<p>Syftet med min studie är att belysa och lyfta upp medlarens roll och försöka visa på vad det är för olika "verktyg" de använder sig av i rolluppbygganden. Hur sker rollutvecklingen för medlare i den praktiska verksamheten? De medlare som har intervjuats hade alla en förhållandevis lång erfarenhet av medling och hade under denna tid lärt sig vad som fungerar och inte. Data har insamlats genom att jag har intervjuat 3 medlare. Dessa har bearbetat utifrån fyra områden, intake - när ärendet kommer in, throughput - där medlingen görs, output - vad hände sedan och återkopplingen - till vem och varför, och hur de utformar sin roll. För medlarna i Sverige finns det relativt lite styrning och regler, detta innebär för medlarna att de kan utforma rollen och lösa uppgiften lite som de ville (inom vissa ramar, t e x lagstiftning på området). Rollutvecklingen för de medlare som har intervjuats handlade mycket om personlig involvering i yrket, Det var inte givet på förhand hur de skulle utforma sin roll. De var ibland tvungna att använda sig av sin tidigare yrkesroll, eller den roll de hade vid sidan om för att legitimera sig och få människor involverade. En del av rollutformningen visade sig vara att lära av misstag. De hade även upparbetat goda samarbeten med plis, socialtjänst och andra som hade med medling att göra Dessa samarbeten var de tvungna att hela tiden arbeta på så att inte medlingen kom i skymundan. Detta var också ett sätt för dom att informera om vad medling var, vilka som passade för medling och vad medling kunde resultera i.</p>

<p>Denna rapport syftar till att undersöka vem som anmäler brott i nära relationer iVästernorrlands län och om det skiljer sig mellan kommunerna. Detta har gjortsgenom att gå igenom alla anmälningar inom brottsgruppen under ett år. Någonstörre skillnad har inte kunnat utläsas. Vid genomgången av anmälningarnaupptäcktes dock ett problem med att många av anmälningarna inte handlade omen nära relation. Syftet utvidgades då till att undersöka även hur brottskodningenfungerar och tillförlitligheten till statistiken som presenteras. Rikspolisstyrelsenpresenterar en förklaring över vad en nära relation är, men i statistiken visas enannan. Brottskodningen har inte följt med i utvecklingen av dessa brott inompolisen. För att kunna satsa på problemet med brott i nära relation krävs enkorrekt uppföljning som kan ligga till grund för fortsatt arbete.</p>

Denna rapport syftar till att undersöka vem som anmäler brott i nära relationer iVästernorrlands län och om det skiljer sig mellan kommunerna. Detta har gjortsgenom att gå igenom alla anmälningar inom brottsgruppen under ett år. Någonstörre skillnad har inte kunnat utläsas. Vid genomgången av anmälningarnaupptäcktes dock ett problem med att många av anmälningarna inte handlade omen nära relation. Syftet utvidgades då till att undersöka även hur brottskodningenfungerar och tillförlitligheten till statistiken som presenteras. Rikspolisstyrelsenpresenterar en förklaring över vad en nära relation är, men i statistiken visas enannan. Brottskodningen har inte följt med i utvecklingen av dessa brott inompolisen. För att kunna satsa på problemet med brott i nära relation krävs enkorrekt uppföljning som kan ligga till grund för fortsatt arbete.

Syftet med min studie är att belysa och lyfta upp medlarens roll och försöka visa på vad det är för olika "verktyg" de använder sig av i rolluppbygganden. Hur sker rollutvecklingen för medlare i den praktiska verksamheten? De medlare som har intervjuats hade alla en förhållandevis lång erfarenhet av medling och hade under denna tid lärt sig vad som fungerar och inte. Data har insamlats genom att jag har intervjuat 3 medlare. Dessa har bearbetat utifrån fyra områden, intake - när ärendet kommer in, throughput - där medlingen görs, output - vad hände sedan och återkopplingen - till vem och varför, och hur de utformar sin roll. För medlarna i Sverige finns det relativt lite styrning och regler, detta innebär för medlarna att de kan utforma rollen och lösa uppgiften lite som de ville (inom vissa ramar, t e x lagstiftning på området). Rollutvecklingen för de medlare som har intervjuats handlade mycket om personlig involvering i yrket, Det var inte givet på förhand hur de skulle utforma sin roll. De var ibland tvungna att använda sig av sin tidigare yrkesroll, eller den roll de hade vid sidan om för att legitimera sig och få människor involverade. En del av rollutformningen visade sig vara att lära av misstag. De hade även upparbetat goda samarbeten med plis, socialtjänst och andra som hade med medling att göra Dessa samarbeten var de tvungna att hela tiden arbeta på så att inte medlingen kom i skymundan. Detta var också ett sätt för dom att informera om vad medling var, vilka som passade för medling och vad medling kunde resultera i.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet , 2005.

No description available.

Kriminella med utländsk bakgrund porträtteras ofta på samma sätt som kriminella med svensk bakgrund. En brottsling ses alltid som en ”främling” i samhällets ögon, något som dock förstärks om personen har utländsk bakgrund. I vår undersökning granskar vi vad kvällspressen i Sverige tar upp i artiklar som handlar om personer med utländsk bakgrund inom kriminaljournalistiken. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns upprepade budskap inom kriminaljournalistiken i kvällspressen när det gäller personer med utländsk bakgrund och hur dessa budskap i sådana fall tar sig uttryck. Tidningarna vi har valt som undersökningsmaterial är Aftonbladet och Expressen. För att besvara våra frågeställningar Vad tar svensk kvällspress upp i artiklar som handlar om personer med utländsk bakgrund i samband med brott? och Hur har detta sett ut under åren 1950, 1970, 1990 och 2010? har vi med hjälp av en kvantitativ undersökning granskat 56 tidningar; 28 nummer av Aftonbladet och 28 nummer av Expressen. Vi fann 66 artiklar från åren 1950, 1970, 1990 och 2010 som handlade om personer med utländsk bakgrund i samband med brott. Vår undersökning utgår ifrån George Gerbners kultiveringsteori som förklarar att ett upprepat budskap eller meddelande blir människors uppfattning om verkligheten. Resultatet visar att personer med utländsk bakgrund i samband med brott tenderar att porträtteras som förövare med ett aggressivt och våldsamt beteende. I vårt undersökningsmaterial skriver journalister ofta om fall där personer inte var fällda för ett brott och de nämner nästan alltid vilket land personen ursprungligen kommer ifrån. Under den undersökta veckan år 2010 var det vanligt att artiklar innehöll bilder på förövare, även sådana som var misstänkta. Vi kan i vårt material se tendenser på att kvällstidningarna inte tog upp varför ett brott hade begåtts, något som i sin tur kan påverka samhällets syn på personer med utländsk bakgrund.

The aim of this study is to analyze how intercommunication between offenders are presented with artefacts during the planning and implementation of a robbery in a cash depot in Stockholm. The methodological approach is based on empiricism from police investigation protocols, which leads this study to a case study. The ambition is to analyze the empirical material from a sociocultural perspective. The results shows that the offenders use artefacts to plan the crime with artefacts within an internal intercommunication between the offenders. After the planning artefacts such as a helicopter, explosive material, telephones, saws and ladders have been used in an intercommunication to implement the robbery which leads to an analysis that hierarchy depends on the role of the artefacts, only when technical artefacts are included in the term of hierarchy.

No description available.

No description available.