Vi har undersökt samarbetet mellan svensk polismyndighet och frivilliga organisationer i arbetet med människohandelns kvinnliga offer. Trafficking är världens tredje största orga-niserade brottslighet och är mycket tidskrävande vid utredningar i form av tid, pengar och personal. Bakgrunden till att kvinnor frivilligt lämnar sina hemländer är att det utlovas ar-bete med goda förtjänstmöjligheter i andra länder, då dessa kvinnor oftast lever i social desorgansiation faller de lätt offer för människohandeln. För att kunna utröna omständighe-terna beträffande samverkan har vi använt oss av års/lägesrapporter från polisen, artiklar, föreläsningar och litteratur. Vi har funnit att ett Eu-projekt, Samverkan mot Trafficking, har tillsatts för att förbättra arbetet mot människohandel där de ideella organisationerna och polismyndigheten har en form av nätverk - Samverkan mot Trafficking. I samband med att vi fördjupade oss i polisens arbete mot människohandeln fann vi att Västra Götalands po-lismyndighet är den myndighet som har den centrala rollen i arbetet. Därav har vi utgått från Västra Götalands polismyndighets arbete mot människohandel. Beträffande nätverket Samverkan mot Trafficking fann vi en rad olika ideella organisationer som samlats under detta namn, däribland Caritas Sverige, Baltic Ferm, Kvinnoforum samt olika kyrksamfund. De ideellas arbete syftar till att hjälpa kvinnorna i den stödjande fasen, medan polisens arbete utgår ifrån den brottsutredande verksamheten.

Studien berättar om vilka Mc-gäng som har florerat i Helsingborg och hur dessa gäng har påverkat samhället. Här finns bakgrunds berättelse om Mc-gängen, dess struktur, uppbyggnad och syfte. I studien framkommer även information från en medlem om livet som Mc- kriminell, synen på polisen och deras arbete mot Mc-gängen. Personal från Helsingborgs polisen har fått svara på frågor som framställs i ett senare kapitel. Syftet med min rapport är att delge övriga städer, kommuner men även nya poliser kunskap om hur arbetet mot de kriminella Mc-gängen ser ut och hur arbetet har förändrats genom åren samt vad det har gett för resultat. De resultat som framkommer är att Mc-krigen stannat upp, men att den organiserade brottsligheten finns kvar bland Mc-gängen. Polisen har effektiviserat sitt arbete mot de kriminella Mc-gängen och har på så sätt lyckats minska den kriminalitet som Hells Angels och Bandidos utövade.

Syftet med denna rapport är att undersöka om det finns något gemensamt samband eller bakgrund som dessa personer delar, t ex sociala förhållanden, uppväxtmiljöer etc. Vi vill på detta sätt se om det finns gemensamma nämnare över landet rörande de personer som rekryteras av kriminella MC gäng i Sverige i dag. Bakgrunden till denna rapport är att vi tror att det finns ett intresse av denna kunskap bland blivande poliser samt att denna kunskap inte är så väl dokumenterad i den litteratur som vi sökt rörande ämnet. När litteraturen inte svarar på de frågor vi har i denna rapport har vi sökt svaren genom intervjuer med poliser som är väl insatta i problemet vid respektive polisområde. De polisområden som vi har valt i denna rapport är Skåne, Stockholm och Västerbotten detta för att få en geografisk spridning över landet, samt att vi inledningsvis tror att mängden MC relaterad brottslighet i de olika polisdistrikten är betydande. Det som blir tydligt i vår rapport är att Hells Angels rekryterar personer senare i livet, samt att många av dessa personer inte är kriminellt belastade sen tidigare. Detta är ett tydligt resultat av vår rapport. Vi hoppas att denna rapport kan vägleda i kommande yrke som polis, samt även leda till en debatt i samhället om strukturen runt ungdomar.

Gäng är inget nytt fenomen. Faktum är att forskare hävdar att gäng funnits över större delen av världen under mycket lång tid. Ändå är inte kunskapen om gäng så stor som man skulle kunna tro. För att kunna komma fram till effektiva metoder att bekämpa kriminella ungdomsgäng krävs en ökad kunskap om vad dessa är och hur de fungerar. Syftet med denna studie är att beskriva och förklara varför det är viktigt att arbeta med kriminella ungdomsgäng. Den här studien visar att kriminella ungdomsgäng oftast bildas i segregerade bostadsområden till följd av strain och brist på sociala band. Det är dessa individer i de kriminella ungdomsgängen som i stor utsträckning riskerar att rekryteras till den organiserade brottsligheten och bli morgondagens grovt kriminella. Detta är en av orsakerna varför polisen bör avsätta resurser att bekämpa dessa. I enlighet med gängparadoxen kan gängen stärkas till följd av uppmärksamhet i media, det är därför viktigt att polisen tydliggöra detta för media. Gäng kan även stärkas till följd av uppmärksamhet från polisens sida det är därför av stor vikt att polisen bemöter dessa unga individer på ett respektfullt och korrekt sätt. Sammanfattningsvis räcker det inte med att enbart polisen agerar utan hela samhället måste hjälpas åt för att komma åt de kriminella ungdomsgängen, ett viktigt steg i detta är att minska segregationen.

Organiserad brottslighet har länge varit prioriterad av polisen men först på senare år har speciella strategier mot brottsligheten framtagits. 2003 startade Stockholms länspolismästare Carin Götblad projekt Nova, en satsning mot organiserad brottslighet. Rapportens syfte har varit att granska projektets resultat samt undersöka satsningens betydelse för minskningen av den organiserade brottsligheten. Nova-projektet har analyserats utifrån rutinaktivitetsteorin som betonar samspelet mellan tre komponenter, motiverad gärningsman, ett lämpligt objekt och avsaknad av kapabel väktare. För en enhetlig definition av organiserad brottslighet använder EU kriterier som ska uppfyllas för att grupperingar skall anses bedriva denna brottslighet. Nova-projektet utgår från dessa kriterier och bygger på övervakning och punktmarkering av grovt kriminella i Stockholms län. Personerna är s k. Nova-markerade och är listade av lokala underrättelsetjänster. Projektets första fas pågick till 2005 och övergick sedan till Nova II som avslutades 2007. Resultaten ansågs lyckade då målen uppnåtts genom att flertalet fängelsestraff utdömts. Projektet har dock mött kritik, grundad på oklarheter i resultatredovisning och problematik vid markering. Att rätt personer markeras och att en tydligare underrättelse beträffande projektet sker är åtgärder som bör vidtas. Att målen uppfyllts kan delvis förklaras genom rutinaktivitetsteorin men även effektivt informationsflöde inom och mellan berörda myndigheter krävs

Syftet med denna rapport är att undersöka den svenska polisens arbetsmetoder mot ”1% MC-gängen” Hells Angels MC och Bandidos MC. Med ”1 % MC-gängen” menas i detta sammanhang klubbar, som själva hävdar att de tillhör en del av mc-miljön som har brutit med det etablerade samhället och har sina egna ”lagar och regler”. Empirin är byggd på intervjuer med poliser från polismyndigheterna i Stockholm och Skåne. Det inledande kapitlet beskriver historian bakom dessa kriminella gäng och deras hierarki. Den totala ökningen avseende medlemsantalet för dessa två kriminella organisationer är 47% under perioden November 2006 – Januari 2008. Polismyndigheterna är överens om att ”1%-gängen” är organiserad brottslighet. Polismyndigheter samarbetar i stor utsträckning med andra svenska myndigheter. Syftet är att få fler ingångsvinklar att bekämpa ”1%-gängen”. Endast polisärt arbete räcker inte, samarbete med andra myndigheter försvårar för dessa gäng att få fotfäste i dessa län. Stockholmspolisen har i större utsträckning mer riktad verksamhet mot ”1%-gängen” genom spjutspetsverksamheter som NOVA3 och särskild gänginsats. Skåne har ingen särskild enhet som arbetar mot ”1%-gängen”. Istället har man valt att ha arbetet mot dessa gäng i det vardagliga arbetet bland poliser i yttre tjänst. I det avslutande kapitlet så diskuteras vilka möjlighet den svenska polisen har att arbeta mot dessa gäng. Förslag ges angående en mer skärpt lagstiftning och ett aktivt informationsutbyte myndigheter i mellan.

Under 1900-talet inträffade det såväl nationellt som internationellt en rad händelser som har kommit att påverka vad som idag är att betrakta som säkerhet. Vårt samhällsklimat har gått från att handla om förberedelser inför ett storkrig mot att idag handla om hur vi ska förhindra och motstå olyckor och katastrofer. Denna studie är en genomgång av hur det svenska krishanteringssystemet är uppbyggt med fokusering på polismyndigheternas roll. Syftet är att åskådliggöra vilka krav som Rikspolisstyrelsen (RPS) ställt på polismyndigheternas förmåga att klara av kriser som utgörs av bland annat CBRNE–karaktär det vill säga kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära eller explosiva händelser samt att granska hur pass långt polismyndigheterna kommit i sitt krisberedskapsarbete. Studien är i stort baserad på de aktuella lagar och förordningar som reglerar polismyndigheternas krisberedskapsarbete, RPS strategidokument samt den nationella risk- och sårbarhetsanalys (RSA) som gjordes 2008. Studien visar att det finns en tydlig stävan att stärka den generella svenska krishanteringsförmågan. Detta visar sig bland annat genom de principer och regleringar som finns för hur krishanteringen ska organiseras, något som även återspeglas i polisens arbete med dessa frågor. RPS har i sin strategi guidat polismyndigheterna och placerat frågor om krisberedskap högt upp på dagordningen. Samtidigt visar RSA:n på brister i de olika polismyndigheternas krishanteringsförmåga och stor variation.

Den organiserade handeln av öl från Tyskland till Sverige är ett stort problem. Dels genom försäljning till ungdomar, privatpersoner, krogar och arbetsplatser dels genom förlorade skatteintäkter. Det går inte lägre att kontrollera konsumtionen av öl genom Systembolagets monopol. Detta problem kommer i framtiden att öka på grund av de ökade införselkvoter som träder i kraft år 2004. Det är svårt att komma åt problemet då införseln av öl är laglig, men inte försäljningen. Det kräver stora och kostsamma insatser från myndigheternas sida för att få kontroll på verksamheten i förhållande till vad den straffrättsliga påföljden för brottet blir. Med situationell brottprevention och sänkta skatter kan man förebygga och minska problemets omfattning.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning. Delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt åtaganden i studier och arbete visar inga signifikanta samband med inställning till brott. Teorin i sin helhet kan varken förklara flickor eller pojkars inställning utan det verkar finnas olika variabler som förklarar flickor och pojkars inställning. Det finns stora likheter mellan sambanden för inställning till politiskt våld och traditionella brott vad gäller förklarande variabler både i riktning och styrka. Detta gör att det går att ifrågasätta hypotesen att det råder en artskillnad mellan inställning till de olika brottstyperna. Regressionsanalysen visar att enbart kön, ålder, anknytning samt förtroende har en egen effekt på inställning när samtliga sociala band inkluderas. Om inställning till traditionella brott inkluderas är det enbart kön, föräldraanknytning och inställning till traditionella brott som får signifikanta effekter.

<p>Denna C-uppsats i Sociologi är en litteraturstudie om brott i offentlig miljö. Syftet med uppsatsen är att söka ta reda på orsaksfaktorer till brott i den offentliga miljön samt att söka ta reda på åtgärder i förebyggande syfte mot brott i den offentliga miljön. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar;                 - Vad säger den tidigare forskningen om orsakerna till brott i den offentliga miljön? Vilka är de främsta orsakerna till brott i den offentliga miljön, enligt den tidigare forskningen?                                                                                      - Vad säger den tidigare forskningen om åtgärder som bör vidtagas för att förebygga brott i den offentliga miljön? Vilka åtgärder i förebyggande syfte mot brott i den offentliga miljön anges i den tidigare forskningen?                      Eftersom det är en litteraturstudie har, för studien relevant, material samlats in, granskats, analyserats, sammanfattats och diskuterats utifrån frågeställningarna i anslutning till teorierna. Orsaker till brott i offentlig miljö som ofta anges i tidigare studier är alkoholens roll medan åtgärder som ofta rekommenderas är utbildning för att öka kunskapen om alkoholens och missbrukets konsekvenser och följder.</p>