Titel:                     Belöningssystem - En studie om butikssäljares preferens av belöningssystem  Problem:             Belöningssystem, vilket inkluderar lön, är ett styrmedel som uppmuntrar anställdas beteende och utförda arbetsinsatser. Vid utformande av belöningssystem ställs företag inför komplicerade frågor där de måste ta hänsyn till just deras anställda och verksamhetens unika situation. Det finns olika variabler som påverkar en anställds preferens för ett visst belöningssystem. Utan hänsyn till dessa variabler finns en risk att företag tillämpar ett belöningssystem som inte ger maximal nytta.  Syfte:                    Ambitionen med denna studie är att beskriva butikssäljares inställning till fast- respektive provisionsbaserat belöningssystem samt om personliga variabler påverkar butikssäljares preferens av ett visst belöningssystem.  Metod:                 I studien har författarna tillämpat en kvantitativ ansats. För insamling av data utformades en enkät med bundna svarsalternativ vilken grundat det empiriska material som krävts för att genomföra studien. Bearbetning av insamlad data har gjorts med statistikprogrammet IBM SPSS Statistics 21.0 som analysverktyg.  Slutsats:              Genom studien har det påvisats att preferens för ett visst belöningssystem har samband med personliga variabler. Butikssäljare med känslan av att kunna påverka kundens köpval i butik samt de som anser att nuvarande lön inte är representativ för presterad arbetsinsats visar preferens för ett delvis provisionsbaserat belöningssystem. / Title:                                               Reward Systems - A study of sales assistants’ views on reward systems  Problem:             Reward system, which includes salary, is a management tool that encourages employee behaviour and work performance. When implementing a reward system companies face issues where they have to be attentive to their specific employees and the company’s unique situation. There are different variables that affect an employee’s preference for a certain reward system. Without knowledge of these variables there is a risk that companies applies a reward system that does not provide maximum benefit.  Purpose:             The purpose of this study is to describe sales assistants view on salary and merit pay and if personal variables affect the sales assistant’s preference of a certain reward system.  Method:              In this study the authors applied a quantitative method. For the collection of data a questionnaire with closed response options was designed to give the authors the empirical data required to conduct this study. Processing of the data collected has been analysed through the statistic data programme IBM SPSS Statistics 21.0.  Conclusion:       This study presented that an employee’s preference for a reward system is linked to personal variables. Sales assistants who feel they can influence a customers purchase choice, and those who think their current salary do not represent work performance show preference for a merit pay reward system.

Denna uppsats behandlar kompetens och kompetensförsörjning inom detaljhandeln. Uppsatsen grundas i ett samarbete med Regionförbundet södra Småland efter ett uppdrag förbundet har tilldelats av regeringen. Detaljhandeln tycks vara den bransch som idag växer starkast i Kronobergs län. Det verkar även finnas ett förändrat kompetensbehov för butikssäljare inom detaljhandeln, i och med att konkurrensen ökar. Syftet var att skapa en bild av vilket förhållningssätt butikschefer i Kronobergs län har till kompetens och kompetensförsörjning, vad gäller butikssäljare i detaljhandeln. För att uppnå syftet med studien konstruerades två frågeställningar som löd: Hur uppfattar butikschefer kartläggning och behovsanalys i relation till kompetens för butikssäljare? Hur förhåller sig butikschefer till kompetensutveckling för butikssäljare? Syftet uppfylldes med hjälp av sex kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Studien visade framförallt att formell utbildning ses som en mindre betydelsefull kompetens för butikssäljare. Dessutom framträdde fenomenet magkänsla som en betydande faktor i samband med kompetens och kompetensförsörjning för butikssäljare inom detaljhandeln.

Syftet med denna uppsats var att undersöka butikssäljares erfarenheter och upplevelser av personalutbildning. Studien genomfördes som en kvalitativ studie där sammanlagt åtta respondenter, sju säljare och en butikschef, verksamma inom sju konfektionskedjor intervjuades. Resultatet visade att omfattningen av personalutbildningen, generellt sett, är högst begränsad för säljare. Butikschefer och dekoratörer, prioriterades vid tilldelning av personalutbildning. Säljarna uttryckte intresse för mer personalutbildning, då tidigare personalutbildning beskrevs som givande. Den sociala aspekten betonades av säljarna med möjligheter till erfarenhetsutbyte mellan anställda i andra butiker. Den personalutbildning som givits var främst inriktad på två områden: värderingar och att skapa en viss kultur kring kundbemötande och image samt sortimentskunskap och varuexponering. Som metod vid analys av intervjuerna användes meningskoncentrering. Ett ramfaktorteoretiskt perspektiv intogs vidare vid analys av säljarnas erfarenheter av och möjligheter till personalutbildning. Som begränsande faktor för möjligheter till personalutbildning uppgavs ekonomi och administrativa aspekter för företagen. De överordnades vilja att föra ut den kunskap de fått i personalutbildningen till säljarna spelade en viktig roll för denna yrkesgrupps möjligheter att ta del av förekommande personalutbildning. Tendenser till en förändring av inställningen till personalutbildning för säljare, kunde ses i satsningar på utbildning via företagens intranät. Denna utbildning omfattade även butikssäljarna vid respektive butik. Slutsatserna som kunde dras av undersökningen var att säljarnas möjligheter till personalutbildning är begränsade till omfattning och innehåll. Handelsanställdas möjligheter till personalutbildning är beroende av butikschefers och andra prioriterade gruppers vilja att föra vidare kunskap och erfarenheter från genomförda utbildningsinsatser.