Inledning: Brott definieras som ett beteende som strider mot lagar. Under 2014 var det 8940 personer som blev inskrivna på kriminalvårdsanstalter. Den formella bestraffningen orsakar utanförskap hos fängelsedömda. Syftet med undersökningen var att uppmärksamma tidigare fängelsedömdas upplevelser av att vara utsatta för stigmatisering. Ambitionen var att belysa hur stigmat påverkade den aktuella livssituationen för individen. Vårt delsyfte med undersökningen var att undersöka hur tidigare fängelsedömda försökte hantera eller minska känslan av att vara kringgärdad av stigma. Metod: För att besvara detta syfte intervjuades nio tidigare fängelsedömda män med medelåldern på 43 år. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes för att analysera intervjuerna. Resultat: Majoriteten av deltagarna hade upplevt stigmatisering och angav ett flertal svårigheter som försämrat deras livsvillkor. Deltagare hade genomgått en identitetsbekräftelse till följd av stigmat. Deltagarna beskrev att de på olika sätt försökte minska upplevelsen av att vara utsatt för stigma, bland annat genom att öka sin delaktighet i samhället. Diskussion: Stämplingsteorin av Howard Becker och teorin om stigmatisering av Erving Goffman har används för att förklara resultatet. Bland annat hur tidigare fängelsedömda upplever stigmatisering och hur detta förändrar deras självbild. Att de idag lärt sig hantera stigmat beror på att de lyckats förbättra sin självbild samt att de ingår i en gemenskap i organisationen KRIS. Slutligen anser vi att samhällets bild av den kriminella bör förändras för att underlätta återintegrationen för tidigare fängelsedömda. / <p>2016-06-01</p>

This study aims to explain the phenomenon of fear of crime among students at the Linnaeus University campus area in Växjö. More precisely, the study deals with social trust between people, and the connection between trust and the fear of being subjected to crime. In recurrent national surveys, the results have shown that about one-third of the population in Sweden is largely concerned about being subjected to crime. Our hypothesis is that low interpersonal trust and low trust in social institutions creates anxiety and fear of it’s and society's well-being, which increases the fear of being subjected to crime. In multiple linear regression analyzes, we investigate whether there is any connection between trust and fear of being subjected to crime. The results are analyzed with the help of Anthony Giddens and Ulrich Beck and compared with results generated in previous research. The main result shows that connections exist, but it is not so strong and further studies are required in the area. The respondents feel confident in people in general, and rely on the institutions of society, but at the same time are concerned about everyday crime, going out alone late at night in the campus area and over sexual harassment aimed at women.

No description available.

Ekonomisk brottslighet är ett samhällsproblem som påverkar alla. Det är ett stort problem för företag världen över oberoende av vilken industri eller vilket land företaget befinner sig i. Ekonomisk brottslighet har ingen klar definition, men sägs vara brott som sker inom ramen för en lagligt bedriven näringsverksamhet och för vinnings skull. Ekobrott påverkar inte bara företag utan även stat och den enskilda människan.Syftet med denna uppsats är att beskriva den ekonomiska brottslighetens utveckling. Vi vill redogöra för orsakerna till varför ekobrott sker och genom detta undersöka om ekobrotten verkligen ökar eller om de endast uppmärksammas mer. Vi vill söka problematisera hur den ekonomiska brottsligheten ser ut i samband med obestånd och ytterligare undersöka vilka ekobrott som förekommer i dessa situationer. Forskningsfrågorna i vår uppsats är:♦ Visar utvecklingen en tendens till ett ökat antal ekobrott eller har brotten endast uppmärksammats mer av samhället?♦ Vilken typ av ekonomisk brottslighet förekommer vid obeståndssituationer?Utvecklingen visar att antalet anmälda ekobrott har ökat under de senaste åren. Några av våra respondenter menar att ekobrotten ökar, några är osäkra och en menar att det inte går att veta. Statistiken speglar endast myndigheters insatser. De mest förekommande ekobrotten är bokföringsbrott och skattebrott som även har stått för den största delen av ökningen. Anledningen till att bokföringsbrotten och skattebrotten ökat mest är att skattetjänstemännen gjort fler anmälningar och att lågkonjunkturer lett till att fler företag gått i konkurs. Bokföringsbrottet är även det brott som är vanligast vid obestånds- och konkurssituationer. Ekonomisk brottslighet och obestånd har ingen direkt koppling, men det är ofta vid konkurser som ekobrott upptäcks. Några av de centrala ekobrotten vid obestånd och konkurs är borgenärsbrotten som endast kan begås då ett företag är på obestånd.Vi är hermeneutiker som i denna uppsats valt att tillämpa en kvalitativ metod. Detta eftersom vi vill gå på djupet angående fenomenet ekonomisk brottslighet. Vi har ett abduktivt angreppssätt då vi utgår från befintlig teori för att sedan göra empiriska undersökningar, men målet är att komma fram till egna slutsatser snarare än att testa teorin. Vi har en växelverkan mellan induktion och deduktion. Vår empiriska information består av intervjuer med personer insatta i ekonomisk brottslighet och obestånd. För att uppsatsen ska vara giltig och pålitlig har vi strävat efter att uppnå hög validitet och reliabilitet.Våra slutsatser är att det finns en tendens till att ekobrotten ökar men att de inte ökar i samma omfattning som antalet anmälningar. Ekobrottens ökning kan inte enbart hänföras till en ökad uppmärksamhet. När det gäller den ekonomiska brottsligheten vid obeståndssituationer förekommer alla typer av ekonomisk brottslighet, men det är bokföringsbrottet som är det vanligaste. / Uppsatsnivå: D

Reglerna i början av brottsbalkens sextonde kapitel är sedan brottsbalkens tillkomst oförändrade. Ordalydelsen är näst intill densamma sedan revideringen av 1864 års strafflag som gjordes år 1948. Den minimala förändring som gjorts i upploppsbestämmelsernas paragrafer är att vid införandet av brottsbalken byttes påföljden straffarbete ut till fängelse. Brotten i de tre första paragraferna i BrB 16 kap. har gemensamt att de avser situationer där folksamlingar stör den allmänna ordningen. Trots sin ålder används straffbestämmelserna än idag, och tillämpningsområdet har breddats sedan 1864 års strafflag. Situationer som kan uppstå där upploppsbestämmelserna aktualiseras är många och kan vara av väldigt olika karaktär. Främst när vi tänker på upplopp leds tankarna troligen till upploppen under EU-toppmötet i Göteborg 2001, de så kallade Göteborgskravallerna, eller till händelserna i Kärrtorp 2013. Upploppsbestämmelserna innefattar dock fler situationer än de politiskt motiverade upploppen. Exempel på andra upploppssituationer är då intagna i fängelser sätter sig upp mot anstaltsledningen, när en folksamling ockuperar byggnader eller andra allmännyttiga områden, vid fotbollshuliganism eller vid fritagning av personer som poliser gripit eller anhållit. Uppsatsens syfte är att utreda upploppsbestämmelsernas rekvisit och tillämplighet idag, samt undersöka om de ålderdomliga reglerna uppfyller dagens kriminaliseringprinciper.

<p>Snatteri är det brott som förekommer mest bland ungdomar i tonåren och kan i tidig ålder bli en inkörsport till grövre brottslighet. Detta finns dokumenterat i officiell brottsstatistik. I vux-envärlden stöter man ofta på obekräftade uppfattningar, att ungdomar idag tenderar till att tillägna sig en accepterande attityd till eget och kamraters snatteri.</p><p>Är det en verklig sanning att ungdomar i dag tolererar och bagatelliserar snatteri? Syftet med denna uppsats, som omfattar ungdomar i klass nio, är att ta reda på hur det kan se ut med tan-ke på dessa frågor. Inte minst för att öka kunskaperna inför planering av brottsförebyggande arbete. Jämförande undersökningar i fler kommuner med varierande socioekonomiska bak-grunder skulle vara av intresse för en grundligare kartläggning. Någonstans måste man dock börja. En kvantitativ undersökning med hjälp av enkäter genomfördes därför bland 110 elever i årskurs nio i en kommun i Stockholms län.</p><p>Resultat från den här undersökningen bekräftar inte att en tillåtande attityd till snatteri är rå-dande bland de tillfrågade ungdomarna, snarare motsatsen. Två tredjedelar av respondenterna svarar att snatteri i affär inte är okej och nästan alla fördömer snatteri ur en kompis ficka. En del respondenter har själva snattat. Av pojkarna är det närmare hälften och av flickorna en fjärdedel som avslöjar det. Av dessa uppger närmare hälften att de endast snattat några få gånger.</p>

<p>Uppsatsens titel: Likt en kameleonts skiftningar</p><p>- en studie om det psykologiska kontraktets förändringar över tid</p><p>Seminariedatum: 2008-05-29</p><p>Ämne/kurs: FEK. Magisteruppsats, Vårterminen 2008</p><p>Författare: Annika Lindeberg, Therese Nilsson</p><p>Handledare: Tommy Jensen</p><p>Nyckelord: Psykologiskt kontrakt, förväntningar, organisationsstrukturer, tid, brott, överträdelser, kommunikation, förtroende</p><p>Studie objekt: 2 företag, ett inom bemanningsbranschen och ett som arbetar stationärt</p><p>Syfte: Vårt främsta syfte med den här studien är att söka en förståelse för hur det psykologiska kontraktet hos medarbetare på företag med olika organisationsstrukturer förändras och utvecklas över tid i en anställning. Ett av våra delsyften är att urskilja likheter eller skillnader av det psykologiska kontraktets utveckling mellan de två studerande företagen. Vårt andra delsyfte är att utröna vilka händelser som bidrar till förändringen av det psykologiska kontraktet hos våra respondenter.</p><p>Metod: Kvalitativa intervjuer med 12 respondenter.</p><p>Teoretisk referensram: Teorier inom ämnesområdena det psykologiska kontraktet, typer och faser av psykologiska kontrakt, det psykologiska kontraktet över tid, det psykologiska kontraktet i olika företag</p><p>Slutsatser: Vår studie indikerar att organisationsstruktur kan vara av betydelse vid överträdelser av det psykologiska kontraktet. Liknande samband gäller vid brott av det psykologiska kontraktet. Respondenters psykologiska kontrakt byggdes initialt upp utifrån information om företagen från vänner och bekanta. Vidare visar vår studie på att olika typer av psykologiska kontrakt förändras över tid. Därav kan det vara av vikt att ta hänsyn till tid vid studier av det psykologiska kontraktet. Det finns fler kombinationer av det psykologiska kontraktet olika typer och faser än vad de befintliga teorierna behandlar.</p>

<p>Medling vid brott är relativt nytt i Sverige. Internationell forskning inom området har bedrivits i ca 20 år men svensk forskning inom området är begränsad. Från och med januari 2008 blir alla Sveriges kommuner skyldiga att erbjuda medling vid brott i fall då gärningspersonen är under 21 år. Medling vid brott har sitt ursprung i filosofin om reparativ rättvisa, men har som fenomen främst utvecklats utan direkt teoretisk förankring. Det övergripande syftet med denna studie var att skildra tre gärningspersoners erfarenheter av medling vid brott, samt att beskriva de filosofier och teorier som stödjer medling vid brott och presentera de lagar som reglerar metoden. En enkät formulerades för att ta reda på om ungdomar mellan 13-18 år kände till medling vid brott. För att få reda på gärningspersonernas erfarenheter av medling vid brott användes semi-strukturerade kvalitativa intervjuer, med frågeställningar om varför intervjupersonerna ställde upp, hur medlingsmötet upplevdes och hur de kände innan samt efter medlingen. För att hitta lämpliga intervjupersoner kontaktades medlingsverksamheter runt om i Sverige vilket resulterade i sammanlagt tre intervjuer. Analysen av intervjuerna gjordes utifrån tidigare forskning inom området samt utifrån teorierna om reintegrative shaming och empowerment. Vårt val av teorin om reintegrative shaming grundades utifrån att vi under studiens gång uppmärksammade att denna teori hade hög relevans för ämnet. Valet av teorin om empowerment gjordes efter att vi läst in oss på teorin om restorative justice, då vi fann att delar i denna filosofi kunde sammankopplas med tankegångar inom teorin om empowerment. Resultatet av enkätundersökningen visade att av 169 tillfrågade hade 46 st hört talas om medling tidigare. Resultatet av intervjuerna visade att alla tre intervjupersonerna fått en annan syn på brottsoffret och brottet efter deltagandet i medlingen och upplevde medlingsmötet som positivt.</p>

<p>Detta är en B-uppsats inom datasäkerhet och datajuridik. Uppsatsen består av först en litteraturstudie. Där tar vi upp vilka hot som finns mot information som hanteras med hjälp av datorer. Med hjälp av olika säkerhetsverktyg ökar man skyddet mot hoten. Vi beskriver de vanligaste verktygen som företag och även privatpersoner använder sig av. Ämnet dataintrång förklaras samt en beskrivning av externt- och interntdataintrång. I och med IT-utvecklingens snabba framväxt och förändringar på samhället ger det nya tillfällen till brott, ökningen av brott kan bero på att det finns en ökad skicklighet hos förövarna samtidigt som skyddet är svagt. Vad lagen säger om IT-brott och vilken lag som hanterar dataintrång tas upp. </p><p>I empiridelen har vi studerat olika rättsfall för att se hur dataintrång har skett i verkligheten, samt några olika tidningsartiklar som berättar om olika databrott. Uppsatsen avslutas med diskussion, där vi kopplar ihop teorin och empirin med varandra för att få en helhetssyn över valt ämne. Problemet dataintrång är komplicerat och det finns ingen enkel lösning för att motverka att sådana brott sker För att komma åt dem som utför brotten lagen ses över och vad gäller den svaga säkerheten så får datoranvändarna se över skyddet. </p> / <p>This is an essay within computer security and data law. First the essay contains a literature study. There we take up what kind of threats there are against information that handles with the help of computers. With help from different security tools you increase the protection against the threats. We describe the most common tools that companies use and also private persons use. The subject computer-trespass explains and describes internal and external computer-trespass. As the IT-development fast growth and changes on the society it gives new opportunity to crimes, the increase of crime may due on the fact that there is an increased skill within the perpetrators at the same time the protection is weak. What the law says about IT- crime and witch law who handles computer-trespass brings up. </p><p>In the Empire part we have studying different cases of how computer-trespass has been done in reality, and some different news-articles who tells about different computer-crimes. The essay ends with a discussion, in which we connect theory with empire to get a whole point of view over chosen subject. The problem computer-trespass is complicated and has no simple solution to counteract that those crime happens. To catch those who carry out the crimes the law should be looked over and what concern the weak protection the computer- user must revise the protection.</p>

<p>On September 10th 2003 the Swedish foreign minister Anna Lindh was brutally murdered in a shopping mall in central Stockholm. An intense police pursuit was initiated immediately and shortly after, a man who later proved to be innocent was portrayed as the murderer in the Swedish media. The main purpose of this essay was to examine how the suspect and the police were described in the evening newspaper Aftonbladet and the morning newspaper Dagens Nyheter. Do the descriptions differ in any way? A total of fifteen texts were examined, eight articles from Aftonbladet and seven from Dagens Nyheter. The method we used were critical discourse analysis, with focus on theories like media logic and representation. The result showed that both DN and Aftonbladet used dramaturgical methods as intensification and polarization in their reporting. Both papers also engaged in an extensive description of the 35-year-old's personal history and payed little or no mean to press ethics, in terms of personal integrity. A fact that could indicate the growing convergence between evening and morning press.</p>