Den här studien har försökt att klargöra varför kvinnliga elever som sökt till gymnasiets byggprogram, väljer målaryrket istället förändra yrken inom byggsektorn. Studien har skett genom intervjuer med kvinnliga eleverna på en gymnasieskola i Sverige. Intervjuerna har skett med sju stycken elever på gymnasieskolans byggprogram. Eleverna har gått i årskurs två och intervjuerna har skett på skolan. Det finns en stor manlig struktur i byggbranschen så även i måleribranschen. Det visar sig ofta med att det är tungt, smutsigt, obekväma arbetsställningar och en machostruktur som i sig inte är särskilt jämställd, har de kvinnliga eleverna kännedom om detta när de valt sina yrken? Under mitt arbete med denna studie har det visat sig i övrig forskning att det finns en ojämlikhet och ett icke genusperspektiv i byggbranschens förhållningssätt. Det skulle kunna vara en orsak till att flickor inte väljer att söka sig till dessa yrken. Resultatet visar på en viss kännedom om hur det förhåller sig med den struktur som finns i byggbranschen. Det har dock inte avskräckt dem för deras val av yrke. Mina studier visar på att flickor söker sig till målaryrket dels för att de vill arbeta pragmatiskt med händerna men också för att de tror sig få kvinnliga arbetskamrater som målare. De har dock varit medvetna om att målaryrket är ett tungt arbete. För att byggbranschen skulle attrahera flickor att söka de yrken som finns så behövs en omstrukturering av arbetssätt och arbetsmiljö. Då blir det acceptabelt för kvinnor att söka sig till de yrken som finns och som behöver rekrytering av arbetskraft.

<p>Denna undersökning avser att belysa flickor som gjort könsbrytande val till gymnasiet. Antalet flickor som gör könsbrytande gymnasieval har ökat något de senaste åren. Enligt vägledningsteorin Social Cognitive Career Theory, SCCT, gör individer ”karriärval” utifrån sin subjektiva prestationsförmåga, den s.k.”self-efficacy”. Beroende av hur individen uppfattar sin egen förmåga och värderar sig själv, vidgas eller minskas handlingsutrymmet. Genom en enkätundersökning ville vi se om flickor som väljer byggprogrammet på gymnasiet har en stark självkänsla, ”self-efficacy” enligt SCCT. Studien omfattar 28 flickor som går på gymnasiets byggprogram i Stockholms län. Av resultaten i studien kan ett mönster ses av hög grad av självvärdering hos de flickor som gjort ett annorlunda val till gymnasiet. Av studien kan också utläsas att flickorna har haft ett starkt stöd från sina föräldrar i sitt otraditionella gymnasieval. Som studie- och yrkesvägledare är denna uppsats viktig för att öka förståelsen för de faktorer som kan påverka könsneutrala karriärval.</p><p>This survey intends to elucidate girls that have made gender-breaking choices to the upper secondary school. The number of such female students has slightly increased the last years. According to the guidance theory Social Cognitive Career Theory, SCCT, individuals make career choices according to their subjective performance ability, so called ”self-efficacy”. Depending on how the individual considers their own ability and evaluates themselves, the scope for action extends or decreases. Through a questionnaire survey, we wanted to see if girls who have choose the construction education in the upper secondary school have a strong self-esteem, “self-efficacy” according to SCCT. The study contends 28 girls in the upper secondary schools construction education in Stockholm County. The results show a pattern of high degree of self-efficacy among those girls that have made an unusual choice to the upper secondary school. The study also shows that the girls have had a strong support from their parents in their untraditional choice. This essay can be of importance to student counsellors in order to increase the understanding of factors that can influence gender-neutral career choices.</p>

Denna undersökning avser att belysa flickor som gjort könsbrytande val till gymnasiet. Antalet flickor som gör könsbrytande gymnasieval har ökat något de senaste åren. Enligt vägledningsteorin Social Cognitive Career Theory, SCCT, gör individer ”karriärval” utifrån sin subjektiva prestationsförmåga, den s.k.”self-efficacy”. Beroende av hur individen uppfattar sin egen förmåga och värderar sig själv, vidgas eller minskas handlingsutrymmet. Genom en enkätundersökning ville vi se om flickor som väljer byggprogrammet på gymnasiet har en stark självkänsla, ”self-efficacy” enligt SCCT. Studien omfattar 28 flickor som går på gymnasiets byggprogram i Stockholms län. Av resultaten i studien kan ett mönster ses av hög grad av självvärdering hos de flickor som gjort ett annorlunda val till gymnasiet. Av studien kan också utläsas att flickorna har haft ett starkt stöd från sina föräldrar i sitt otraditionella gymnasieval. Som studie- och yrkesvägledare är denna uppsats viktig för att öka förståelsen för de faktorer som kan påverka könsneutrala karriärval. This survey intends to elucidate girls that have made gender-breaking choices to the upper secondary school. The number of such female students has slightly increased the last years. According to the guidance theory Social Cognitive Career Theory, SCCT, individuals make career choices according to their subjective performance ability, so called ”self-efficacy”. Depending on how the individual considers their own ability and evaluates themselves, the scope for action extends or decreases. Through a questionnaire survey, we wanted to see if girls who have choose the construction education in the upper secondary school have a strong self-esteem, “self-efficacy” according to SCCT. The study contends 28 girls in the upper secondary schools construction education in Stockholm County. The results show a pattern of high degree of self-efficacy among those girls that have made an unusual choice to the upper secondary school. The study also shows that the girls have had a strong support from their parents in their untraditional choice. This essay can be of importance to student counsellors in order to increase the understanding of factors that can influence gender-neutral career choices.

Med gymnasiereformen 1994 fick alla elever en gemensam första kurs i matematik, kurs A, och ett gemensamt nationellt prov på kursen. På de flesta yrkesförberedandeprogrammen är det över 40 procent av eleverna som inte får godkänt på detta kursprov och 30 procent av eleverna förväntas få ”Icke godkänt” i kursbetyg. En av de största anledningarna, till att eleverna lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg, är bristen på motivation. Det finns därför ett stort behov av att se över vilka förändringar som kan utföras i de teoretiska ämnena för att öka elevernas motivation och självförtroende på de praktiska programmen. I denna rapport undersöks hur elevernas motivation, tron på den egna förmågan samt uppfattningen om behovet av matematikkunskaper i kommande yrkesliv, påverkas efter en termin med ämnesintegrerat arbetssätt. Undersökningen är utförd på eleverna i årskurs ett på en av byggföretaget Peabs gymnasieskolor och deras matematikundervisning under höstterminen 2009. Genom att utgå från moment i projektet ”Husbygge”, där matematik används naturligt i byggprocessen, kan eleverna uppnå kursmål i Matematik A genom att öva på verklighetsanknutna uppgifter både i bygghallen och under matematiklektionerna. Som kvalitativ metod valdes individuella intervjuer med åtta av eleverna före och efter det ämnesintegrerade projektet samt en enkätundersökning före och efter byggprojektet som utfördes på samtliga elever i årskurs ett. Resultatet av intervjuundersökningen visar att flertalet av eleverna har ökat motivationen för matematikämnet. Resultatet av både enkät- och intervjuundersökningen visar dessutom att majoriteten av eleverna har ökat självförtroendet i matematikämnet efter en termin med ämnesintegrerat arbetssätt. Vid den andra enkätundersökningen hade fler elever även insett hur ofta de faktiskt använder matematik i bygghallen och kommer använda matematik i kommande yrkesliv. / With the upper secondary school reform in 1994, all students´ got a first common course in matematic, course A, and a common national test in the course. More than 40 percent of the students on the most vocational programmes do not pass the national tests in the Mathematic A course and 30 percent of the students are expected not to pass the course. One of the biggest reasons the students leave upper secondary school without completed grades, is the lack of motivation. There is a great need to oversee what changes can be done in the theoretical subjects to increase the students’ motivation and belief in self-efficiency concerning the practical programmes. This report investigates how the students’ motivation, trust in their own ability as well as the understanding for the need of knowledge in mathematics for future occupations is affected after one semester with subject integrated studies. The investigation is performed on first grade students in one of the construction company Peab’s upper secondary schools and their mathematics teaching during the autumn term of 2009. By starting from elements in the project “House construction”, where mathematics is used naturally in the construction process, the students can achieve the criterions in Mathematics A by practising on reality-based tasks in the building area and in the classroom. As qualitative research method, eight students before and after the subject integrated project were chosen for interviews as well as a poll on the first grade students of the mandatory construction project. The results from the interviews indicate an increase for the majority of the students in motivation for mathematics. The result from both the poll and the interviews indicate an increase in self-efficiency beliefs for mathematics after one semester with subject integrated studies for the majority of the students. At the time for the second poll more students had realized how often they actually use mathematics in the building area and will continue to use it in future occupations.