Sammanfattning Rubrik                                                      Handlar revisorns arbete verkligen om att fria eller fälla?   Problemformulering                              Vilka faktorer är avgörande när en revisor väljer att tillämpa anmälningsplikten?   Syfte                                                       Huvudsyftet med vår studie var att diskutera anmälningspliktens användning bland svenska revisorer. Inom ramen för detta ville vi granska vilka typer av felaktigheter som kunde ligga till grund för anmälningar. Avslutningsvis ville vi analysera bakgrunden till revisorns agerande gällande anmälningsskyldigheten.   Studiens utgångspunkter                     I studien valde vi att utgå ifrån vetenskapliga teorier, lagstiftning och praxis för att kunna besvara de syften samt problemformulering studien hade som utgångspunkt.   Metod                                                      Vi valde att utgå ifrån en kvalitativ metod i studien där vi valde att intervjua personer med god erfarenhet av revisorsyrket och därmed är väl insatta i anmälningsplikten som råder, enligt svensk lag. Intervjuerna gjordes via personliga möten med respondenterna.  Vi valde att fokusera på revisorer som individer och inte på vilken byrå de arbetar på.   Slutsatser                                                 Vår studie fastställde att det inte är enskilda faktorer som är avgörande när en revisor väljer att tillämpa anmälningsplikten. Istället handlar det om att varje anmälningssituation som revisorn står inför, skall behandlas som unik och bedömas utifrån en mängd olika preferenser. Studien fastställde även att graden av misstanke för att ett ekonomiskt brott skall föreligga är avgörande för om en revisor väljer att tillämpa anmälningsplikten.

The purpose of this study was to investigate what distinguishes psychopaths who commit crimes ("unsuccessful"), and psychopaths who do not commit crimes ("successful"). Most previous research has focused on neurobiological risk factors, while social and psychosocial factors have been studied to a lesser extent. Participants were drawn from the Swedish population-based RESUMÉ-study (Retrospective Study of Young People's Experiences). In total, 2500 individuals between the ages 20-24 (mean age=22.15, SD=1.38, 52.6% female and 47.4% male) participated in the study. Results showed that the “unsuccessful” psychopathy group was consuming larger amounts of alcohol and substances as well as scoring higher on the psychopathy dimension behavior (irresponsible/impulsive) than the "successful" group. In conclusion, these differences might partly explain why “unsuccessful” psychopaths commit crimes while “successful” psychopaths do not. / Syftet med denna studie var att undersöka vad som skiljer mellan psykopater som begår brott ("misslyckade"), och psykopater som inte begår brott ("lyckade"). Större delen av den tidigare forskningen har fokuserat på neurobiologiska riskfaktorer, medan sociala och psykosociala faktorer har studerats i mindre utsträckning. Deltagarna kom från den svenska populationsbaserade RESUMÉ-studien (REtrospektiv Studie av Unga Människors Erfarenheter). Totalt deltog 2500 individer i åldrarna 20-24 år (medelålder=22.15, SD=1.38, 52.6% kvinnor och 47.4% män) i studien. Resultaten visade att den "misslyckade" psykopatigruppen konsumerar större mängder alkohol och substanser samt uppvisar högre nivåer av psykopatidimensionen beteende (oansvarig/impulsiv) än den "lyckade" psykopatigruppen. Sammanfattningsvis kan dessa skillnader delvis förklara varför "misslyckade" psykopater begår brott medan "lyckade" psykopater inte gör det.

The purpose of this study is to examine the attitudes towards criminality among adolescent people. The main goal of this study is to find out, which risk factors are for criminal behavior among the youth. It’s also to understand if gender and ethnicity of the adolescent people plays any part in their attitudes towards criminality and risk factors for criminal behavior. The study has been carried out using a quantitative method for the data collection. The theoretical approach in this study is achieved using system theory and deviance behavior. Data has been collected from adolescent people from high school, ranging from the age of 16 to 20. All of the participants in the study are teenagers whom are studying in high school in Sweden. The results show that there are many different risk factors, which affect the adolescent criminal behavior. One of the risk factors shown are parental control in knowing whom their children socialize with. Also the adolescents own attitudes towards crime and especially socialization with other criminal teens are contributing risk factors for the teens to commit criminal acts. Gender has been shown to have a significant role when it comes to young people's attitudes and involvement in criminal acts. Male participants show a larger scale of criminal participation compared to women, and they generally have a more positive attitude towards criminal behavior than women. Ethnicity has also been found to have a significant role in the study. Participants with other ethnic origin than Swedish respondents view themselves as a more crime prone group than Swedes, it is also a high proportion of respondents with Swedish background who believes this. This study has provided a greater understanding of how young people's attitudes towards crime looks like, and what aspects affect criminal behavior.

No description available.

No description available.

No description available.

This study aims to examine young peoples’ attitudes towards crimes related to riots. It also examines if there’s a difference in attitudes to different crimes and if there is a connection between these attitudes and friends experience of crime, gender, socioeconomic position or residential area. There is a lack of research in this area, most of the studies on riots focus on the reasons and driving forces leading to riots. The method used is quantitative. We collected surveys in upper secondary schools, both in riot affected areas and others. The result shows that there is a marginal more positive attitude to crimes related to riots than crimes in general. Boys have committed more crimes than girls, and also have a more accepting attitude to crime. It’s more accepted to use violence against the police than rescue personnel and other people. It’s also more accepted to use violence against polices than to vandalize. Young people living in areas affected by riots have the most accepting attitude to violence against polices. There is a clear correlation between young people who commit crime and their friends also committing crimes. Young people who often socialize in groups have a greater tendency to commit crimes.

Syftet med uppsatsen är att studera den subjektiva upplevelsen av upphörandeprocessen från kriminalitet hos unga vuxna som vid upprepade tillfällen begått brott under sin barndom och ungdomstid. Frågeställningarna berör både yttre och inre faktorer som påverkat upphörandet samt faktorer som upprätthåller en ickekriminell livsstil. I studien ingick åtta personer, sex män och två kvinnor, som upphört med kriminalitet före 25 års ålder. Hur länge sedan det var personerna slutade begå brott varierade mellan några veckor och åtta år. Studiens genomförande var kvalitativa semistrukturerade intervjuer varav fem utfördes vid personliga möten och tre över telefon. I analysen tillämpades teorin om sociala band, vändpunkter och ett perspektiv på upphörandet som en process. I det empiriska materialet framkommer att upphörandet inledningsvis påverkades av ett samspel mellan specifika händelser som fungerade som vändpunkter, hjälp från andra personer samt egen motivation och mognad. Informanterna betonar egen motivation mest, vilket överensstämmer med tidigare studier av ungdomar i synnerhet. Därutöver identifierades en andra fas av upprätthållande där informanterna aktivt arbetade för att avhålla sig från brott. I denna fas började de omförhandla sin identitet från kriminell mot ickekriminell. Många hade dock kvar tankar på att begå brott och upplevde sig vara ”laglydiga kriminella” snarare än ickekriminella. Detta fenomen har vi inte hittat i tidigare forskning på området. Nedanstående faktorer i ett samspel identifierades av informanterna som nödvändiga för att kunna sluta begå brott, vilket bortsett från den sista punkten överensstämmer väl med tidigare forskning på området. Yttre faktorer: Upphöra med missbruk. Bryta kontakten med andra personer i aktivt missbruk och kriminalitet. Stöd från andra personer eller professionella. Gemenskap och anknytning till andra. Sysselsättning. Inre faktorer: Motivation och egen vilja. Mognad och ökad ålder. Förmåga att hantera tankar på brott. Sökord: upphöra, kriminalitet, brott, ungdom, återfall / The purpose of this paper is to study the subjective experiences of the desistance process from crime in young adults who repeatedly committed crimes during childhood and adolescence. The questions address both external and internal factors that influenced desistance from crime and factors that maintain a non-criminal lifestyle. The study included eight people, six men and two women who desisted from crime before the age of 25. The time since they desisted ranged from a few weeks up to eight years. The study was performed using qualitative semi-structured interviews, five by personal meetings and three by telephone. In the analysis the theories of social bonds, turning points and a perspective on desistance as a process was applied. The findings of this study were that desistance initially was influenced by a combination of specific events that served as turning points, support from other people as well as motivation and maturity. The informants emphasized their own motivation the most, which is consistent with previous studies of adolescents and young adults in particular. In addition, a second phase of maintenance were identified where the informants had to make efforts to refrain from crime. In this phase they started to renegotiate their identity from criminal towards non-criminal. However, many still had thoughts of committing crime and perceived themselves to be "law-abiding criminals" rather than non-criminals. This is something we have not found in previous research. These factors were identified by the informants as necessary to desist from crime, which apart from the last point is consistent with previous research in this area. External factors: • Desistance from substance abuse. • Breaking contact with people with active addiction and criminal behavior. • Support from other people or professionals. • Sense of community and attachment to others. • Occupation. Internal factors: • Motivation and determination. • Maturity and increasing age. • Ability to deal with thoughts of crime. Keywords: desistance, crime, criminality, youth, relapse

Rädsla för brott inverkar negativt både på ett individuellt plan och påsamhällsnivå och ses därför som ett aktuellt samhällsproblem. Tidigare forskninghar funnit att äldre, trots att de tillhör en grupp som har låg risk att utsättas förbrott, ändå uppvisar en hög grad av rädsla för brott. Forskningslitteraturen kringvilka faktorer som är associerade med äldres ökade rädsla för brott är intesamstämmig. Syftet med studien var att undersöka äldres rädsla eller orädsla föratt utsättas för brott i bostadsområdet eller hemmet, samt att undersöka äldresrädsla eller orädsla för att utsättas för egendoms- eller personbrott. Deltagarna istudien utgjordes av 110 äldre i Sundsvall mellan 58 och 94 år. Data samlades ingenom en enkät via bekvämlighetsurval på socialt aktiva äldre. Utöver rädslan förbrott undersöktes även faktorerna kön, inkomst,tidigare utsatthet, boendesituation,grannskapsvariabler, förmåga att försvara sig, och upplevd sannolikhet att utsättasför brott inom 12 månader. Detta för att undersöka hur dessa faktorer skilde sigmellan grupper med olika grad av orädsla eller rädsla. Dessutom kundesignifikanta resultat finnas gällande inkomst och upplevd sannolikhet att utsättasför brott inom 12 månader. Resultaten diskuteras i förhållande till teorin omrisksamhället. Vidare läggs förslag fram för framtida sociologisk ochkriminologisk forskning för att undersöka hur sociala aktiviteter spelar in pårädsla respektive orädsla för brott, och hur socialt aktiva bryter mot risksamhället. / <p>2013-11-26</p>

Syftet med studien är att studera om det finns samband mellan familjeinkomst under uppväxten och senare risk för antisociala beteenden bland ungdomar i Sverige. För att besvara frågan har vi använt oss utav självdeklarationsenkäter som respondenter har besvarat vid 15 års ålder. Datamaterialet, CATSS-15, var sekundärdata från Karolinska Institutet som har genomförts på tvillingar, vilka har följts upp under flera år. Denna studie utgår dock enbart från självdeklarationsrapporterna från 15 års ålder. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar: Finns det ett samband mellan familjeinkomsten under uppväxten och självdeklarerade antisociala beteenden vid 15 års ålder bland svenska ungdomar?   Det teoretiska ramverket utgörs av Mertons strainteori. Även tidigare forskning har använts, dels för att ge en historisk utblick över de studier som tidigare har genomförts på området, och dels för att kunna jämföra våra resultat med liknande studier internationellt som gjorts på samma område. Som analysmetod användes dels korstabell, dels logistisk regressionsanalys. Resultatet visade, likt tidigare studier och likt vald teori, att barndomen är av betydelse för en individs senare brottsliga beteende, samt att en individ som växer upp i en familj med låga inkomster löper högre risker att utveckla ett antisocialt beteende än en individ som växer upp i en familj med högre inkomster. Vidare visar resultatet att pojkar löper större risk att utveckla ett antisocialt beteende än flickor.