Upphovsrätt i en digital miljö är ett dynamiskt och ständigt föränderligt rättsområde som ställer höga krav på den gällande rättens flexibilitet. Ny teknik kräver nya angreppssätt för att skydda upphovsrättshavare på Internet. I denna uppsats belyser vi hur det svenska rättssystemet anpassas för att bekämpa problemen med illegal fildelning, genom att studera gällande rätt och analysera hur den tillämpas av Sveriges domstolar. Vi har under arbetets gång kunnat se att domstolarnas huvudsakliga angreppssätt är att tillämpa medverkansansvarsbestämmelsen i BrB och utdöma ansvar för medhjälp till huvudbrottet i URL. Bland annat analyserar vi det i media mycket uppmärksammade målet om The Pirate Bay (TPB). Vi har kunnat se en markant skillnad i hur påföljder bestäms beroende på huruvida medhjälparen haft ett vinstsyfte eller inte, samt i vilken omfattning medhjälparens verksamhet bedrivits. Angående vinstsyftet tycks anledningen till att utdöma strängare påföljder vara att motverka uppkomsten av en marknad på vilken det går att försörja sig på att tillhandahålla tjänster som möjliggör upphovsrättsintrång. I uppsatsen förklarar vi att det som saknas i gällande rätt är en tydligt dragen nedre gräns för medhjälpsansvar, d v s hur liten koppling till huvudbrottet en handling ska ha för att inte räknas som medhjälp till brott. Domstolarna gör ingen skillnad på vilken roll någon har haft i en verksamhet som främjar upphovsrättsintrång. Den som har utfört en gärning som, direkt eller indirekt, främjar sådan verksamhet har dömts efter vad som ligger honom till last. I samtliga fall saknas dessutom en gärningsman för huvudbrottet, men detta utgör inte ett hinder mot att hålla någon ansvarig som medhjälpare. Vår slutsats är att de generella medverkansbestämmelserna i BrB kräver ytterligare förtydliganden för att skapa en klar bild av rättsläget, antingen i praxis eller genom utökad lagstiftning. Det mest flexibla sättet att göra detta är genom domstolspraxis, eftersom denna typ av rätt har större möjlighet att utvecklas i takt med tekniken, vilket kommer att krävas även i framtiden.

Företags oetiska handlingar får ständig uppmärksamhet i media. I och med ett ökat fokus på etik och CSR i vårt samhälle tycks även uppmärksammandet kring händelserna öka. Syftet med studien är att kartlägga vilken effekt offentliggörandet av oetiska handlingar begångna av företag på Stockholmsbörsen får på dess aktiekurs , samt huruvida effektskillnader kan förklaras utifrån grad av moralisk indignation och brottens karaktär . Detta har genomförts genom att studera 37 oberoende oetiska handlingar begångna under åren 2010 - 2016 med hjälp av en eventstudie. Studien finner ett genomsnittligt signifikant kursfall på -1,89% för företagens aktiekurser vid offentliggörandet i media. Dock kunde inga signifikanta effektskillnader observeras utifrån moralisk indignation eller brottens karaktär. Inte heller vilken kombination av dessa som får störst procentuell påverkan kan fastställas. Det signifikanta kursfallet leder till slutsatsen att investerarna väljer att sälja sina aktier vid offentliggöranden.

För Österåkers kommun är det viktigt att trygghet råder. Det är ett återkommande tema i Översiktsplanen samt i de intervjuer med samhällsplanerare vi genomfört. Det är den sociala biten av brottsförebyggande aspekter som får störst utrymme. Österåker fokuserar mycket på i sin översiktsplan att kommunen vill upplevas tryggt. Däremot är det inte lika förekommande med konkreta brottsförebyggande åtgärder inom den fysiska miljön. Det förekommer montering av kameror, vilket resulterar i att problemet flyttar på sig och endast löser problemet på just den specifika platsen. Vi anser att montering av övervakningskameror är en kortsiktig lösning som inte är hållbar i längden i den brottsförebyggande frågan. Det krävs andra, långsiktiga lösningar för att det brottsförebyggande arbetet ska vara välfungerande. Kommunen strävar efter lösningar som ”ögon på stan” i förhoppning att den naturliga genomströmningen av människor i områden ska minska brottsligheten. Kommunen beaktar alltså det brottsförebyggande arbetet men det anförs större fokus på trygghetsaspekterna hos Österåkers kommun. För den enskilda samhällsplaneraren i Österåker kommun är beaktandet av brottslighet något som är situationsanpassat, det behövs alltså inte alltid tas hänsyn till det brottsförebyggande perspektivet. I vissa områden där det råder problematik med kriminalitet väger samhällsplanerarna in det i sin planering men behöver inte alltid göra det när det planeras andra områden.

No description available.

I denna uppsats undersöks orsaker till variation i trygghetskänslan bland de boende i Stockholms olika stadsdelar. Tidigare forskning visar på att individuella faktorer påverkar hur trygg man känner sig i sitt bostadsområde, där vissa grupper är otryggare än andra grupper. Tidigare forskning pekar även på att tidigare brottsutsatthet, människor som stör ordningen i bostadsområdet såsom ungdomsgäng och missbrukare, fysiska ordningsstörningar såsom klotter och vandalism, mörker eller nedsatt belysning, boendetid i området och hur bra grannkontakt man har samt att områdets rykte påverkar trygghetskänslan. Urbanteoretisk forskning pekar även ut viss bostadsområdesplanering som mer problematisk ur trygghetsaspekt. I uppsatsen undersöker vi genom regressionsanalys hur mycket vissa av ovanstående faktorer påverkar trygghetskänslan i Stockholms stad genom att använda oss att Stockholms stads trygghetsmätning för år 2014. Resultaten visar att tidigare utsatthet för brott, vandalism och klotter, störande människor i bostadsområdet såsom ungdomsgäng och missbrukare, mörker och dålig belysning samt att sämre grannkontakt bidrar till en ökad otrygghetskänsla i Stockholms stadsdelar. Däremot har boendetid och huruvida man bor i lägenhet eller småhus har ingen påverkan på tryggheten. De oberoende variablerna som har påverkan kan i vissa fall förklara otrygghetskänslan i Stockholms bostadsområden mer än vad kontrollvariablerna gör. Vid införande av kontrollvariablerna kön, utländskt ursprung, funktionsnedsättning, ekonomiska svårigheter samt utbildningsnivå kvarstår även de oberoende variablernas påverkan på otrygghetskänslan. Däremot samexisterar de oberoende variablerna vilket leder till att de påverkar varandra och deras b-koefficientvärde sjunker något och ett fåtal oberoende variabler blir icke signifikanta när de sammanställs. Vårt resultat visar på ett relativt lågt R2-värde (11,1 %), vilket pekar på att det är finns ytterligare faktorer att ta hänsyn till vad gäller trygghetskänsla.

No description available.

Syftet med detta kandidatarbete var att använda rhizomatik som förhållningssätt i skapandet av spelgrafik. Vi valde rhizomatik som synsätt för att vi ansåg att skapandet av 3D-grafik var stagnerande. Målet var att utvidga vyerna i skapandet av 3D-grafik för att eventuellt kunna framställa nya och intressanta arbetssätt.  Rhizomatik som förhållningssätt blev problematiskt när det applicerades till hierarkiska mjukvaruprogram. Att ständigt förhålla sig till detta under praktiskt arbete blev okontrollerat. Eftersom rhizomatiken i sig är så pass ostrukturerad och försöket att kontrollera rhizomatiken till en praktisk nivå blev näst intill omöjlig. Vi insåg att rhizomatiken är för fri för att användas som ett stadigt förhållningssätt i skapandet av 3D-grafik. Vi försökte kontrollera rhizomatiken under det praktiska arbetet och vi insåg att det då inte blir ett rhizomatiskt arbete. / The aim with this bachelor thesis was to apply rhizomatics as an approach when creating game graphics. We choose rhizomatics as an approach because we believed that the creative part of 3D-graphics was stagnating. The purpose was to possibly broaden the horizons within the creative part of 3D-graphics to present new and interesting ways of working with it. Rhizomatics as an approach turned problematic when applied to hierarchical software programs. To constantly have this approach during the practical work, turned out to be difficult to control. The reason being is that the rhizomatic itself lacks structure and to try to control rhizomatics on a practical level became almost impossible. We realized that the rhizomatics was too free to be used as a consistant approach when it comes to creating 3D-graphics. We tried to control the rhizomatics during the practical work and came to the conclusion that it does not become a rhizomatic work.

<p>Denna studie gick ut på att se om publiceringen av artiklarna som handlar om psykiskt sjuka och rättspsykiatri, ökade i omfång i Expressen och Svenska Dagbladet efter mordet på utrikesministern Anna Lindh den 10 september 2003. Vi ville även analysera några utvalda texter som tar upp psykiskt sjuka i samband med brott. Vi använde oss av både kvantitativa och kvalitativa metoder för att få en så heltäckande studie som möjligt. Det vi kom fram till är att artikelantalet i båda tidningarna ökade efter mordet på Anna Lindh. Dessutom såg vi en tendens till att Expressens artiklar är mer dramatiserande och innehåller fler och större bilder än Svenska Dagbladets artiklar.</p>

<p>Studien behandlar socialtjänstens hantering av brottsmisstankar mot barn samt hur samverkan med bland annat polis påverkar synsätt och handläggning. Eftersom det inte finns någon anmälningsskyldighet för socialtjänsten får socialsekreterare avgöra från fall till fall om polisanmälan ska göras. På senare tid har det förespråkats att polisanmälan bör göras och riktlinjer och praxis följer denna utveckling.</p><p>Syftet med studien är att undersöka hur socialtjänsten konstruerar barns bästa, sitt eget handlingsutrymme samt samverkan vid misstankar om brott mot barn. Forskning visar bland annat att rättstillämpningen på socialkontor styrs mer av ”rättsliga kulturer” än rättsregler och att ärenden om brott mot barn är mycket svårutredda och kräver samverkan mellan myndigheter. Uppsatsen är rättssociologisk och kvalitativa metoder i form av direktobservationer och intervjuer har använts för datainsamling. För analys har socialkonstruktivistisk teori samt rättsteori använts.</p><p>Resultaten visar att socialsekreterarna i större utsträckning än förr polisanmäler brottsmisstankar och att det straffrättsliga perspektivet därmed fått en starkare ställning. Det innebär att den barns bästa bedömning som ska föregå alla beslut rörande barn riskerar att utebli. Socialsekreterarna anser att de i enlighet med riktlinjerna bör göra polisanmälan vilket innebär att deras handlingsutrymme konstrueras snävare än förr. Resultaten visar också att samverkan innebär vissa svårigheter då socialtjänsten förväntas avvakta polisens förundersökning. Då polisen inte har möjlighet att snabbt agera hamnar socialtjänsten i en position då man får välja mellan att ingripa till barnets skydd eller försvåra säkrandet av bevisning.</p>

Upplevelsen av att vistas på offentliga platser i större städer är olika. De plats er som upplevs obehagliga och med oro för att utsättas för brott är inte alltid de platser där det statistiskt sätt sker flest brott. Stockholm är en av de städer som jag har tittat på och på vilka platser i storstaden som upplevs på vilket sätt. Risken för att utsättas för brott på offentliga platser har ökat och våldsbrott på offentliga platser står för 18 % av antalet anmälda brott och där ingår även misshandel och sexualbrott. Jag har titta närmare på hur man upplever sin trygghet i vardagen och på vilket sätt man kan hindra eller förändra de utsattas beteenden och beslut. Mitt arbete har lett fram till en produkt som är personbunden och har som uppgift att visa anhöriga vart man befinner sig och hur man mår för att snabbt kunna ta kontakt med någon om otryggheten ökar och förstärka upplevelsen av kontroll och trygghet. Det resulterade i ett armbandskoncept som har en tjänst kopplat i sig i form av en applikation.