Alla kan vi lära oss något, frågan är bara vilka möjligheter och tillfällenvi får i livet och hur vi tar tillvara på dem. Detta något är en process som börjarnär vi föds och slutar när vi dör. Det vill säga ett livslångt lärande. Nu är det ju såatt allt man kommer över i kunskapsväg inte alltid stämmer överens med denkultur och det samhälle man lever i och då finns möjligheten till att begå felaktigabeslut och handlingar. Hur kan man då veta vad som är rätt och fel? Till en börjanär familjen det incitament som ligger närmast till hands. De som växer upp i entrygg och kärleksfull familj där normer och regler väl stämmer överens med detsamhälle de lever i, har större möjlighet att socialiseras rätt. Det vill säga om alltannat också hamnar rätt. Skolan och kompisarna är av stor betydelse förungdomarnas utveckling av kriminella beteenden. Om skolan och kompisarna tillstörsta och övervägande del håller sig till gängse normer så är detta ett braincitament i ungdomarnas tillvaro. Detta var också resultatet av minundersökning, tillsammans med den egna attityden. Resultaten belyser ocksåvikten av den så kallade föräldrakontrollen och dess betydelse. Har elevenföräldrar som bryr sig blev resultatet mindre brottslighet.

Migrationsrättens lagstiftning har varit föremål för förändring vid ett flertal tillfällen, och reglerna gällande utvisning på grund av brott är nu under utredning. En efterfrågan av skärpning av reglerna har efterlysts politiskt, men frågan har även lyfts ett flertal gånger i media. Därtill har brottsförebyggande rådets rapport visat på en varierande grad av utvisningsbeslut. Syftet med uppsatsen har varit att utreda och analysera gällande lagstiftning om utvisning på grund av brott utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv, i utredningen användes rättsdogmatisk metod som omfattar lagtext, förarbeten, praxis och doktrin. Uppsatsen utgår från en definition av begreppet rättssäkerhet och sedan presenteras relevant historia till ämnet. Därefter undersöktes förutsättningarna för att utvisas på grund av brott och vad domstolen ska ta hänsyn till i sin bedömning. Analysen av utredningen har visat att bestämmelserna generellt sett är tillfredställande utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv med vissa tydliga brister.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

This paper focuses on the relationship between actual victimization and perceived fear of crime among young women aged 18-20 years. Previous studies shows that women are more afraid of becoming a victim of crime than men, even though studies shows that men are victims of crime to a greater extent than women. The purpose of this paper was to examine women’s fear of becoming a victim of crime from a class perspective. To investigate this, we interviewed 16 young women aged 18-20 years with both working class and middle class backgrounds. The interviews helped us understand how the women in each group discussed the fear and crime in society. To analyze the material we used Beverly Skeggs and Bronwyn Davies theories. Skeggs was used to analyze the significance of class differences among women while we used Davies to analyze how the socialization of female and male behavior has significance for the fear of crime. The result of the study showed that it was mainly women from the working class who felt fear of becoming a victim of crime while women from the middle class did not experience fear in the same way as working class women.

Denna kvalitativa studie undersökte fem transpersoners upplevelser av psykoterapi i förhållande till det faktum att de var transpersoner. Syftet var att genom en tematisk analys identifiera teman som antingen kan vara alliansskapande eller leda till brott i den terapeutiska relationen. Fem teman utkristalliserades ur materialet. De var 1. Normkritisk utgångspunkt och queerförståelse hos terapeuten 2. För lite fokus på och förminskande av transidentitetens betydelse 3. Överfokusering på transidentitetens betydelse 4. Upplevelsen att behöva utbilda sin terapeut eller inte 5. Förståelse hur måendet hos transpersoner är kopplat till samhällets syn på normbrytande personer. Studien syftade också till att undersöka vad dessa specifika upplevelser riskerade att leda till i den terapeutiska relationen. Det visade sig att dessa ofta från psykoterapeutens sida oavsiktliga handlingar ledde till minskat förtroende från klientens sida. Detta visar på vikten att som psykoterapeut känna till de vanligaste alliansbrott som kan uppstå med transpersoner, för att förbättra den psykoterapeutiska kvalitén.

Viktimisering är ett ämne som ständigt engagerar för att motverka de konsekvenser som brottslighet medför i form av brottsoffer. Merparten av forskningen berörande viktimisering av universitetsstudenter har bedrivits i USA och visar att universitetsstudenter tenderar i större utsträckning att utsättas för ickevåldsrelaterad viktimisering så som stöld i jämförelse med våldsrelaterad viktimisering. Tidigare forskning har visat på att det finns ett samband mellan viktimisering och försämrad akademisk prestation. Syftet med studien var att estimera hur många universitetsstudenter som blivit viktimiserade på och/eller utanför skolans område, identifiera vilka typer av brott studenterna blivit viktimiserade av, om viktimisering påverkat den akademiska prestationen på ett negativt sätt samt vilka konsekvenser av viktimisering som har mest negativ påverkan på studenternas akademiska prestation. En enkätstudie genomfördes vid ett universitet i norra Sverige, där 162 studenter besvarade enkäten som berörde viktimisering. Beräkningar utfördes för att kunna estimera antalet viktimiserade studenter. Det utfördes även en deskriptiv tolkning på materialet. Resultatet visade att fler studenter blivit viktimiserade utanför skolans område jämfört med på skolans område. Det vanligaste brottet respondenterna blivit utsatta för var stöld. Resultatet visade också en tendens att respondenternas akademiska prestation inte påverkats negativt av viktimisering. Av de respondenter vars akademiska prestation påverkats negativt var det lika många som uppgav att det var på grund av konsekvenser på den mentala hälsan som praktiska konsekvenser. Resultaten som framkom går i linje med tidigare forskning. Resultatet är av vikt då det är första steget inom ett nytt forskningsområde i Sverige.Nyckelord: Viktimisering, universitetsstudenter, konsekvenser, brott, akademisk prestation. / <p>2016-06-01</p>

<p>Abstract</p><p>The main objective of this essay is to come to an understanding as to why girls, together in groups, walk against the conventional image of women and take on more violent and aggressive behaviour against their surroundings. In this essay I hope to gain an understanding of how ‘girl gangs’ work as a social phenomenon as well as identify the characteristics of these gangs. Furthermore, this essay aims to understand what role the violence and aggression plays in the lives of these girl’s.</p><p>The following questions are the focus of the essay:</p><p>• Why have girls in groups become more aggressive and violent?</p><p>• What is characteristic for “the girl gangs” as a social phenomenon?</p><p>• What role does the girls’ aggressive behaviour play in their life?</p><p>The essay touches on an escalating problem within society, which has received considerable attention in the media lately. To achieve the objective of this essay I have used a qualitative research approach. This since the subject is a relatively unexplored problem. The empirical material has been collected with help of six semi-structured interviews. One of those interviews was with a girl who, in the past, was an active member of a “girl gang” herself. The other five were with professionals who worked with the girls in different ways, such as police officers and social workers. The information from these interviews gave me a more comprehensive picture of where the sources of the problems could have originated from and each and every one of them contributed with details to make my research more complete and accurate.</p><p>To be able to interpret and analyze the empirical material and come to a better understanding of the phenomenon “girl gang” I have used the information from the interviews as a guide to help me to choose among different sociological theories. Theories I have used are, Axel Honneths theory about recognition, Johan Asplunds theory about socially responsive people, Iris Marion Young’s theories concerning differences between boys and girls and the way they behave and Thomas Ziehés study regarding the way teenagers are able to create and form their own identity and future.</p><p>The result of the studies shows that these groups of girls have developed significantly more violent and aggressive behaviour against their surroundings. But it’s incorrect to define the problem as “girl gangs” a more accurate name would be girls in groups. The girls’ use of violence has reached new proportions. Previously crimes committed by girls were predominantly crimes such as shoplifting, but present date crimes are more commonly robbery and assault.</p><p>Generally these girls experience problems in their relationships with their immediate families. As a result the girls look for attention, acceptance and recognition from other sources. In a group, the girls receive recognition and feel solidarity when they act out various violent actions. The girls react quickly to major or minor insult; in some cases they even perform their abuse completely unprovoked. These girls are desperate for recognition and attention from others and one way for them to achieve this is through criminal violent activity.</p><p>Key words; girls, crime, violence, recognition</p>

Abstract The main objective of this essay is to come to an understanding as to why girls, together in groups, walk against the conventional image of women and take on more violent and aggressive behaviour against their surroundings. In this essay I hope to gain an understanding of how ‘girl gangs’ work as a social phenomenon as well as identify the characteristics of these gangs. Furthermore, this essay aims to understand what role the violence and aggression plays in the lives of these girl’s. The following questions are the focus of the essay: • Why have girls in groups become more aggressive and violent? • What is characteristic for “the girl gangs” as a social phenomenon? • What role does the girls’ aggressive behaviour play in their life? The essay touches on an escalating problem within society, which has received considerable attention in the media lately. To achieve the objective of this essay I have used a qualitative research approach. This since the subject is a relatively unexplored problem. The empirical material has been collected with help of six semi-structured interviews. One of those interviews was with a girl who, in the past, was an active member of a “girl gang” herself. The other five were with professionals who worked with the girls in different ways, such as police officers and social workers. The information from these interviews gave me a more comprehensive picture of where the sources of the problems could have originated from and each and every one of them contributed with details to make my research more complete and accurate. To be able to interpret and analyze the empirical material and come to a better understanding of the phenomenon “girl gang” I have used the information from the interviews as a guide to help me to choose among different sociological theories. Theories I have used are, Axel Honneths theory about recognition, Johan Asplunds theory about socially responsive people, Iris Marion Young’s theories concerning differences between boys and girls and the way they behave and Thomas Ziehés study regarding the way teenagers are able to create and form their own identity and future. The result of the studies shows that these groups of girls have developed significantly more violent and aggressive behaviour against their surroundings. But it’s incorrect to define the problem as “girl gangs” a more accurate name would be girls in groups. The girls’ use of violence has reached new proportions. Previously crimes committed by girls were predominantly crimes such as shoplifting, but present date crimes are more commonly robbery and assault. Generally these girls experience problems in their relationships with their immediate families. As a result the girls look for attention, acceptance and recognition from other sources. In a group, the girls receive recognition and feel solidarity when they act out various violent actions. The girls react quickly to major or minor insult; in some cases they even perform their abuse completely unprovoked. These girls are desperate for recognition and attention from others and one way for them to achieve this is through criminal violent activity. Key words; girls, crime, violence, recognition

Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga hur kriminaljournalistiken har förändrats de senaste 25 åren. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys av brottsartiklar i Dagens Nyheter, Aftonbladet, Sundsvalls Tidning och Arbetarbladet. Underlaget är taget från två veckor i september 1987 och 2012. Texterna har vi kodat utifrån ett kodschema med variabler gällande bland annat kön, brottstyp, gestaltning, källanvändning, offer och misstänkt. Vi har sedan korskört vissa variabler för att jämföra hur de såg 1987 mot 2012. Vi kom fram till att andelen kvinnliga textförfattare gick från att vara i minoritet till majoritet mellan 1987 och 2012. Bland källor, offer och misstänkt fanns det fler kvinnor 2012 men männen var i majoritet. Andelen artiklar om mord och våldsbrott hade ökat från 27% till 57% medan andelen texter om tjänstefel och ekobrott hade minskat från 30% till 8%. Fler artiklar tog i rubrik och ingress parti för en person utan elitstatus. Det var vanligare att rubriken fokuserade på offret istället för den misstänkte 2012. Användandet av tre eller fler källor hade ökat från 26% av artiklarna 1987 till 46% 2012. Det var ovanligt att skriva ut ålder eller etnicitet på offer och misstänkta båda åren. Vad gäller namnpublicering i fråga om offer och misstänkta kunde vi märka bara en liten eller ingen förändring.

Vi har studerat tolv avsnitt av den amerikanska dokumentären Kvinnor som mördar. Dokumentären presenterar tolv kvinnors bakgrunder och deras liv fram tills de begår mord och får sitt straff i domstol. Vi har fokuserat på att studera brottslingar av det kvinnliga könet, eftersom detta område inte är lika utforskat som brottslingar av det manliga könet. Vårt syfte med studien är att studera hur dessa kvinnor som mördat sina män/pojkvänner presenteras i dokumentärserien. Då det är ett ovanligt fenomen att kvinnor begår mord, fann vi det intressant att studera detta forskningsområde. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi studerade och analyserade avsnitten i dokumentärserien, enligt ett materialdrivet tillvägagångssätt. Vår ambition var att hitta mönster och samband mellan avsnitten om presentationen av de tolv kvinnorna. De mönster vi fann delade vi in i kategorierna "utseende och beteende", "omgivande människors uppfattning", "straff", "kontraster" och "make/pojkvän". Resultatet av studien visar att det finns en tendens till att kvinnorna i vår dokumentär presenterades som typiskt kvinnliga mördare. Deras kvinnlighet och kvinnliga egenskaper framhävdes tydligt i detta program, såsom deras roll som mödrar i familjen, deras utseende och sexuella beteende. Konsekvensen av detta är att mördarnas kvinnlighet betonas, snarare än det faktum att de är mördare.