Då ungdomar begår brott så ska socialtjänsten skriva ett yttrande på begäran av tingsrätten. Vad som ska finnas med i yttrandet regleras i lagen (1964:176) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, LuL, men det finns även egna riktlinjer om vad som bör finnas med från socialstyrelsen. Dock har Brottsförebyggande rådet, Brå, uppmärksammat att det finns en problematik kring socialtjänstens yttrande då det saknas den information som lagstiftaren har tänkt sig, vilket försvårar det rättsliga arbetet (Westfelt & Öberg, 2002). För att ta reda på om det saknas information enligt LuL och socialstyrelsens riktlinjer så har avslutade offentliga domar med tillhörande yttranden gällande unga lagöverträdare slumpmässigt valts ut av registrator på fyra tingsrätter. Resultatet av studien visar att informationen i yttrandena innehåller vad som är lagstadgad men att det finns en stor variation kring innehållet i yttrandena. Resultatet blev även att mer fokus ligger på straff än att motverka fortsatt brottslig utveckling samt att tingsrätten följer socialtjänstens yttrande i hög grad.

Inledning: Forskning har visat att miljön där brott sker är avgörande för att förstå kriminalitetsmönster och dess koncentration i och till olika områden, även kallade hot spots. Socialekologisk teori ämnar förklara distributionen av kriminalitet i städer. Syftet med aktuell studie var dels att analysera vilka platser i en stad som har flest anmälningar för misshandelsbrott för individer över 18 år, dels att analysera polisarbetet i och anslutning till dessa platser i Uppsala innerstad under åren 2013 – 2015. I denna studie har Brottsmönsterteorin applicerats för att förklara resultatet. Metod: I denna studie tillämpades både kvalitativ och kvantitativ metod. Materialet som användes var polisregister för misshandelsbrott, dokument som beskriver polisens arbete samt en intervju. Anmälningarna från polisregistret fördes in i ArcGIS, ett datorprogram för visualisering av kartor, för att ta fram hot spots. Vidare analyserades polisens arbete på eller i nära anslutning till dessa platser. Resultat: I studien identifierades fyra hot spots. Resultatet visade att anmälningsfrekvensen hade minskat i två av fyra hot spots (hot spot 2 och 3). Det totala antalet misshandelsanmälningar i Uppsala innerstad hade minskat i förhållande befolkningsmängden i Uppsala kommun. Det problemorienterade polisarbetet fokuserade under treårsperioden på platser med hög alkoholkonsumtion och med en stor omsättning av människor. Slutsats: Kartläggning av olika typer av brott är effektivt för att arbeta brottspreventivt. För vissa typer av brott så som misshandel, kan det för polisen vara väl så effektivt att arbeta problemorienterat i hot spots såsom mot individer. / <p>2016-06-01</p>

The topic of asylum seekers committing crimes in their host countries has re- ceived plenty of attention in Swedish media and within the political sphere. Some have expressed that committing crimes in Sweden should lead to an asylum seeker’s application being automatically rejected. Currently Swedish law permits the exclusion of asylum seekers who have committed certain crimes in in Sweden, which leads to the asylum seeker not receiving a residence permit. The thesis aims to establish whether it is legally possible to make exclusion easier and how excluded asylum seekers should be dealt with when they cannot be deported. The analysis uses both the traditional legal method and the com- parative method. The latter method aims to shed light on the similarities and differences between the implementation of the relevant articles in the Qualifi- cation and Return Directives in different member states of the European Union. The thesis particularly focuses on Finland due to its administrative law being very similar to that of Sweden. The results are used to highlight discre- pancies in the implementation of the directives and to point out how Swedish legal practitioners may act in order to be able to exclude more asylum seekers who have committed crimes in Sweden. The essay finds that courts rarely deve- lop their arguments as to why a certain crime motivates exclusion, particularly those crimes concerning refugees. Legal practitioners should therefore clarify when and how they implement the exclusion articles. Additionally, legal practit- ioners tend to exclude asylum seekers eligible for subsidiary protection based on court judgements whereas the law allows exclusion at an earlier stage. The thesis also finds that legal practitioners should look towards case law from ot- her EU member states when determining whether or not a crime is serious. The thesis ultimately finds that Swedish legislation cannot be made more strict if it is to be in accordance with the Qualification Directive. Finally, alternatives to Sweden’s current system of issuing temporary residence permits to foreigners who cannot be deported due to the principle of non-refoulement are also asses- sed. The thesis concludes that current Swedish legislation is generous in terms of issuing residence permits and that the Qualification Directive allows for Sweden to take other measures in order to restrict excluded foreigners’ rights.

Rädsla för brott är ett välstuderat fenomen som innefattar en könsrelaterad rädsla. Tidigare forskning visar att rädslan är differentierad mellan män och kvinnor vilket anses kunna bero på insocialiserade könsroller. Forskning indikerar att kvinnor upplever i högre utsträckning än män en rädsla att utsättas för brott, trots att män enligt statistiska undersökningar utsätts i större utsträckning för brott. Studien ämnar därför till att undersöka unga kvinnors rädsla att utsättas för brott och de eventuella konsekvenser denna rädsla har för kvinnornas beteende. Studien undersöker även hur brottsrelaterad information som förmedlas via media påverkar den upplevda rädslan. Via semistrukturerade djupintervjuer samt en tematisk analys visade resultatet att kvinnornas rädsla är något situationsbundet. Resultatet visar dels på en rädsla att bli överfallen av en främmande man samt beteendeanpassningar för att hantera rädslan och minimera risken att utsättas för brott. Kvinnornas beskrivningar av sin rädsla påvisar dock en dubbelhet i om man presenterar sig själv som rädd, där antagandet görs att samhället genererar konflikterande signaler på hur en kvinna ska presentera sin rädsla.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Rubrik                                                     </strong></p><p>Handlar revisorns arbete verkligen om att fria eller fälla?</p><p> </p><p><strong>Problemformulering                             </strong></p><p>Vilka faktorer är avgörande när en revisor väljer att tillämpa anmälningsplikten?<em></em></p><p> </p><p><strong>Syfte                                                      </strong></p><p>Huvudsyftet med vår studie var att diskutera anmälningspliktens användning bland svenska revisorer. Inom ramen för detta ville vi granska vilka typer av felaktigheter som kunde ligga till grund för anmälningar. Avslutningsvis ville vi analysera bakgrunden till revisorns agerande gällande anmälningsskyldigheten.</p><p> </p><p><strong>Studiens utgångspunkter                    </strong></p><p>I studien valde vi att utgå ifrån vetenskapliga teorier, lagstiftning och praxis för att kunna besvara de syften samt problemformulering studien hade som utgångspunkt.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod                                                      </strong></p><p>Vi valde att utgå ifrån en kvalitativ metod i studien där vi valde att intervjua personer med god erfarenhet av revisorsyrket och därmed är väl insatta i anmälningsplikten som råder, enligt svensk lag. Intervjuerna gjordes via personliga möten med respondenterna.<strong>  </strong>Vi valde att fokusera på revisorer som individer och inte på vilken byrå de arbetar på.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Slutsatser                                                </strong></p><p>Vår studie fastställde att det inte är enskilda faktorer som är avgörande när en revisor väljer att tillämpa anmälningsplikten. Istället handlar det om att varje anmälningssituation som revisorn står inför, skall behandlas som unik och bedömas utifrån en mängd olika preferenser. Studien fastställde även att graden av misstanke för att ett ekonomiskt brott skall föreligga är avgörande för om en revisor väljer att tillämpa anmälningsplikten.</p>

<p>Enligt kriminalstatistiken är utländska medborgare kraftigt överrepresenterade för både</p><p>misstänkta och lagförda brott. Är utländska medborgare mer brottsbenägna än svenskar?</p><p>Tidigare studier pekar på att det förekommer diskriminering av individer med utländsk</p><p>härkomst som får konsekvensen att de lättare döms och får oftare ett hårdare straff i</p><p>jämförelse med svenskar. I uppsatsen undersöks om utländska medborgares har någon effekt</p><p>på registrerade brott och i så fall om den är större för lagförda brott än de brott som anmäls.</p><p>Undersökningen utförs med hjälp av paneldata på kommun och tingsrättsnivå för åren 1996-</p><p>2003. De beroende variablerna är uppdelade på sex olika brottstyper för att kunna se vilken</p><p>tendens varje brottstyp har för sig. Resultaten tyder på att utländska medborgare har en positiv</p><p>signifikant påverkan på lagförda sexualbrott samt misshandelsbrott, medan inget signifikant</p><p>samband påträffades för andelen anmälningar för samma brott. Vilket kan tolkas som att det</p><p>förekommer negativ särbehandlig av utländska medborgare i någon av rättsprocessens steg för</p><p>dessa brott. Negativ särbehandling är svår att fastställa eftersom det kan finnas andra orsaker,</p><p>som ej ingår i modellen, som skulle kunna påverka dessa resultat.</p>

No description available.

Enligt kriminalstatistiken är utländska medborgare kraftigt överrepresenterade för både misstänkta och lagförda brott. Är utländska medborgare mer brottsbenägna än svenskar? Tidigare studier pekar på att det förekommer diskriminering av individer med utländsk härkomst som får konsekvensen att de lättare döms och får oftare ett hårdare straff i jämförelse med svenskar. I uppsatsen undersöks om utländska medborgares har någon effekt på registrerade brott och i så fall om den är större för lagförda brott än de brott som anmäls. Undersökningen utförs med hjälp av paneldata på kommun och tingsrättsnivå för åren 1996- 2003. De beroende variablerna är uppdelade på sex olika brottstyper för att kunna se vilken tendens varje brottstyp har för sig. Resultaten tyder på att utländska medborgare har en positiv signifikant påverkan på lagförda sexualbrott samt misshandelsbrott, medan inget signifikant samband påträffades för andelen anmälningar för samma brott. Vilket kan tolkas som att det förekommer negativ särbehandlig av utländska medborgare i någon av rättsprocessens steg för dessa brott. Negativ särbehandling är svår att fastställa eftersom det kan finnas andra orsaker, som ej ingår i modellen, som skulle kunna påverka dessa resultat.

Studien behandlar socialtjänstens hantering av brottsmisstankar mot barn samt hur samverkan med bland annat polis påverkar synsätt och handläggning. Eftersom det inte finns någon anmälningsskyldighet för socialtjänsten får socialsekreterare avgöra från fall till fall om polisanmälan ska göras. På senare tid har det förespråkats att polisanmälan bör göras och riktlinjer och praxis följer denna utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur socialtjänsten konstruerar barns bästa, sitt eget handlingsutrymme samt samverkan vid misstankar om brott mot barn. Forskning visar bland annat att rättstillämpningen på socialkontor styrs mer av ”rättsliga kulturer” än rättsregler och att ärenden om brott mot barn är mycket svårutredda och kräver samverkan mellan myndigheter. Uppsatsen är rättssociologisk och kvalitativa metoder i form av direktobservationer och intervjuer har använts för datainsamling. För analys har socialkonstruktivistisk teori samt rättsteori använts. Resultaten visar att socialsekreterarna i större utsträckning än förr polisanmäler brottsmisstankar och att det straffrättsliga perspektivet därmed fått en starkare ställning. Det innebär att den barns bästa bedömning som ska föregå alla beslut rörande barn riskerar att utebli. Socialsekreterarna anser att de i enlighet med riktlinjerna bör göra polisanmälan vilket innebär att deras handlingsutrymme konstrueras snävare än förr. Resultaten visar också att samverkan innebär vissa svårigheter då socialtjänsten förväntas avvakta polisens förundersökning. Då polisen inte har möjlighet att snabbt agera hamnar socialtjänsten i en position då man får välja mellan att ingripa till barnets skydd eller försvåra säkrandet av bevisning.

Denna studie gick ut på att se om publiceringen av artiklarna som handlar om psykiskt sjuka och rättspsykiatri, ökade i omfång i Expressen och Svenska Dagbladet efter mordet på utrikesministern Anna Lindh den 10 september 2003. Vi ville även analysera några utvalda texter som tar upp psykiskt sjuka i samband med brott. Vi använde oss av både kvantitativa och kvalitativa metoder för att få en så heltäckande studie som möjligt. Det vi kom fram till är att artikelantalet i båda tidningarna ökade efter mordet på Anna Lindh. Dessutom såg vi en tendens till att Expressens artiklar är mer dramatiserande och innehåller fler och större bilder än Svenska Dagbladets artiklar.