämpligt objekt. Resultatet visar att det bedrivs en hel del samverkan mellan olika aktörer inom turistnäringen, vägverket och polisen. Det förebyggande arbetet verkar fungera väldigt väl och samverkansformerna mellan aktörerna är till synes väl underbyggda. Vidare så visar resultatet på statistik över hur drabbad den sydvästra regionen är av vägrån samt vilka fordon och fordonsmärken som är representerade. De viktigaste slutsatserna vi kan dra av detta arbete är att det förebyggande arbetet måste fortsätta och information både till allmänhet och presumtiva målsägare måste ges. Samverkan mellan de olika aktörerna har visat sig falla väl ut och denna samverkan bör fortgå och kanske till och med utökas för att vara det kraftfullaste vapnet mot vägrån.</p>
|
22 |
Värdetransportrån och pengaförsörjningenBlomqvist, Petter, Palmklint, Lena January 2006 (has links)
<p>De senaste åren har det skett en avsevärd ökning av värdetransportrån i Sverige. Det är inte bara antalet som är skrämmande utan även stegringen av våldet som använts vid rånen. Detta har gjort Sverige till en av de mest utsatta länderna i Europa gällande värdetransportrån. Påföljden är inte bara ett hot mot tryggheten och arbetsmiljön för de anställda inom den finansiella sektorn och värdetransport-företagen utan också ett allvarligt hot mot pengaförsörjningen. Åtgärdsförslag diskuteras bland annat av värdetransportföretagen, bankerna, facket, svensk handel och polisen. En åtgärdspunkt som är återkommande är att minska kontant-användningen i samhället och därigenom minska behovet av värdetransporter. Syftet med arbetet har därför varit att utreda vilka åtgärder i penninghanteringen som krävs för att minska antalet värdetransporter. För att nå syftet har vi intervjuat företrädare för berörda parter samt hämtat information från rapporter och tidningsartiklar. Efter att riksbanken avvecklat största delen av sina mynt- och sedelkontor har det medfört fler och längre transporter för värdetransportföretagen. Nya depåer måste öppnas i affärsbankernas regi och möjlighet till makulering av sedlar bör kunna ske tidigare i kontantflödet. Skyddklassning av bankerna och värdebolagens egna objekt bör införas då de uppfyller en samhällsviktigfunktion. Kortanvändningen måste öka i Sverige för att minska den stora kontanthanteringen. Sänkta kortavgifter och cashbacksystem gör detta möjligt.</p>
|
23 |
Värdetransportrån/DepårånFagervall, Jesper, Söderstedt, Nicklas January 2006 (has links)
<p>Värdetransportrånen i Sverige ligger på ett rån i veckan. Finland har endast haft fyra rån mot värdetransporter på en sexårsperiod. Med denna rapport vill vi försöka förstå vad som skiljer mellan Sverige och Finland gällande värdetransportrån. Vi tittar på om problemet ligger i skillnader gällande lagstiftning och straffsatser. Man se att påföljden för rån och grovt rån inte skiljer mycket mellan länderna. Johanna Niemi-Kiesiläinen tror inte att problemet ligger i straffsatserna. Vi har pratat med personal på Securitas i båda länderna och konstaterat att det skiljer lite grann mellan Finland och Sverige gällande rutiner och anställningsförfarande. Detta kan vara en faktor till att det skiljer sig gällande värdetransportrånen, det är inte hela förklaringen men det är en liten del i ett komplext problem. Vid jämförelse av den tekniska utrustningen så kan man konstatera att den är i stort sett likadan i Finland som i Sverige, men möjligen är de bättre i Finland på att hålla utrustningen i funktionsdugligt skick. Vi har även stött på andra faktorer som kan vara bidragande orsaker till att Sverige har så många värdtransportrån t. ex. att riksbanken stänger ner sina skyddsklassade värdedepåer och till sommaren är det meningen att det endast skall vara två stycken kvar i vårt avlånga land (en i Göteborg och en i Stockholm). Detta är inte bra enligt vår uppfattning, då pengarna kommer att transporteras längre vägsträckor och öka rånrisken ännu mera.</p>
|
24 |
Fotbollsrelaterad huliganism : Problembild och lagstiftningKällgren, Lars, Larsson, Carl January 2006 (has links)
<p>Fotbollshuliganism har i många år varit ett mer eller mindre stort problem för arrangörer, ordningsmakt och samhället som sådant. Under löpsedlar likt ”Skandal på Söderstadion” har journalister uttryckt sitt missnöje med rättsväsendets möjligheter att arbeta mot huliganismen. Detta väckte vårt intresse att läsa in oss på fenomenet samt förkovra oss i de lagstöd som finns att arbeta med under fotbollskommenderingar. Vårt tillvägagångssätt har uteslutande inneburit litteraturstudier. Vi tycker att vi med dessa begränsningar har lyckats bilda oss en god uppfattning om vilken omfattning problemet har, samt vilka möjligheter vi har att arbeta gentemot företeelsen. Med den nya lagen om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang (SFS 2005:321) kan rättsväsendet agera långsiktigt mot de som ställer till med oreda på idrottsarenorna. Men lagen skulle kunna komma bättre till nytta om man kunde lätta på sekretessen mellan polis och förening så att idrottsföreningarna i högre grad får kännedom om identiteten på dem som de kan ansöka om tillträdesförbud för. Ett alternativ att polisen själva skulle har rätt att initiera en dylik ansökan. De möjligheter som polisen har att idka ordningshållning anser vi är fullgod. Det enda som egentligen kan begränsa polisen på detta område är personalstyrkan och huruvida de tjänstgörande har den kunskap i och omkring de lagstöd som kan användas under en ordningshållande kommendering.</p>
|
25 |
Personrån i Malmö och Köpenhamn : en studie av skillnader och likheter mellan hur dansk respektive svensk polis arbetar mot personrån i Köpenhamn och MalmöAndersson, Thomas, Wulff, Andreas January 2006 (has links)
<p>Förra året anmäldes det 792 personrån i Malmö, av vilka många utfördes av personer under 18 år. På andra sidan Öresund, ligger storstaden Köpenhamn med över en miljon invånare. Trots att Köpenhamn har nästan fyra gånger större befolkning än Malmö samt liknande problem med segregation och arbetslöshet anmäldes det där bara runt 400 personrån förra året. Syftet med denna rapport är att studera hur polisen i Malmö respektive Köpenhamn arbetar mot problemet och med hjälp av teorin om problembaserat polisarbete och dess tre nivåer av brottsförebyggande polisarbete, belysa skillnader och likheter i arbetssätt samt förklara dessa. Resultatet visar på stora skillnader i det rent repressiva arbetet, fram för allt styrt av olika juridiska förutsättningar att använda vissa tvångsmedel så. I fallet med sekundära brottsförebyggande insatser tillämpar man ungefär samma metoder. I Köpenhamn har man dock en annan och mer permanent organisationsstruktur samt lång erfarenhet av att arbeta med bland annat hembesök. Insatserna i Malmö är i formen av ett tillfälligt projekt och har nyligen kommit igång. Slutsatserna är att många skillnader kan förklaras utifrån olika möjligheter till utredande tvångsmedel. Skillnader i mer allmänna brottsförebyggande insatser förklaras genom ett mer långsiktigt tänkande hos Köpenhamnspolisen i form utav bland annat särskilda organ för enbart brottsförebyggande arbete gentemot unga. Detta är en långsiktighet som de som arbetar i verksamheten i Malmö önskar.</p>
|
26 |
Alkoholsmuggling : Är det ett växande problem?Blanck, Henrik, Jonsson, Dan January 2006 (has links)
<p>Smuggling av alkohol är illegal verksamhet i Sverige och ett stort problem som sett till det senaste året har ökat oroväckande bland privatpersoner. Detta kan bland annat vara en följd av landets höga alkoholskatter och den höga avkastning denna brottsliga verksamhet ger. Alkoholsmugglingen är ett uppmärksammat problem i media och andra offentliga forum. Svenskarnas alkoholkonsumtion har ökat avsevärt och i paritet med det även vålds-brottsligheten. Kan detta ha ett samband? Informationen som ligger till grund för rapporten är hämtad från olika Internetsidor samt en telefonintervju med Sune Rydén på Tullverket. Dessutom har vi tagit del av en undersökning som Temo har gjort bland tonåringar, denna påvisar bland annat att i vissa städer har nästan varannan ungdom någon gång köpt smuggelsprit. Resultatavsnittet tar upp bestämmelser kring alkoholsmuggling, dels lagen som berörs samt regler om gränsvärden för införsel. Det beslagtas stora mängder alkohol varje år och sätten att smuggla in den i landet är många. Tullverket anammar olika metoder för att komma till bukt med denna typ av kriminalitet, men de är få och framförallt kostsamma. Den genomsnittlige svensken ökar varje år sin alkoholkonsumtion vilket är oroande fakta, detta kan leda till stora problem i samhället med bland annat fler våldsbrott som följd. För att minska alkoholtillgången i de yngre lägren måste vi börja med att ändra de vuxnas inställning till alkoholsmuggling vilken ofta kan vara väldigt liberal.</p>
|
27 |
Trafficking : Samverkan mellan polis och ideella organisationerEliasson, Cecilia, Stenström, Maude January 2007 (has links)
<p>Vi har undersökt samarbetet mellan svensk polismyndighet och frivilliga organisationer i arbetet med människohandelns kvinnliga offer. Trafficking är världens tredje största orga-niserade brottslighet och är mycket tidskrävande vid utredningar i form av tid, pengar och personal. Bakgrunden till att kvinnor frivilligt lämnar sina hemländer är att det utlovas ar-bete med goda förtjänstmöjligheter i andra länder, då dessa kvinnor oftast lever i social desorgansiation faller de lätt offer för människohandeln. För att kunna utröna omständighe-terna beträffande samverkan har vi använt oss av års/lägesrapporter från polisen, artiklar, föreläsningar och litteratur. Vi har funnit att ett Eu-projekt, Samverkan mot Trafficking, har tillsatts för att förbättra arbetet mot människohandel där de ideella organisationerna och polismyndigheten har en form av nätverk - Samverkan mot Trafficking. I samband med att vi fördjupade oss i polisens arbete mot människohandeln fann vi att Västra Götalands po-lismyndighet är den myndighet som har den centrala rollen i arbetet. Därav har vi utgått från Västra Götalands polismyndighets arbete mot människohandel. Beträffande nätverket Samverkan mot Trafficking fann vi en rad olika ideella organisationer som samlats under detta namn, däribland Caritas Sverige, Baltic Ferm, Kvinnoforum samt olika kyrksamfund. De ideellas arbete syftar till att hjälpa kvinnorna i den stödjande fasen, medan polisens arbete utgår ifrån den brottsutredande verksamheten.</p>
|
28 |
Hells Angles och Bandidos i HelsingborgHolmstedt, Ulrica January 2007 (has links)
<p>Studien berättar om vilka Mc-gäng som har florerat i Helsingborg och hur dessa gäng har påverkat samhället. Här finns bakgrunds berättelse om Mc-gängen, dess struktur, uppbyggnad och syfte. I studien framkommer även information från en medlem om livet som Mc- kriminell, synen på polisen och deras arbete mot Mc-gängen. Personal från Helsingborgs polisen har fått svara på frågor som framställs i ett senare kapitel. Syftet med min rapport är att delge övriga städer, kommuner men även nya poliser kunskap om hur arbetet mot de kriminella Mc-gängen ser ut och hur arbetet har förändrats genom åren samt vad det har gett för resultat. De resultat som framkommer är att Mc-krigen stannat upp, men att den organiserade brottsligheten finns kvar bland Mc-gängen. Polisen har effektiviserat sitt arbete mot de kriminella Mc-gängen och har på så sätt lyckats minska den kriminalitet som Hells Angels och Bandidos utövade.</p>
|
29 |
Rekrytering till den MC-relaterade brottslighetenDanielsson, Christopher, Lindvall, Jonas January 2007 (has links)
<p>Syftet med denna rapport är att undersöka om det finns något gemensamt samband eller bakgrund som dessa personer delar, t ex sociala förhållanden, uppväxtmiljöer etc. Vi vill på detta sätt se om det finns gemensamma nämnare över landet rörande de personer som rekryteras av kriminella MC gäng i Sverige i dag. Bakgrunden till denna rapport är att vi tror att det finns ett intresse av denna kunskap bland blivande poliser samt att denna kunskap inte är så väl dokumenterad i den litteratur som vi sökt rörande ämnet. När litteraturen inte svarar på de frågor vi har i denna rapport har vi sökt svaren genom intervjuer med poliser som är väl insatta i problemet vid respektive polisområde. De polisområden som vi har valt i denna rapport är Skåne, Stockholm och Västerbotten detta för att få en geografisk spridning över landet, samt att vi inledningsvis tror att mängden MC relaterad brottslighet i de olika polisdistrikten är betydande. Det som blir tydligt i vår rapport är att Hells Angels rekryterar personer senare i livet, samt att många av dessa personer inte är kriminellt belastade sen tidigare. Detta är ett tydligt resultat av vår rapport. Vi hoppas att denna rapport kan vägleda i kommande yrke som polis, samt även leda till en debatt i samhället om strukturen runt ungdomar.</p>
|
30 |
Kriminella nätverk : Fucked for Lifes etablering i KramforsArvidsson, Anna-Karin, Isaksson, Malin January 2007 (has links)
<p>Syftet med denna rapport är att söka att förstå varför vissa människor söker sig till kriminella nätverk, vilka arbetsproblem som skapas hos polisen i Kramfors på grund av Fucked for lifes (FFL) etablering i staden och på vilket sätt man ska arbeta för att lösa dem. FFL håller på att etablera sig i Kramfors, det resulterar i att det uppstår resursbrist för polisen då antalet medlemmar som besöker staden kan variera stort och antalet polispatruller i tjänst är för få om en allvarlig situation skulle uppstå. Gällande just FFL finns ett svårhanterligt problem för polisen, det är att det uppkommit en lokal svans av anhängare till FFL. Denna rapport belyser hur FFL är uppbyggd och vilken typ av kriminalitet de sysslar med, vad de har för förhållningssätt till polisen samt hur andra poliser, specialiserade på denna typ av kriminalitet, ser på detta problem. Rapporten bygger på aktuell litteratur samt intervjuer med poliser. Vi har använt oss av teorier som förklarar vem som blir kriminell och varför, dessa teorier är strain, differentiella associationer, rutinaktivitetsteorin och kontrollteorier. Resultat visar att det finns ett klart samband mellan kriminalitet och mellan kriminella kamrater. Ytterligare faktorer som spelar in är att vara ung, man samt tillhöra en minoritetsgrupp. Många medlemmar har långa kriminella karriärer bakom sig som med hjälp av socialbrottsprevention kunnat stärka självkontrollen hos brottsbenägna individer och undvika en kommande kriminell karriär.</p>
|
Page generated in 0.0434 seconds