Denna C-uppsats i Sociologi är en litteraturstudie om brott i offentlig miljö. Syftet med uppsatsen är att söka ta reda på orsaksfaktorer till brott i den offentliga miljön samt att söka ta reda på åtgärder i förebyggande syfte mot brott i den offentliga miljön. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar;                 - Vad säger den tidigare forskningen om orsakerna till brott i den offentliga miljön? Vilka är de främsta orsakerna till brott i den offentliga miljön, enligt den tidigare forskningen?                                                                                      - Vad säger den tidigare forskningen om åtgärder som bör vidtagas för att förebygga brott i den offentliga miljön? Vilka åtgärder i förebyggande syfte mot brott i den offentliga miljön anges i den tidigare forskningen?                      Eftersom det är en litteraturstudie har, för studien relevant, material samlats in, granskats, analyserats, sammanfattats och diskuterats utifrån frågeställningarna i anslutning till teorierna. Orsaker till brott i offentlig miljö som ofta anges i tidigare studier är alkoholens roll medan åtgärder som ofta rekommenderas är utbildning för att öka kunskapen om alkoholens och missbrukets konsekvenser och följder.

På flera orter i Sverigebedrivs en verksamhet som heterStödcentrum för unga brottsoffer. Denna verksamhet riktar sig till ungdomar som blivit utsatta för något slags brott utanför hemmet. I denna studie har fem stycken brottsutsatta ungdomar mellan 15-17 år intervjuats.Dessa ungdomar har varit i kontakt med ett Stödcenter för unga brottsoffer i en och samma stad i Mellansverige. Syftet med denna studie var att titta närmare på hur Stödcentrum för unga brottsoffer arbetade, vilket stöd ungdomarna förväntades att få samt på vilket sätt ungdomarna fått stöd i sin bearbetning av brottshändelsen. Att bli utsatt för ett brott under ungdomstiden har forskning visat kan orsaka mycket skada i personens liv och ge negativa konsekvenser om det lämnas obehandlat.  Studiens resultat visade att verksamheten är mycket viktig för brottsutsatta ungdomar. Något som genomsyrade samtliga intervjuer var att ungdomen tillsammans med sin kontaktperson på Stödcentrum utformade strategier och verktyg för att själva använda sig av efter att kontakten med Stödcentrum avslutats. Detta ledde uppsatsförfattarna in på begreppet empowerment och använde således begreppet som teoretiskt perspektiv.

Syftet med vår uppsats är att undersöka och jämföra de två TV-programmen Veckans Brott och Efterlyst utifrån semiotiska samt medieanalytiska teorier. Metoden vi använder oss av för att analysera är den klassiska retorikanalysen då vi tittar på begreppen Ethos, Pathos och Logos som handlar om hur TV-programmen når ut till tittaren och påverkar denne. Vi tittar på de press- och yrkesetiska reglerna som finns för journalister för att se om TV-programmen förhåller sig till dem. Vi väljer att titta på hur kriminalitet framställs och hur de olika teorierna går att hitta i de båda programmen. Vi avgränsar oss till två svenska TV-program och tittar på tre avsnitt av vartdera av programmen. Därefter följer bakgrundsfakta om TV-programmen och kanalerna de sänds på, samt deras utländska föregångare. Vi redogör också för en antologi som handlar om brott i media samt tre uppsatser med liknande ämnesområden som vår uppsats behandlar. Dessa tre uppsatser skiljer sig dock från vår i perspektiv och teori. Vidare redogör vi för olika teorier vi kommer att använda oss av samt nyckelbegrepp vi kommer att utgå ifrån. I vår programstudie som finns bifogad som bilaga skriver vi sammanfattningar av avsnitten vi sett, dessa är skrivna utifrån våra teorier inom semiotik samt retorik. Efter det följer analysdelen där vi besvarar våra olika frågeställningar med hjälp av det vi fått fram av sammanfattningarna. I vår slutdiskussion beskriver vi bland annat vilka alternativa metoder vi kunde ha använt samt andra perspektiv som också hade passat inom vårt ämnesområde.

Studien är en kvalitativ forskning där syftet är att undersöka bakomliggande faktorer och motiv till varför vissa unga män faller in i ett kriminellt beteendemönster och upprätthåller detta beteende. De faktorer denna studie undersökt är de sociala faktorer som bland annat är familj och vänner. För att uppnå undersökningens syfte och svara på dess frågeställningar intervjuades 6 unga män i åldrarna 15-25 år som har en kriminell livsstil. I resultat- och analysdelen presenteras det material vi samlat in och som även kopplas till de teorier som använts i denna studie. De teorier som använts är Howard S. Beckers teori om avvikare och stämplingsteori samt Zygmunt Baumans teori om konsumtions samhälle. Med hjälp av deltagarnas utsagor kan vi konstatera att det finns sociala faktorer och motiv som påverkar ungdomar att hamna i ett kriminellt beteendemönster. Det som bidragit till att undersökningens deltagare fallit in i ett kriminellt beteendemönster är främst motivet pengar, känslan av utanförskap i samhället och klasskillnader, men även etikettering, brustna familjeförhållanden och grupptryck. Pengar är det främsta motivet som fått studiens deltagare att fortsätta upprätthålla det kriminella beteendet. / The study is a qualitative research that aims to investigate the underlying factors and motives why some young men fall into a criminal behavior pattern. The factors and motives that this study examines is the social factors, including the family and friends. To achieve the purpose of this study, 6 young men aged 15-25 years old with a criminal lifestyle were interviewed. The result and analysis section in the study presents the collected material from the interviews, linked to the theories that are used in this study. The theories that are used in the study include Howard S. Becker’s theory of deviants and labeling theory and Zygmunt Bauman’s theory of the consumer society. With the help of our participants statements we can conclude that there are social factors that influence young people to fall into a criminal behavior pattern. It is mainly the subject of money, the sense of alienation from society and class differences that contributes to the criminal behavior patterns that the studied participants have. Labeling, broken family relationships and peer pressure are other factors that contributes to the criminal behavior pattern. Money is the main motive for maintaining a criminal behavior, for the participants of this study.

I den här studien uppmärksammas medling vid brott för vuxna gärningspersoner med fokus på deras upplevelser av medlingsprocessen. Syftet med studien är att undersöka hur vuxna gärningspersoner i Nya Zeeland upplever medlingsprocessen och dess effekter, dels som en metod för att återintegreras i samhället, dels som en metod för att förebygga återfall i brott. Den ökade kännedom om medlingsprocessen för vuxna gärningspersoner som studien har genererat används för att ifrågasätta och problematisera den svenska lagens åldersbegränsning, där medling vid brott endast erbjuds till gärningspersoner under 21 år. För att uppnå studiens syfte och besvara dess frågeställningar har en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer tillämpats. Totalt genomfördes nio intervjuer med vuxna gärningspersoner som genomgått medling vid brott i Nya Zeeland. Studien genomfördes i Nya Zeeland mot bakgrund av att vuxna gärningspersoner inte erbjuds medling vid brott i Sverige. Studien utgår från en fenomenologisk ansats, då den studerar upplevelser av fenomenet medling vid brott. Studiens teoretiska utgångspunkt är teorin om skam och återintegrering, teorin om symbolisk reparation samt andra skamteorier.   Resultatet tyder på att vuxna gärningspersoner generellt upplever medlingsprocessen och dess effekt som positiv och meningsfull. Medlingen har möjliggjort att gärningspersonerna har fått en större förståelse för brottet och dess konsekvenser. Att genom medling få den brottsutsattas förlåtelse har skapat förutsättningar för parterna att försonas och gärningspersonerna har därmed kunnat lämna brottet bakom sig och gå vidare i livet. Medlingen har bidragit till gärningspersonernas återintegrering i samhället och skapat förutsättningar att förebygga återfall i brott. Utifrån studiens resultat kan det antydas att även vuxna gärningspersoner skulle dra fördelar av att inkluderas i den svenska lagstiftningen för medling vid brott.   I studiens resultat kan inga generella slutsatser dras beträffande hur vuxna gärningspersoner upplever medling vid brott och dess effekter. Denna studie kan dock bidra med att ge en mer nyanserad bild av vuxna gärningspersoners upplevelser av medling. Studien kan även styrka tidigare forskning om gärningspersoners upplevelser av medling vid brott.

I uppsatsen har problemställningen varit om det finns det någon skillnad mellan hur olika typer av publikationer, Aftonbladet.se och IDG.se, väljer att publicera nyheter om IT-relaterade brott. Metoden har varit att genom en kvantitativ innehållsanalys använda en kodningsmanual för att undersöka relevanta artiklar från två mediehus, Aftonbladet.se, som har en webbtidning och IDG.se, som har en rad teknikinriktade (speciellt datorteknik) tidningar på webben. Vi har valt att hämta artiklar från åren 2012 till och med 2014. Den teori som valts som grund för analysen i uppsatsen är den så kallade skandalteorin där en skandal karaktäriseras av att något exceptionellt inträffar genom att en eller flera personer inte uppför sig som han eller hon borde, vilket resulterar i ett förtroendebrott. Under perioden 2012-2014 har utvecklingen av artiklar som handlar om IT-relaterade brott legat mellan 150 – 250 artiklar per år med något fler från IDG.se. Aftonbladet.se har en publik som utgörs av privatpersoner där den ”säljande” skandalen också mer naturligt är en händelse där en privatperson är offret medan IDG.se har en publik som i högre grad utgörs av företag och offentliga organisationer eller de som är intresserade av teknik i relation till företag.

Hedersrelaterade brott är komplexa och skapar svårigheter för skolpersonal i deras brottspreventiva arbete. Forskning har visat att offren för hedersrelaterade brott i stor utsträckning är flickor och kvinnor, men att kvinnor även begår hedersrelaterade brott, antingen som medlemmar inom kollektivet eller som primära förövare. Teorin om sociala band kan användas för att minska brottslighet. Syftet med studien var att belysa hur kuratorer som arbetar med flickor från familjer med hedersrelaterade problem upplevde sitt brottspreventiva arbete. Det brottspreventiva arbetet innefattar arbete gentemot utsatthet för hedersrelaterade brott utifrån de fyra elementen ur teorin om sociala band. Sex skolkuratorer intervjuades angående deras brottspreventiva arbete utifrån att öka flickornas anknytning, åtagande, delaktighet och övertygelse. En kvalitativ design med en deduktiv tematisk analys tillämpades, där elementen ur teorin om sociala band användes som teman. Skolkuratorerna upplevde att deras arbete utifrån elementen ur teorin om sociala band var brottspreventivt. Det brottspreventiva arbetet skedde genom att stärka flickornas anknytning till skolpersonal och klasskamrater, främja flickornas engagemang att uppnå mål såsom utbildning, öka flickornas delaktighet i exempelvis skol- och sportaktiviteter, samt öka flickornas känslor av övertygelse i samhället exempelvis genom reflektion. När kuratorerna arbetade med flickor med hedersrelaterade problem utifrån elementen ur teorin om sociala band upplevdes två olika brottspreventiva effekter. Den primära effekten av deras arbete var att minska flickornas risk för att utsättas för hedersrelaterade brott och en mer långsiktig effekt av deras arbete upplevdes vara att flickorna skulle bli mindre benägna att själva begå hedersrelaterade brott i framtiden. / <p>2014-06-03</p>

En individ som utsätts för ett traumatiskt brott påverkas på många sätt. Syftet med denna studie är att undersöka om individer upplever tillitssvårigheter som följd av att de blivit utsatta för brott, samt om professionellt stöd minskar brottsoffers eventuella tillitssvårigheter. Studien genomförs medkvantitativ metod utifrån det amerikanska datamaterialet National Crime Victimization Survey från 2010. Resultatet visar att de flesta brottsoffer upplever tillitssvårigheter som följd av brott. Samtidigt uppsöker endast ett fåtal brottsoffer professionellt stöd. Resultatet analyseras utifrån teori om betydelsen av tillit och hur brott tenderar att påverka offer negativt. Vidare indikerar studiens resultat på att professionellt stöd försämrar brottsoffers tillit. I analysen diskuteras de eventuella selektionseffekter som kan tänkas påverka detta överraskande resultat. Denna studie har funnit att det är svårt att mäta effekten av professionellt stöd för tilliten gällande brottsutsatthet. Givet att detta är en viktig fråga behövs vidare datainsamling som fokuserar på detta problem.

No description available.

Media has a big actuating power over the public opinion. The image of reality that media choose to reproduce will affect the recipient view of reality. The case about Thomas Quick and its associated news coverage has been used as an example to illustrate the problematization regarding media imag-es and media framing attempt. The purpose of this essay was to illuminate how daily and evening newspapers works with various framing methods.The theoretical framework for this essay will discuss the media framing theory and its ramification attribute framing theory. This laid the foundation for the research question. The study also highlights research within media and crime as they hold a strong connection to each other. Then we de-scribe the theory of cognitive schemas and how they affect the way we think. Further we discuss journalist’s responsibility, which then leads to an account of the daily and evening press and their different working approaches.Through a quantitative content analysis study this study has sought answers to how Thomas Quick was framed at different time-periods, and if there are any differences and/or similarities between them. A coding was constructed and 408 articles from Aftonbladet and Dagens Nyheter were encoded. The articles were taken from Retrievers media archive and consist of a selection from the periods 1994-2001 and 2007-2014. The results were analyzed and presented in tables and graphs by using cross-tabulations and frequency charts made in SPSS just to create an overview of the figures the analysis resulted in. The results showed a lower use of attributes than expected, but despite this, the results indicated a journalism that dramatize and angles to create buzz and excitement. The usage of attributes was significantly higher in 1994-2001 than in 2007-2014. There was a clear lack of positive attributes which points to journalism that has a tendency to give negative angled news coverage. There are also clear signs of excessive selection of attributes. The results also show that evening and morning newspapers are not that far apart in their way of working. They both have an equal usage of attributes and uses sources in the same way. / Medierna har stor påverkansmakt över den allmänna opinionen. Den bild av verkligheten som medierna väljer att reproducera påverkar i sin tur mottagarens uppfattning av verkligheten. Fallet Thomas Quick och dess tillhörande mediedrev har använts som exempel för att belysa problematiseringen angående mediebilder och mediernas gestaltningsförsök. Syftet med uppsatsen har varit att illuminera hur dags- och kvällspress arbetar med olika gestaltningsmetoder. Det teoretiska ramverket för studien behandlar bland annat mediegestaltningsteorin och dess förgrening attributdagordningen. Dessa kommer lägga grunden för forskningsfrågan. Studien belyser även forskningen inom medier och brott då dessa innehar en stark anknytning till varandra. Därefter redovisas teorin om kognitiva scheman och hur dessa påverkar vårt sätt att tänka. Vidare diskuteras journalistens ansvarsområden, som sedan mynnar ut i en redogörelse för dags- och kvällspressens arbetssätt. Genom en kvantitativ innehållsanalys har studien sökt svar på hur Thomas Quick gestaltades vid två olika tidsperioder, samt om det finns några skillnader och/eller likheter mellan dessa. Ett kodschema har konstruerats och 408 artiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter har kodats. Enheterna är hämtade ur Retrievers mediearkiv och består av ett urval från perioderna 1994-2001 och 2007-2014. Resultaten har analyserats och redovisats i tabeller och diagram skapade med hjälp av korstabeller och frekvensdiagram gjorda i SPSS. Detta för att skapa en överblick av de siffror som analysen resulterat i. Resultaten har visat på en lägre användning av attribut än förväntat men trots detta pekar det på en journalistik som dramatiserar och vinklar för att skapa uppmärksamhet och spänning. Attributanvändningen är betydligt högre 1994-2001 än 2007-2014. Det finns en tydlig avsaknad av positiva attribut vilket pekar på att journalistiken har tendens att ge en negativt vinklad nyhetsrapportering. Det finns också tydliga tecken på överdramatisering genom starka attributval. Resultaten har också visat på en kvälls- och morgonpress som inte är långt ifrån varandra i sitt arbetssätt. De båda har en likartad attribut- och källanvändning.