Sveriges arbetsmarknad kan idag beskrivas som könssegregerad. I framtiden kan detta leda till svårigheter att bemanna, samt bidra till en ojämställd arbetsmarknad, vilket bland annat kan innefatta könsfördelningen i de ledande positionerna. I byggnadsbranschen är denna problematik tydlig då flera av de börsnoterade bolagen är rödlistade, vilket innebär att de helt saknar kvinnor i sin ledningsgrupp. Trots att klyftan mellan män och kvinnor minskar, går utvecklingen långsamt. Mot bakgrund av denna problematik avser denna studie att undersöka hur ett företag arbetar med sitt varumärke för att attrahera och rekrytera kvinnor i en mansdominerad bransch, ur ett genusperspektiv. Detta kommer att göras i en fallstudie på ett företag i byggnadsbranschen, där det empiriska materialet utgår från sju kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I studien följer vi Employer branding-arbetet som en process från ledningens syn på varumärket, via det praktiska arbetet, till upplevelsen av de nyanställda. Employer branding har länge studerats ur ett managmentperspektiv, men med denna studie ser vi på Employer branding ur ett genusperspektiv. Resultaten visar tendenser till att ledningens syn gällande arbetet kring att vara en attraktiv arbetsgivare och hur företaget porträtterar sig i rekryteringsprocessen, inte stämmer överens med de nyanställdas uppfattning. En anledning till diskrepansen mellan ledningens syn på varumärket och de nyanställdas uppfattning skulle kunna vara tempot i företaget, där vi kan se tendenser till att det viktigaste är att få in resurser fort, snarare än kvinnliga resurser. Ur ett genusperspektiv kan vi se tendenser till underliggande mekanismer, som upprätthåller de rådande könsnormerna, såsom strukturella barriärer kopplade till ett större genussystem. Dessa står i vägen för företagets mål att attrahera och rekrytera fler kvinnor, exempelvis då man väljer personer ur sitt egna homogena nätverk, samt att en representant från ledningen menar att han inte ser kön utan kompetens, men på grund av stereotypa idéer om hur kvinnor är och borde vara, kan man hindras att se kvinnors kompetens. Detta indikerar att det krävs åtgärder från företagets sida, såsom att rekrytera utanför sitt nätverk, för att kunna vara en attraktiv arbetsgivare för kvinnor i en mansdominerad bransch.

Kapitalstrukturen för ett företag är en sammansättning av dess egna kapital och skulder som används för att finansiera företaget. Uppsättningen av ett företags kapitalstruktur skiljer sig mellan företag eftersom varje företag själv väljer hur den ska se ut. Idag består 99 % av Sveriges alla företag av SMF. SMF:s kapitalstruktur skiljer sig gentemot större företag då de är mer beroende av extern finansiering än de större företagen. Generellt sett är SMF beroende av externt kapital för att finansiera verksamheten och vid en konjunkturnedgång minskar möjligheten att få tillgång till externt kapital. Kapitalstrukturen och dess företagsspecifika faktorer kan komma påverkas av en kris vilket studien syftar till att studera, om en specifik branschs kapitalstruktur påverkades av finanskrisen 2008. Det finns tidigare studier kring ämnet men det anses vara ett relativt outforskat forskningsområde.Studien omfattar ett urval på 763 SMF inom byggnadsbranschen i Sverige som varit verksamma under och efter finanskrisen 2008. Tidsperioden som studeras är mellan 2008 och 2015. För att kunna svara på om finanskrisen påverkade kapitalstrukturen hos de utvalda företagen användes deskriptiva, korrelations- och regressionsanalyser för att se sambandet mellan de beroende- och oberoende variablerna i studien. Studiens beroende variabler bestod av långfristiga-, kortfristiga- och leverantörsskulder och de oberoende bestod av storlek, ålder, lönsamhet, tillväxt samt en dummyvariabel som stod för den ekonomiska finanskrisen. Regressionsanalyserna utfördes för att se om kapitalstrukturen hade påverkats av finanskrisen. Analysernas resultat indikerar på att det förekommer en skillnad mellan tidsperioderna, attföretagens kapitalstruktur till viss del har påverkats av konjunkturnedgången. Resultatet tyder på att skuldsättningen minskade bland företagen då finanskrisen pågick. / The capital structure of a company is a composition of its equity and liabilities used to finance the company. A company's capital structure differs between companies as each company chooses its own capital structure. Today, 99% of companies in Sweden consists of SME:s. Capital structure also differs from larger companies as SME:s are relatively more dependent on external funding. Generally speaking, SMEs are dependent to external capital to finance the business, in case of a recession, the possibility to gain access from external capital reduces. The capital structure and its company-specific factors may be affected by a crisis where this paper aims to study as how a specific industry's capital structure was affected by the financial crisis in 2008. There are earlier studies on the subject, but it is considered a relatively unexplored research area.The study comprises a sample of 763 SMEs active in the construction industry in Sweden during and after the financial crisis in 2008. The study period is between 2008 and 2015. In order to answer if the financial crisis affected the capital structure of the selected companies, descriptive, correlation and regression analyzes were used to see the relationship between the dependent and independent variables in the study. The dependent variables of the studyconsisted of long-term, short-term and supplier debt and the independence consisted of size, age, profitability, growth and a dummy variable that accounted for the financial crisis. The regression analyzes were conducted to see if the capital structure had been affected by the financial crisis. The results of the analyzes indicate that there is a difference between the periods of time that the capital structure of the companies had been influenced to a certain extent by the economic downturn. The results indicates that debt decreased among companies when the financial crisis continued.