Äldres rädsla för att bli utsatt för brott är ett relativt outforskat område. Aktuell forskning om äldres rädsla sammanställs genom statistik för hur många äldre som känner rädsla, men det fattas ett berättande perspektiv där man lyfter fram vad de äldre har att säga om sina erfarenheter och upplevelser av rädsla för att bli utsatt för brott. Syftet för denna studie är att undersöka vad äldre personer har att säga om fenomenet rädsla för att bli utsatt för brott och ta reda på hur det ser ut och påverkar deras vardag.Studien har en fenomenologisk ansats med livsvärldsteorin som utgångspunkt. Datainsamlingen har skett genom öppna intervjuer. Resultatet visar att fenomenet äldres rädsla för att bli utsatt för brott visar sig som att vara riskanalytiskt medveten. Detta framgår i följande konstituenter: (i) att utveckla strategier för eventuell utsatthet av brott, (ii) upplevelse av oro, (iii) upplevelse av rädsla, (iv) rationellt tänkande kring brott och (v) tidigare erfarenheter av utsatthet för brott. Dessa konstituenter bildar fenomenet som i sin tur är den upplevelse som visar sig i informanternas livsvärldar.De kunskaper som studien bidrar med kan användas för fortsatt arbete med förebyggande åtgärder för brott relaterat till äldre och för att göra de äldres känsla av sin tillvaro tryggare. / Elderly people's fear of becoming a victim of crime is a relatively unexplored area. Current research on elderly people’s fear is compiled by statistics on how many elderly people who feel fear. A narrative perspective where one highlights what the elderly people have to say about their experience for fear of becoming a victim of crime is missing. The purpose of this study is to analyze what elderly people have to say about the phenomenon “fear of becoming a victim of crime” and ascertain how it looks and how it affects their everyday life.The study has a phenomenological approach with life-world theory as a starting point. The data collection was made through open interviews. The results show that the phenomenon “elderly peoples fear of becoming a victim of crime” proves to be a risk analytical conscious. This is shown in the following constituents: (i) to develop strategies for eventual exploitation of crime, (ii) the experience of anxiety, (iii) the experience of fear, (iv) rational thinking about crimes and (v) the previous experience of victimization. These constituents are forming the phenomenon, which in turn is the experience that is reflected in the informant’s life worlds.The knowledge this study contributes with can be used for continued work with prevention of crimes related to the elderly and to make their sense of their lives safer.

Studien är genomförd i sex åttondeklasser, från två högstadieskolor i Kalmar tätort. Utifrån undersökningens syfte har vi genomfört en kvalitativ enkätundersökning. Undersökningens syfte är att undersöka respondenternas upplevelser och reflektioner från temadagen Brott och Straff, som har genomförts på Kalmar slott i delad regi av slottet och Kalmar läns museum. Studien behandlar hur respondenterna uppfattar kulturmiljöpedagogiken som ett hjälpmedel i deras lärande. Det är en fallstudie, och inte en generell uppfattning från samtliga åttondeklasser i Sverige. Enkätsvaren, och tillika empirin, studerades utifrån två olika perspektiv, dels för att kunna föra en innehållsanalytisk diskussion, dels utifrån ett historiebruksperspektiv. Respondenterna har vid genomförandet av enkätundersökningarna uppgivit flera åsikter och reflektioner, men en tydlig majoritet har angivit att temadagen Brott och straff varit bra, spännande, rolig och lärorik. De har dessutom angivit att de tycker att arbetssättet med kulturmiljöpedagogik är bra och främjar deras inlärning. Respondenterna har uppgivit att de uppskattade de dramatiserade inslagen under dagen. Detta eftersom de var roliga, spännande och utgjorde ett komplement till det guiden berättade, de menade att det blev således lättare att förstå. Respondenterna reflekterade över hur brott och straff förändrats från dåtid till nutid och utvärderade dess utveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sociala faktorer påverkar unga män att ta sig ur en kriminell livsstil. De sociala faktorerna som undersökts presenteras i tre teman: familjeförhållanden, umgängeskrets och sysselsättning. Studien präglas av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med fyra informanter har genomförts för att samla datamaterial. Teorierna som sedan använts för att analysera datamaterialet är social kontrollteori grundad av Travis Hirschi (1969) och socialt kapital utifrån Richard K. Moule Jr., Scott H. Decker och David C. Pyroozs (2013) beskrivning. Det analyserade datamaterialet visar på att de tre sociala faktorerna påverkade de unga männen att upphöra med brott. En fundamental förutsättning för upphörandet var att ha starka och stabila familjerelationer. Vidare var valet av umgängeskrets en viktig faktor när de unga männen tog avstånd från den kriminella sfären. Även investeringar i arbete och studier stärkte deras sociala band till andra delar av livet vilket tyder på att sysselsättning har varit av betydelse för upphörandet med brottsliga handlingar. Positiva sociala relationer tillförsåg ungdomarna med resurser som skapade förutsättningar för de att utveckla ett positivt socialt kapital, vilket i sin tur ökade deras involvering i majoritetssamhället. Av studien framgår att familjen var en grundläggande och avgörande faktor som påverkade de unga männen att lämna en kriminell livsstil. Familjen och resurser som fanns tillgängliga genom dessa relationer utgjorde basen för hur andra delar av informanternas tillvaro utvecklade sig och var utgångspunkten för deras reflekterande kring de andra två undersökta sociala faktorerna.

Misshandel, stölder eller hot är inte begrepp som du vanligtvis drar kopplingar till skolans verksamhet, dock är detta verklighet för många lärare och elever i dagens skolor runt om i Sverige. Min idé till denna studie kommer från egna erfarenheter, där jag har diskuterat med lärarkollegor som har mått dåligt och oftast har det handlat om grova kräkningar från eleverna. När jag inte fick några konkreta svar från rektorn på min VFU-skola, angående vad det finns för rutiner eller dokument angående dessa situationer med lärare som mår dåligt, började jag reflektera över vad egentligen skolan gör för att förhindra att kräkningar, trakasseringar eller hot och våld uppstår. Därför blev jag intresserad av att utforma en studie som ger en övergripande bild av hur högstadieskolor i en kommun, som är känd för att ha hög kriminalitet, förebygger och åtgärdar kriminalitet i sin verksamhet. Studien är utformad som en fallstudie där fyra rektorer och lärare på fyra högstadieskolor har blivit intervjuade. Studien visade bland annat att mycket av det som rektorerna lyfter fram, exempelvis likabehandlingsplanen, som de menar ska vara ett levande dokument genom hela verksamheten bland elever och all skolanspersonal, var motsägelsefult. När samma fråga kom till lärarna menade de att generellt är likabehandlingsplanen just vad rektorerna nämnde, ett dokument. I arbetet mot kriminalitet visade det sig att deltagarna ansåg att skapandet av en djupare relation med eleverna var ett sätt att fånga upp många elever som mår dåligt.

This essay focuses on crime history and gender. It is a study of female crimes in the beginning of the 19th century in a small parish (Askeryd Socken) in Småland in the south part of Sweden. The method I have used is to study the records of Municipal Court regarding the citizens of the parish of Askeryd. I have then tried to find out whether the female offenders have been treated different than the male offenders, if there is a certain kind of gender-related crimes and in those cases where comparison is possible, I have examined if the females are treated in a lighter way. (”female discount”), or if they were treated as mentally unstable.The essay shows that in this particular parish during the years 1825 to 1830, female offenders were not treated in a lighter manner. There were certain gender-related crimes, which women were more exposed to than men, but women offenders were not treated as mentally disturbed.

Idag har socialtjänsten ansvaret för att medling vid brott ska erbjudas till båda parter (gärningspersoner och brottsoffer) då den skyldige är mellan 12 och 21 år. Medling vid brott innebär att de två personerna träffas tillsammans med en opartisk medlare. Innan medlingsmötet så träffar parterna medlaren var för sig under ett förmöte. Medlingsmötet är till för att den skyldige ska se konsekvenserna av sitt brott, för att brottsoffret ska kunna få svar på sina frågor och för att båda parterna ska kunna gå vidare. För att medlingsmötet ska kunna genomföras så måste brottet ha blivit anmäld samt erkänt. Båda parterna ska dessutom ha gått med på medlingen frivilligt. Trots att mycket av medling vid ungdomsbrott är fokuserat på gärningsperson och brottsoffer så har vi valt att utgå från medlarens perspektiv. Vi har valt att belysa medlarens roll före, under och efter medlingsmötet. Medlarna ser på sitt uppdrag på olika sätt, då deras förutsättningar skiljer sig åt beroende på i vilken kommun de arbetar i samt vilka erfarenheter de har.

The purpose of this study is to compare the representation of criminals in the Swedish television show “Efterlyst” regarding ethnical background between the year 1998 and the year 2006. The aim is to determine if and how the representation of ethnicity have changed over the examined years. We have then examined 13 shows from each year and categorized the criminals by ethnicity, type of crime and length of each segment. We have come to a conclusion that the show has a noticeable overrepresentation of criminals with non-Swedish ethnical background. We have also concluded that the show delivers better and more precise descriptions of the criminals in the episodes from 2006 compared to those from 1998, making it easier to determine the suspects’ ethnicity. We believe that ”Efterlyst”, together with other media, contributes to how we, in Sweden, look upon criminality and criminals in terms of ethnical background. With that said we believe the show, as well as other media, has a responsibility not to over represent any ethnical group.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida polisens webbpublicering av information om inträffade brott och olyckor är ett verktyg som journalister kan använda i sin rapportering om händelsenyheter. Detta studeras med orsak av att polisradion som tidigare gav journalister insyn i polisens verksamhet har stängts ned i och med införandet av kommunikationssystemet Rakel.Polisens webbplats har av Rikspolisstyrelsen pekats ut som det verktyg som i möjligaste mån ska ersätta polisradion som mediekanal. I studien jämförs sex län av olika storlek och som haft Rakel infört i länet sen olika långt tid tillbaka. Sex dagar för varje län undersöks, tre som kan antas vara ”hektiska” och tre vanliga, eller lugna, dagar. Varje dag undersöks uppdelad i fyra tidsintervaller, för att möjliggöra identifiering av skillnader mellan exempelvis natt och dag. En jämförelse av polismyndigheternas webbpubliceringar med deras dygnslistor för samma dagar visar att information om i snitt 8 procent av alla händelser publiceras på polisens hemsida. Dessa händelser publiceras med en tidsfördröjning på i snitt tre timmar. Vidare visar studien att representationen av händelser på polisens webbplats inte överensstämmer med representationen av händelser på dygnslistorna. Slutprodukten av det urval polismyndigheterna är inte olikt nyhetsvärderingskriterierna som finns inom medierna, det vill säga att exempelvis dramatiska olyckor med personskada har en större chans att bli publicerade på polisens webb än trafikolyckor med vilt där ingen person skadats. Slutsatsen som dras från resultaten är att en för liten andel av de händelser som inträffar publiceras på polisens hemsida, och med för lång fördröjning, för att webbuppdateringarna ska vara ett fullgott verktyg för journalister i deras händelserapportering. Genom att applicera klassiska medieteorier så som gatekeepingteorin, nyhetsvärderingskriterierna och spegelteorin på polisen dras slutsatsen att Rakel i viss mån inneburit att polisen övertagit en del av mediernas gatekeepingfunktion. I studien diskuteras också möjliga effekter av en begränsad information från polisen. Där pekas bland annat ett försvårande för medier att granska statsmakten ut, men även möjliga ekonomiska konsekvenser för medier samt risk för spekulationer och otrygghet hos allmänheten.Till sist ges förslag till vidare studier inom området.

<p>All lagstiftning kan ses som resultatet av val mellan olika, ofta oförenliga, intressen. Kriminaliseringsförfarandet skiljer sig i detta avseende inte från annan lagstiftning, utan det är viktigt att lagstiftaren, vid prioritering mellan sådana intressen, tar sitt ansvar för de medborgare de representerar. Detta bör ske genom att de kriterier som legat till grund för kriminaliseringen redovisas öppet och att valalternativen svarar upp mot de etiska krav som skall gälla för en sådan process. I denna uppsats analyserar Jimmy Johansson vad som utgör brottets natur. Med stöd av framförallt pliktetiska skäl, argumenterar han mot att kriminaliseringen kan rättfärdigas enbart genom anförande av grunder inom ramen för den positiva rätten. Även om brott är en straffrättslig term, är författaren av åsikten att vad som utgör det brottsliga måste definieras utifrån etiken. Både straffrättslig och etisk teoribildning har avgränsats med syfte att klargöra uppsatsens egentliga huvudfråga; I vad består brottets natur? Viljan att hålla juridiken ren från värderande och därför otydliga och svårdefinierade begrepp, ställs i relation till svårigheterna att påvisa den etiska"lagsamlingens"existens och därför dess bristande giltighet.</p>

<p>Idag har socialtjänsten ansvaret för att medling vid brott ska erbjudas till båda parter (gärningspersoner och brottsoffer) då den skyldige är mellan 12 och 21 år. Medling vid brott innebär att de två personerna träffas tillsammans med en opartisk medlare. Innan medlingsmötet så träffar parterna medlaren var för sig under ett förmöte. Medlingsmötet är till för att den skyldige ska se konsekvenserna av sitt brott, för att brottsoffret ska kunna få svar på sina frågor och för att båda parterna ska kunna gå vidare. För att medlingsmötet ska kunna genomföras så måste brottet ha blivit anmäld samt erkänt. Båda parterna ska dessutom ha gått med på medlingen frivilligt. Trots att mycket av medling vid ungdomsbrott är fokuserat på gärningsperson och brottsoffer så har vi valt att utgå från medlarens perspektiv. Vi har valt att belysa medlarens roll före, under och efter medlingsmötet. Medlarna ser på sitt uppdrag på olika sätt, då deras förutsättningar skiljer sig åt beroende på i vilken kommun de arbetar i samt vilka erfarenheter de har.</p>