Studiens syfte var att undersöka sannolikheten för ensamstående föräldrar att bli utsatt för brott och hur andra faktorer hos den ensamstående föräldern påverkar sannolikheten. Den offentliga samhällsdebatten ändrade riktning i förklaringsmodeller för brottslighet, från att handla om gärningspersonens utsatta situation till att handla mer om brottsoffren. Strukturella ojämlikheter och fattigdom under uppväxten har negativa konsekvenser för individers framtid, vilket påverkar de att bli utsatta för brott. Tidigare forskning om utsatthet för brott har rapporterat att kvinnor blir mer utsatta för brott mot person än män. Studiens teoretiska ramverk bygger på fyra perspektiv. Social desorganisationsteori utgår från att kriminalitet förklaras av samhällets brist i att kontrollera deras invånare på grund av segregering. Ekonomisk kapital är ekonomiska resurser inom Bourdieus kapitalteori, som förklarar hur socio-ekonomiska skillnader ger ojämlika ekonomiska fördelningar. Habitus förklarar hur individers handlingar och livsstil är byggt utifrån deras uppväxt. Genusperspektiv utgår utifrån kritiska synpunkter kring genusbegreppet och hur definitioner för vad som är ”manligt” respektive ”kvinnligt” normaliseras. Data är inhämtat från Levnadsnivåundersökning 2010 (LNU 2010), och urvalet består av ensamstående föräldrar mellan 18-75 år. Studien har fem beroende variabler: ”Utsatt för stöld”, ”Våld med kroppskada”, Våld utan kroppskada”, ”Utsatt för skadegörelse” och ”Allvarliga hot”. Kontrollvariabler är fördelad i olika grupper om individers bakgrund på individnivå, familjeförhållande under uppväxt, bostadsförhållande och ekonomiska resurser. Materialet analyserade genom logistiska regressionsmodeller. Resultatet visade att förutom för utsatthet för skadegörelse så finns det en större sannolikhet för ensamstående föräldrar att bli utsatta till dessa brott jämfört med par med hemmavarande barn. Att leva i bostadsområden med missgynnande bostadsförhållande ökar sannolikheten för utsatthet, däremot så skiljer det sig beroende på vilket brott de blir utsatt för. Sannolikheten för utsatthet minskar för ju äldre individen är, särskilt inom åldern 40-59 år.

Syftet med uppsatsen är att hitta motiv i Brott och straff och se hur värdegrunden gestaltas i dessa. Samt diskutera hur skönlitteratur kan användas då man diskuterar värdegrund i skolan. Vår frågeställning är: Vilka motiv finns i Brott och straff och hur gestaltas värdegrunden i dessa motiv? I analysen utgår vi ifrån reader-response teorin där texten påverkas av läsarens erfarenheter och sammanhanget som texten läses i. I vår analys presenterar vi de motiv vi har analyserat fram i romanen, motiven analyseras fram med hjälp av en indirekt karaktärisering. Motiven jämförs sedan med valda delar ur värdegrunden.  Analysen kan fungera som en grund till värdegrundsdiskussioner i svenskämnet. De motiv vi fann i Brott och straff är Raskolnikovs människosyn, fattigdom och misär, välgörenhet, synen på kärlek och äktenskap och Razumichins vänskap. I dessa motiv gestaltas fem delar ur värdegrunden. De är alla människors lika värde, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, jämställdhet mellan kvinnor män och solidaritet med svaga och utsatta. Vår slutsats är att värdegrunden tydligt gestaltas i motiv från boken Brott och straff och dessa motiv anser vi går att använda som utgångspunkt för värdegrundsdiskussion i svenskämnet.

Denna studie undersökte om det finns könsskillnader angående vad man anger som anledning till att inte anmäla brott.  Studien gjordes med webbenkäter och totalt deltog 265 individer, n=108 (40,8%) män och n= 157 (59,2%) kvinnor. Åldersfördelningen var 18 till 78 år (m= 30,5, SD= 11,4). Signifikant fler kvinnor än män anmälde inte misshandel för att de skämdes, på grund av negativa reaktioner och för att de inte vill se sig själva som brottsoffer.  Signifikant fler kvinnor än män anmälde inte hot för att de skämdes. Slutsatsen är att det finns anledningar som skiljer sig åt för män och kvinnor varför de inte väljer att anmäla olika brott. / This study examined if there are any gender difference between men and women regarding why they choose not to report a crime. A total of 265 individuals participated in an online survey, of which n= 108 (40.8%) were men, and n=157 (59.2%) were women. The age distribution was 18 to 78 years (m=30.5, SD=11.4). Significantly more women than men did not report abuse because they felt ashamed, worried of negative reactions, and they did not want to see themselves as victims. Significantly more women than men did not report threats because they felt ashamed. The conclusion is that there are different reasons as to why men and women choose not to report a crime.

No description available.

No description available.

Den genomförda litteraturstudien är av integrativ ansats med syfte att granska eventuella effekter av kriminalitetsprogrammet Enhanced Thinking Skills (ETS). Studien har genomförts genom en granskning av 14 internationella studier, utvärderingar och metaanalyser av ETS. En systematisk metod har tillämpats för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. I analysförfarandet har det skett en syntetisering för att sammanställa och jämföra de olika artiklarna. Vidare har analysen stärkts genom tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkterna kognitiv teori, återfall i brott samt utvärderingsproblematik. Resultatet tyder på att ETS programmet har positiv effekt för de intagna. Främst för programfullföljare och lämpliga deltagare (medelriskintagna). Varaktigheten av ETS effektivitet kan dock inte garanteras på grund av brist på uppföljningar. Genom litteraturöversikten har det belysts problem som kan uppstå vid utvärderingar. Dessa problem är matchningen av ETS-gruppen och kontrollgruppen, tidsperioden för utvärderingar, om de intagna är lämpade att delta i programmet, olika kontrollvariabler samt behandlingstroheten. De brister som urskilts i slutsatsen har föranlett förslag till vidare forskning.

Bakgrund: Det är många personer som återfaller i brott inom en treårsperiod efter avtjänat straff i Sverige. En viktig del i arbetet för att minska återfall i brott är effektiva förberedelser inför frigivning. Syfte: Att beskriva hur intagna på en svensk anstalt upplever vardagliga aktiviteter. Metod: Examensarbetet består av en kvantitativ tvärsnittsstudie och 50 enkäter delades ut och 29 personer deltog i examensarbetet. Urvalet består av intagna på en svensk anstalt. Ett arbetsterapeutiskt självskattningsinstrument, Min Mening, en svensk version av Occupational Self-Assessment (OSA) användes som datainsamlingsinstrument. Datamaterialet analyserades deskriptivt och analytiskt. Resultat: Majoriteten av aktiviteterna upplevs fungera mycket bra och upplevs som mycket viktiga. Att sköta min ekonomi, att sträva mot mina mål samt att engagera mig i roller var de aktiviteter som flest antal deltagare upplevde inte fungerade bra. Slutsats: En del aktiviteter upplevs fungera bättre än andra och värdesätts olika. Resultatet visar att Min Mening med fördel kan användas bland intagna samt användas som grund för deras rehabilitering. Fler studier behöver genomföras inom området för att ytterligare beskriva hur intagna upplever vardagliga aktiviteter samt att identifiera hur behovet av arbetsterapi ser ut på svenska anstalter.

What happened to the people in the bogs, and will we ever know why? This paper will try to answer this by studying cases from the bronze-to-Iron age in the North of Europe, by applying forensic, historic and criminological methods. In my paper I have conclu- ded that there is not a single motive to why the people in the bog were murdered. Ho- wever I have determined that they were all murdered.

Architecture is explored here as a series of effects that influence the experience of living on earth. A work of architecture is a kind of terminal of effects that produces certain experiences for those who encounter it. How a place is programmed and built brings various movements into play: human, animal, plant, geological, metereological, hydrological and so on. The site of exploration is the Walker Spruit valley in the City of Tshwane. The site of intervention is a vacant piece of land bordering the Walker Spruit in Sunnyside and is explored as a place where these various movements intersect to put humans in various relations with each other and their surroundings. / Dissertation MArch(Prof)--University of Pretoria, 2013. / Architecture / Unrestricted

Grannsamverkan är en verksamhetsform som ämnar minska brottsligheten och öka tryggheten i bostadsområden genom att involvera de boende. I Skåne benämns detta arbete istället för ”Grannar mot brott” och bedrivs med hjälp av Länsförsäkringar Skåne. Majoriteten av den internationella forskning som återfinns rörande arbetet med grannsamverkan är dessvärre genomförd innan millennieskiftet samt att det finns en brist på nationell forskning kring arbetet. Dessutom har det inte utförts några studier kring hur arbetet med grannar mot brott i Skåne genomförs och därför undersöker denna studie varför grannar mot brott startas upp, hur det bedrivs, vilka som är de centrala åtgärderna samt vilka utvecklingsmöjligheter det finns med arbetet. Eftersom att brottslighet påverkar såväl individen som blir utsatt och samhället i sig är det viktigt att ett brottsförebyggande arbete likt grannar mot brott genomförs på ett optimalt sätt. En mer nyanserad förståelse gynnar även de myndigheter och organisationer som är involverade i arbetet med grannar mot brott och kan således förbättra samarbetet. Föreliggande studie har således intervjuat individer i bostadsområden som har en ordföranderoll i arbetet med grannar mot brott för att bredda kunskapsläget kring ämnet. Studiens resultat visar att arbetet startas upp av att de boende för att minska brottsligheten till följd av händelser som har inträffat på närliggande platser kring bostadsområdet. Arbetet bedrivs med hjälp av aktörer som Länsförsäkringar Skåne och Polisen som bidrar med information och material samt centrala åtgärder som övervakning, märkning av egendom och säkring av bostäderna. Bibehållandet av motivationen för arbetet bland de boende samt betydelsen av att sprida arbetet till andra områden och kommuner framkom som faktorer som bör utvecklas. / Neighbourhood watch is a form of activity that intends to reduce crime and increase security in residential areas by involving the residents. In Skåne this activity is entitled as “Neighbours against crime” and is conducted with the help of Länsförsäkringar Skåne. Much of the international research found regarding the work with neighbourhood watch is unfortunately completed before the millennium shifted and there’s also lack of national research around the work. In addition, no studies have been carried out on how the work with neighbours against crime is done in Skåne. Therefore, this study examines why neighbours against crime are started, how are they done, which are the key actions and what developmental opportunities there are with the work. Because crime affects both the individual who is exposed and the society, it is important that crime prevention work, like neighbours against crime, is carried out in an optimum manner. A more nuanced understanding also favours the authorities and organizations involved in the work of neighbours against crime, thus improving cooperation. The present study has interviewed individuals in residential areas who have a chairman's role in working with neighbours against crime to broaden the knowledge situation around the subject. The results of the study show that the work is initiated by the residents to reduce crime because of events that have occurred in nearby places around the residential area. The work is carried out using actors like Länsförsäkringar Skåne and the Police, which provide information and materials as well as the central measures such as monitoring, property marking and security of housing. The maintenance of motivation for the work among the residents as well as the importance of spreading work to other areas and municipalities emerged as factors that should be developed.