<p>En fallstudie inom sjukvården har genomförts där fokus legat på hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) såsom</p><p>datorer och telefoner, skapar avbrott för personalen samt hur och om denna fragmentering av arbete kan undvikas. Tidigare</p><p>forskning om fragmenterat arbete har ofta fokuserat på tid och frekvens för avbrott, denna studie vill bryta med det</p><p>perspektivet. Det huvudsakliga datainsamlandet har bestått av 17 observationstillfällen med situerade intervjuer vid två</p><p>kirurgiska vårdavdelningar och en mottagning. Materialet har analyserats och nio brukskvaliteter har tagits fram för att</p><p>beskriva arbetet. Dessa brukskvaliteter har sedan kopplats till fragmentering och hur denna kan motverkas. De huvudsakliga</p><p>slutsatserna av studien är att IKT medverkar till en fragmentering av arbetet men att denna går att motverka. Motverkande</p><p>av fragmentering kan ske på ren interaktionsnivå men också på verksamhets- och organisationsnivå, där bland annat regler</p><p>för hur kommunikationen ser ut och hur IKT tas fram är viktiga. Studien visar på att en naiv användarcentrering vid</p><p>utveckling av IKT kan ge upphov till fragmenterat arbete för personerna som direkt och indirekt berörs av systemet.</p><p>Förutsättningarna för att skapa ett helhetsperspektiv med hjälp av tillgänglig, delad och portabel information har även visat</p><p>sig viktiga. Uppsättande av gränser mellan olika aktiviteter kan ifrågasättas och avbrott kan ha både positiva och negativa</p><p>aspekter. Det är alltså varken önskvärt eller möjligt att motverka alla typer av avbrott.</p>

Covid-19-pandemin var en oförutsägbar händelse som påverkade samhället och individer. På grund av regler från regeringen har svenska folket tvingats ifrån sin vanliga arbetsplats för att i stället vid möjlighet, utföra arbetet hemifrån. Detta gäller även studenter som har tvingats att studera på distans i stället för den traditionella klassrumsundervisningen. Den här studien har undersökt förändringarna av studenters möjligheter till grupparbete på distans under Covid-19-pandemin.  En kvalitativ kartläggning har utförts och grundar sig på tio intervjuer med studenter på Uppsala universitet inom institutionen för Informatik och media. Intervjuerna har analyserats utifrån riktlinjer för tematisk analys för att erhålla teman och kodord baserade på den insamlade data.  Studien visade att grupparbeten på distans har påverkat studenter både positivt och negativt. Med större frihet att bestämma över tid och rum har studenter upplevt en större frihet över studieplanering. Avsaknaden av ansikte-mot-ansikte-kommunikation har dock lett till känslor av isolering och att inte vara en integrerad del av gruppen.  Genom att se på hur påtvingat distansgrupparbete har påverkat brukskvalitet för studenter, har denna studie konstaterat att studenter inte har upplevt någon skillnad i användning av samarbetsverktyg. Däremot har studenter upplevt svårigheter med de sociala aspekterna i grupparbete som inte har kunnat ersättas av digitala samarbetsverktyg. / The Covid-19 pandemic was an unpredictable outbreak that affected society and individuals. Due to regulations from the government, the Swedish people have been forced from their usual workplace to instead, if possible, conduct the work from home. This also applies to students who have been forced to study remotely instead of the traditional classroom teaching. This study has investigated the changes in students' opportunities for remote group work during the Covid 19 pandemic.  A qualitative survey has been conducted and is based on ten interviews with students at Uppsala University within the Department of Informatics and Media. The interviews have been analyzed based on guidelines for thematic analysis to obtain themes and code words based on the collected data.  The study has seen that remote group work has affected students both positively and negatively. With greater freedom to decide over time and space, students have experienced greater freedom over study planning. However, the lack of face-to-face communication has led to feelings of isolation and not being an integral part of the group.  By looking at how forced remote group work has affected affordance for students, this study has found that students have not experienced any difference in the use of collaboration tools. On the other hand, students have experienced difficulties with the social aspects of group work which have not been able to be replaced by digital collaboration tools.

Currently for travel planning, guests will research via hotel websites while still preferring to book through third-party sites, which leads to a disconnect between hotels and their guests. A chat widget artifact that is added onto the hotel’s website and linked through messaging applications was created by a start-up company, Bookboost, to bridge this gap. The current intuitiveness of the artifact and future improvements that may increase intuitiveness was investigated through a case study of user and expert analysis. 10 participants – 5 hotel staff users and 5 guest users – were sampled at hotel lobbies via systematic sampling and non-random sampling. Participants ranged in age from 18 to 65 years old, with 30% being millennials. Task analysis, an interview, and a questionnaire were used for user analysis. The researcher acted as an evaluator and examined the artifact for flaws and possible improvements using activity theory’s human-artifact model (HAM). Analyses suggest that current intuitiveness is fairly high, but there is room for improvement. There seems to be a difference between millennials and non-millennials, especially regarding the amount of time taken and preference for the artifact (versus more familiar methods for communicating with others). Interest and comfort in technology usage was a factor in intuitiveness. Generally, those more comfortable with technology had higher zone of proximal development (ZPD) scores. Improvements have been suggested that may increase artifact intuitiveness, although this was not tested due to the scope of the study. Future research can continue to examine if the suggested improvements have indeed increased intuitiveness in the artifact for users of all ages. / Vid reseplanering brukar gäster ofta undersöka hotellwebbplatser men sedan ändå föredra att boka via tredjepartssidor, vilket leder till en klyfta mellan hotellen och deras gäster. För att överbrygga detta gap har startupföretaget Bookboost skapat en chattwidget (artefakt) som läggs till på hotellets webbplats och länkas till användarnas chattappar. Denna artefakts nuvarande intuitivitet och möjlighet till framtida intuitivitetsförbättringar undersöks genom en fallstudie av upplevelsen hos både experter och vanliga användare. 10 deltagare – 5 hotellmedarbetare och 5 gäster – rekryterades via förfrågan i hotellfoajéer utifrån ett systematiskt urval och icke-slumpmässigt urval. Deltagarna varierade i ålder från 18 till 65 år, med 30% inom milleniegenerationen. Uppgiftsanalys, intervju, och frågeformulär tillämpades i användaranalysen. Forskaren fungerade som utvärderare och undersökte artefaktens brister och möjliga förbättringar med hjälp av aktivitetsteorins human-artifact model (HAM). Analyserna tyder på att dagens intuitivitet är ganska hög, men att det finns utrymme för förbättringar. Det verkar finnas en generationsskillnad mellan äldre och yngre användare, särskilt när det gäller tidsåtgången och preferensen för artefakten (jämfört med mer välbekanta kommunikationsmetoder). Intresset för och komforten med teknologianvändning var en faktor i intuiviteten. I allmänhet uppnådde de som var mer bekväma med teknik en högre poäng i zonen för proximal utveckling (ZPD). Förbättringar som kan öka intuitiviteten för artefakten föreslås, även om prövandet av dessa inte ryms inom ramen för denna studie. Framtida forskning kan undersöka om de föreslagna förbättringarna verkligen ökar artefaktens intuitivitet för användare i alla åldrar.

En fallstudie inom sjukvården har genomförts där fokus legat på hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) såsom datorer och telefoner, skapar avbrott för personalen samt hur och om denna fragmentering av arbete kan undvikas. Tidigare forskning om fragmenterat arbete har ofta fokuserat på tid och frekvens för avbrott, denna studie vill bryta med det perspektivet. Det huvudsakliga datainsamlandet har bestått av 17 observationstillfällen med situerade intervjuer vid två kirurgiska vårdavdelningar och en mottagning. Materialet har analyserats och nio brukskvaliteter har tagits fram för att beskriva arbetet. Dessa brukskvaliteter har sedan kopplats till fragmentering och hur denna kan motverkas. De huvudsakliga slutsatserna av studien är att IKT medverkar till en fragmentering av arbetet men att denna går att motverka. Motverkande av fragmentering kan ske på ren interaktionsnivå men också på verksamhets- och organisationsnivå, där bland annat regler för hur kommunikationen ser ut och hur IKT tas fram är viktiga. Studien visar på att en naiv användarcentrering vid utveckling av IKT kan ge upphov till fragmenterat arbete för personerna som direkt och indirekt berörs av systemet. Förutsättningarna för att skapa ett helhetsperspektiv med hjälp av tillgänglig, delad och portabel information har även visat sig viktiga. Uppsättande av gränser mellan olika aktiviteter kan ifrågasättas och avbrott kan ha både positiva och negativa aspekter. Det är alltså varken önskvärt eller möjligt att motverka alla typer av avbrott.