Bakgrund: Cancersjuka patienter kan uppleva en svår och tung tillvaro. Patienterna kan ha ett behov av att avdramatisera situationen och få en stund av lättnad (Birgegård & Glimelius, 2002). Humor kan tillföra något positivt i tillvaron samt underlätta i svåra situationer. Skratt kan öka välmående och bidra till en känsla av lättnad (Holland & Sheldon, 2000). Syfte: Att beskriva betydelsen av humor för cancersjuka patienter. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna är kvalitetsgranskade med hjälp av en granskningsmall modifierad utifrån Forsberg och Wengström, (2008) samt Willman Stoltz och Bahtsevani, (2011). Inkluderade artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Humor visade sig vara betydelsefullt för kommunikation, en lättare och mer hanterbar situation, skapandet av en behaglig relation, överlevnad, identitet, skydd och en positiv förändring. Det framkom även att humor kan betyda en känsla av plikt samt att humor inte alltid har någon betydelse. Slutsats: Humor och skratt kan göra livet lite lättare och kan vara betydelsefullt vid vård av cancersjuka patienter.

Forskningen belyser att var tredje individ i Sverige kommer drabbas av cancer någon gång i livet. Cancer är en livsförändrande sjukdom som medför multipla symtom och ofta har en negativ laddning för individen. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med cancer upplever sjuksköterskans bemötande. Studien genomfördes enligt Polit och Becks (2008) modell för hur en litteraturstudie genomförs. Efter sökningar i databaserna CINAHL och PubMed granskades och analyserades 12 artiklar. Relevanta delar ur artiklarnas resultat bearbetades och organiserades, vilket skapade fyra kategorier med underkategorier till en. Dessa kategorier var: Att bli sedd som en individ, Ett bra förhållningssätt, Att få stöd med underkategorierna emotionellt, informativt och praktiskt och Ett oprofessionellt bemötande. Resultatet visar på att de flesta patienter med cancer upplever att sjuksköterskans bemötande var bra, vilket gav patienterna en känsla av att livet fortsatte trots cancerdiagnosen.

Var tredje person i Sverige kommer någon gång under sin livstid att drabbas av cancer. Cancer är ofta förknippat med döden vilket orsakar mycket oro och lidande hos denna patientgrupp. För att undvika ytterligare lidande i vården är bemötandet i omvårdnaden av cancerpatienter högst väsentligt. Ett bemötande av en patient är en del i kommunikationen mellan sjuksköterska och patient och anses vara en viktig aspekt i sjuksköterskors arbete. Trots det brister ofta kommunikationen med cancerpatienter eftersom många sjuksköterskor upplever svårigheter i att samtala med sina patienter då samtalen tenderar till att bli ingående och känslomässiga. Om sådana svårigheter inte uppmärksammas finns risk för ökad oro och ett vårdlidande hos denna patientgrupp. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa faktorer som inverkar på kommunikationen mellan sjuksköterska och cancerpatient. Sökningar av artiklar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Vi fann tio artiklar. Fem teman bildades och identifierades som faktorer. Vårt resultat visar att de faktorer som inverkar på kommunikationen är; Sjuksköterskans rädsla för döden, sjuksköterskans grad av genomgången kommunikationsträning och utbildning, avdelningsrelaterade faktorer, sjuksköterskans person samt hennes kommunikationsbeteende. En ökad kunskap och förståelse för vilka faktorer som inverkar på kommunikationen kan leda till att sjuksköterskor blir bättre på att kommunicera med sina patienter.

<p><p>Var tredje person i Sverige kommer någon gång under sin livstid att drabbas av cancer. Cancer är ofta förknippat med döden vilket orsakar mycket oro och lidande hos denna patientgrupp. För att undvika ytterligare lidande i vården är bemötandet i omvårdnaden av cancerpatienter högst väsentligt. Ett bemötande av en patient är en del i kommunikationen mellan sjuksköterska och patient och anses vara en viktig aspekt i sjuksköterskors arbete. Trots det brister ofta kommunikationen med cancerpatienter eftersom många sjuksköterskor upplever svårigheter i att samtala med sina patienter då samtalen tenderar till att bli ingående och känslomässiga. Om sådana svårigheter inte uppmärksammas finns risk för ökad oro och ett vårdlidande hos denna patientgrupp. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa faktorer som inverkar på kommunikationen mellan sjuksköterska och cancerpatient. Sökningar av artiklar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Vi fann tio artiklar. Fem teman bildades och identifierades som faktorer. Vårt resultat visar att de faktorer som inverkar på kommunikationen är; Sjuksköterskans rädsla för döden, sjuksköterskans grad av genomgången kommunikationsträning och utbildning, avdelningsrelaterade faktorer, sjuksköterskans person samt hennes kommunikationsbeteende. En ökad kunskap och förståelse för vilka faktorer som inverkar på kommunikationen kan leda till att sjuksköterskor blir bättre på att kommunicera med sina patienter.</p></p>

<p>Patienter med cancer har behov av individuellt stöd i samband med den förändring av livssituationen som ett cancer besked innebär. Vårdpersonalen tillbringar en stor del av sin arbetstid tillsammans med patienten och bör därför vara medveten om vilka beteenden som patienten identifierar som ett bra bemötande. Studiens syfte var att beskriva cancerdiagnostiserade patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande och dess betydelse för patientens välbefinnande. Metoden för denna uppsats var en litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL och Medline och resulterade i 10 vetenskapliga artiklar. Dessa har bearbetats och granskats för att identifiera vetenskaplighet samt relevans i förhållande till studiens syfte. Studiens resultat visade på fyra kategorier som beskriver patientens upplevelse av vårdpersonalens bemötande; Upplevelsen av att bli bemött som en unik individ, Upplevelsen av ett professionellt bemötande, Upplevelsen av en äkta relation med vårdpersonal samt Upplevelsen av bemötandets betydelse för välbefinnande. Resultatet visade att cancerpatientens upplevelser av vårdpersonalens bemötande som respektfullt, professionellt och genuint, hade betydelse för känslan av välbefinnande.</p>

Patienter med cancer har behov av individuellt stöd i samband med den förändring av livssituationen som ett cancer besked innebär. Vårdpersonalen tillbringar en stor del av sin arbetstid tillsammans med patienten och bör därför vara medveten om vilka beteenden som patienten identifierar som ett bra bemötande. Studiens syfte var att beskriva cancerdiagnostiserade patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande och dess betydelse för patientens välbefinnande. Metoden för denna uppsats var en litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL och Medline och resulterade i 10 vetenskapliga artiklar. Dessa har bearbetats och granskats för att identifiera vetenskaplighet samt relevans i förhållande till studiens syfte. Studiens resultat visade på fyra kategorier som beskriver patientens upplevelse av vårdpersonalens bemötande; Upplevelsen av att bli bemött som en unik individ, Upplevelsen av ett professionellt bemötande, Upplevelsen av en äkta relation med vårdpersonal samt Upplevelsen av bemötandets betydelse för välbefinnande. Resultatet visade att cancerpatientens upplevelser av vårdpersonalens bemötande som respektfullt, professionellt och genuint, hade betydelse för känslan av välbefinnande.

I den sista tiden i en människas liv var det viktigt att livskvaliteten var hög, samtidigt var livskvalitet någonting som var högst subjektivt och ibland svårt att mäta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka metoder som användes för att värdera cancerpatientens livskvalitet, samt patientens egen upplevelse av livskvalitet i det palliativa skedet, då endast en begränsad tid av livet återstod. Underlag till litteraturstudien framkom genom artikelsökning via databaserna Blackwell Synergy, Elin samt EBSCO Host. Vid sökningen användes enkla sökord eller sökord i kombination. Sökningen begränsades till svensk och engelsk litteratur. Totalt valdes 40 artiklar ut. Vid efterföljande granskning ansågs 15 artiklar av sådan kvalitet att de inkluderades i resultatet. Resultatet visade att mätningar av palliativa cancerpatienters livskvalitet genomfördes med hjälp av specifika frågeformulär utifrån cancertyp eller med hjälp av intervjuer. Frågeformulären var bra att använda när en snabb, övergripande bild av patientens livskvalitet efterfrågades. I många fall användes också/eller djupintervjuer av patienterna vilket gav en mer detaljerad bild av vad livskvalitet var för patienterna. Vad gällde palliativa cancerpatienters upplevelser av livskvalitet visade det sig att cancerrelaterad smärta med sjukdomsspecifika symtom liksom oro för ekonomi och social isolering påverkade livskvaliteten negativt.

Bakgrund: I dag överlever fler sin cancerdiagnos till följd av förbättrad biomedicinsk teknik. År 2018 rapporterade socialstyrelsen att 63 000 individer drabbats av malign cancer. Detta är ett stort nationellt hälsoproblem och ställer höga krav på hälso- och sjukvården. Cancer innebär fysiskt och psykiskt lidande för patienten och är grund till tröstande omvårdnad. Tröst har ifrågasatts som en omvårdnadsåtgärd samt om det är en uppgift som sjuksköterskan skall utföra. Syfte: Var att belysa vad patienten upplevde som tröstande vid livshotande cancersjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie med 10 vetenskapliga resultatartiklar varav nio med kvalitativ ansats och en med kvantitativ ansats som har granskats, bearbetats och analyserats med hjälp av Fribergs femstegsmodell (Friberg, 2017). Artiklarna har kvalitetsgranskats med hjälp av Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall. Resultat: Tröst är mångdimensionellt och subjektivt. Kommunikation, utbildning och personcentrerad vård var viktiga för att patienten skall kunna erhålla tröst. Andra faktorer som gav patienten tröst var interaktion med sjuksköterskan, spirituell närvaro och hopp. Konklusion:Viktiga relationer gav patienten tröst och hopp. Relationen mellan spirituell närvaro och viktiga relationer stärkte varandra. Kommunikation och interaktion med sjuksköterska och annan hälso- och sjukvårdspersonal var betydelsefull för att erhålla en bättre livskvalitet samt finna en väg till tröst. När patienten upplevde sig komfortabel och ren i sin kropp kunde patienten uppleva sig stark och därigenom få framtidshopp samt behållen värdighet. / Background: Today, more people survive their cancer diagnosis as a result of improved biomedical technology. In 2018, the National Board of Health reported that 63,000 individuals were affected by malignant cancer. This is a major national health problem and places high demands on health care and hospitals. Cancer means physical and mental distress for the patient and is the basis for comforting nursing. However, comfort has been questioned as a nursing measure and whether it is a task that the nurse should perform. Aim: The aim was to enlighten what patients experience as comforting in a life-threatening cancer decease. Method: A general literature study with10 scientific articles, nine with qualitative approach and one with quantitative approach. Reviewed and analyzed by using Fribergs five step model (Friberg, 2017). The articles have been reviewed in accordance with Carlsson och Eimans (2003) schedule for review. Result: Consolation is multi-dimensional and subjective. Communication, education and person-centered care were important for the patient to receive comfort. Other factors that allowed the patient comfort was interaction with the nurse, spiritual presence and hope. Conclusion: Important relationships gave the patient consolation and hope. The relationship between spiritual precence and other close relations fortified eachother. Communication and interaction with the nurse and other health care professionals was important in obtaining a better quality of life and finding a way to consolation. When the patient felt comfortable and clean in his or her body, the patient could feel strong and thereby gain future hope and maintained dignity.

Introduktion: Munhälsan har stor betydelse för den allmänna hälsan och påverkar livskvalitén. God munhälsa innebär att munnen är fri från sjukdomar såsom cancer. Tidigare studier visar på att cancerbehandlingar kan ge orala biverkningar som påverka munhälsan negativt, vilket leder till ett ökat lidande för patienterna och ger en ökad belastning på vården.  Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av sin munhälsa under och efter en cancerbehandling oavsett diagnos och behandling.  Metod: Allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa studier. Resultaten från studierna som uppfyllde syftet analyserades med hjälp av en artikel skriven av Popenoe, Langius-Eklöf, Stenwall och Jervaeus, som är en praktisk guide för att analysera allmänna litteraturstudier i tre steg. Sammanlagt analyserades 22 artiklar.  Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och elva subkategorier. Kategorierna var: fysiska förändringar, psykosociala upplevelser, behov av information och stöd och copingstrategier. Studierna visar på att orala biverkningar från olika cancerbehandlingar har en stor påverkan på patienternas upplevda munhälsa.  Slutsats: Studiens resultat indikerar på att patienterna påverkas av de orala biverkningarna i olika omfattningar. Bristande information, bemötande och stöd från sjukvården gällande deras orala biverkningar bidrog till ett ökat lidande för patienterna. Studiens resultat anses vara av klinisk relevans för sjuksköterskor som arbetar med patienter med cancer, för att kunna förebygga vårdlidande och ge en individuellt anpassad vård. / Introduction: Oral health is important for general health and affects the quality of life. Good oral health means that the mouth is free from diseases such as cancer. Previous studies show that cancer treatments can cause oral side effects that affect oral health negatively, which leads to increased suffering for patients and an increased burden on care. Aim: The aim is to describe patients` experiences of their oral health during and after cancer treatment regardless of diagnosis and treatment. Method: General literature study based on qualitative studies. The results of the studies that fulfilled the purpose were analyzed using an article by Popenoe, Langius-Eklöf, Stenwall, and Jervaeus, which is a practical guide for analyzing general literature reviews in three steps. In total 22 articles were analyzed.  Result: The analysis resulted in four categories and eleven subcategories. The categories were: physical changes, psychosocial experiences, need for information, and support and coping strategies. Studies show that oral side effects from various cancer treatments have a major impact on patients' perceived oral health. Conclusions: The result of the study indicates that the patients are affected by the oral side effects to varying degrees. Lack of information, response, and support from health care regarding their oral side effects contributed to increased suffering for the patients. The result is considered to be of clinical relevance for nurses who work with cancer patients, to be able to prevent suffering from care and provide individually tailored care.

Bakgrund: Cancer är ett av de folkhälsoproblem som drabbar många människor i hela världen. På lång sikt kommer en tredjedel av Sveriges befolkning ha fått en cancerdiagnos. Cancer kan orsaka smärta, särskilt i de avancerade stadierna. Eftersom smärta är en subjektiv upplevelse spelar sjuksköterskans kunskap om smärta en viktig roll.  Bristande kunskap hos sjuksköterskan kan leda till att patientens smärta blir underbehandlad och ökar risken för att lidandet blir ännu större samt att upplevelsen av cancervården försämras Syfte: Syftet är att beskriva patienternas upplevelse av vård vid cancerrelaterad smärta Metod: En systematisk litteraturöversikt som bygger på tio granskade artiklar där artiklar med kvalitativa och mixade metoder använts. Valda artiklar analyserades utifrån Fribergs beskrivning av kvalitativ analys som bygger på fem steg  Resultat: Efter analys av datamaterialet identifierades tre teman: betydelsen av information och att dela kunskap, betydelsen av smärtlindring och alternativa behandlingsmetoder och betydelsen av närvaro, stöd och kontinuitet Sammanfattning: Sjuksköterskans kunskap är av stor betydelse när det gäller vård av personer med cancer. Sjuksköterskekunskaper relaterade till smärthanteringsstrategier har visat sig vara otillräckliga. Denna litteraturöversikt kan vara användbar för alla sjuksköterskor inom cancervården, eftersom den tar upp nödvändig kunskap som behövs i vården av personer med cancer / Background: Cancer is one of the public health diseases that afflict many people around the world. In the long run, three parts of Swedish population will be diagnosed with cancer. Cancer can cause pain, especially in the advanced stage. Pain is a subjective experience; therefore, the nurse's knowledge of pain plays an important role. Lack of knowledge among nurses can lead to patient pain being undertreated and increases risk of suffering among patients as well as giving them a bad experience of cancer health care Aim: The aim is to describe patients´ experiences of care related to cancer pain Method: A Systematic literature review based on ten reviewed articles where articles with a qualitative and mixed method were used. The selected articles were analyzed based on Friberg's description of qualitative analysis based on five steps Results: After analysis of data material, three themes were identified: the importance of information and sharing knowledge, the importance of pain relief and alternative treatment methods and the importance of presence, support, and continuity Conclusion: Nurse knowledge is of great importance when it comes to care for a person with cancer. Nursing skills related to pain management strategies have been found to be insufficient. This literature review can be useful to all nurses within cancer care because the article has addressed the needed knowledge in the care of person with cancer