Syfte: Efter årsskiftet 2010/2011 påbörjade fotbollsföreningen Gefle IF FF implementeringen av ett kvalitetssystem för att stärka konkurrenskraften inom svensk fotboll. Forskning gällande implementeringen av kvalitetssystem säger att implementeringen får olika effektivitet beroende på hur processen genomförs. Syftet med denna studie är att utifrån ett teoretiskt ramverk analysera certifieringsprocessen i Gefle IF FF, och dess påverkande variabler i form av framgångsfaktorer och barriärer.   Metod: För att studera certifieringsprocessen i Gefle IF FF har en etnografisk metod använts i kombination med kvalitativa intervjuer. Data har samlats in dels genom fältanteckningar men även genom intervjuer med berörda personer i föreningen. Datan har sedan jämförts med det teoretiska ramverket för att identifiera likheter och skillnader.                                                                                                           Resultat & slutsats: Undersökningen visar att trots att föreningen efterlever många framgångsfaktorer, såsom korrekt attityd till systemet, kan bristen på resurser och kvalitetssystemets utformning tillsammans utgöra ett stort hinder för certifieringsprocessens resultat.    Förslag till fortsatt forskning: Författaren eftersöker en jämförelse mellan olika föreningar och hur de har arbetat med certifieringsprocessen. På så sätt kan likheterna och skillnaderna i arbetssättet identifieras, men också vilka framgångsfaktorer och barriärer som påverkar de andra föreningarna.   Uppsatsens bidrag: Studien påvisar hur certifieringsprocessen med fördel kan utformas i en fotbollsförening för bästa resultat, samt vilka framgångsfaktorer som är viktiga att ha i åtanke och vilka barriärer som klubben måste överkomma. Genom att ta del av undersökningen kan fotbollsföreningar få nödvändig kunskap om hur implementeringen av kvalitetssystemet ska leda till just de kvalitetsförbättringar som eftersträvas.

Purpose: The purpose of this study is to compare the legal requirements for Euro VI and CARB regarding OBD certification in order to identify the challenges that may come for a manufacturer’s move from Euro VI classified heavy-duty engines to engines that meet the requirements of CARB. Furthermore, the study also aims to identify the effects that these challenges will have on the organisation. Research question: What type of challenges arise for a manufacturing company when developing an OBD certification process according to the requirements from CARB compared to Euro VI and how do these challenges affect the organisation? Method: The nature of this study was qualitative with a deductive method as an approach, where theories and empirical findings interacts. The theoretical framework is divided into two parts, in which the first part is obtained from scientific articles and books and the second part from legislations. The empirical data was gathered from interviews at a case study company and the information was thematically analysed. Conclusion: This study concludes that the movement from Euro VI to CARB standards will result in comprehensive changes for a company’s OBD process itself as well as organisational changes within the company. There will be a need to establish new processes and new ways of working within the organisation which can lead to comprehensive coordination difficulties that should be taken into consideration. In conclusion, it is as important to consider the effects of the changes that this movement will bring on the company and the actors within, as it is with the implementation of the process itself. / Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra lagkraven för Euro VI och CARB angående OBD certifieringen och därmed identifiera de utmaningar som kan uppstå i och med övergången från Euro VI klassificerade motorer till motorer som uppfyller kraven från CARB. Vidare syftar studien även till att undersöka hur dessa utmaningar påverkar organisationen. Forskningsfråga: Vilka utmaningar uppstår för ett tillverkande företag vid utveckling av en OBD certifieringsprocess enligt lagkrav från CARB i jämförelse med Euro VI och hur påverkar dessa utmaningar organisationen? Metod: Denna studie är av en kvalitativ karaktär som är baserad på en deduktiv forskningsmetod. Den teoretiska referensramen är uppdelat i två sektioner, vari den första är baserad på vetenskapliga artiklar och böcker och den andra från lagkrav. Empiriska data har samlats från intervjuer på fallstudieföretaget och metoden som har använts för att analysera materialet är tematisk analys. Slutsats: Denna studie konkluderar att övergången från Euro VI till CARB lagkrav resulterar i omfattande förändringar för företagets OBD process och bringar organisationsförändringar inom företaget. Det kommer att finnas ett behov av att etablera nya processer och nya arbetssätt inom organisationen som kan leda till omfattande samordningsproblem som bör has i åtanke. Sammanfattningsvis är det av yttersta vikt att ta hänsyn till de organisationsförändringarna som förväntas uppstå i och med denna förändring och inte enbart fokusera på att implementera en ny process.

Bygg- och fastighetssektorn står för ca 21 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Detta leder till att vissa åtgärder behöver ses över för att uppfylla klimatavtalet, som år 2015 innebar att temperaturökning måste ligga under två grader. Studien innehåller således en undersökning av vad miljöcertifieringssystem har för inverkan på optimering av förvaltningsprocessen. Frågeställningarna som slutligen ledde fram till en slutsats, tog ställning till hur effektiviseringar smidigast kan implementeras genom litteratur- översikt, fallstudie och intervjuer. Fallstudien omfattar tre referensbyggnader som ägs av Bonnier Fastigheter. Två av dessa byggnader är Centralhuset och Muninhuset som är certifierade genom BREEAM In-Use. Den tredje byggnaden är Beskowhuset som i dagsläget har genomgått en förstudie för Miljöbyggnad, befintlig byggnad. Respondenterna som intervjuades gav perspektiv på ett antal frågor, som tillsammans med litteraturöversikten av tre viktiga indikatorer gav ett omfattande resultat. Slutligen kom studien fram till slutsater av frågeställningarna. Förvaltnings- och certifieringsprocesser identifierades som parallella delar, där hänsynstagande till båda processerna kan främja en tydligare förvaltning genom bl.a. underhållsplaner. Där konstaterades det att lagring och dokumentation av handlingar skapar större medvetenhet, vilket högre detaljnivå i underlagen kan bidra till. Även förståelse kring varför en certifiering av en förvaltningsorganisation inte är att föredra framgick. Det påvisades att certifieringen hade varit kostsam, med en minimal lönsamhet. Dock konstaterades det att implementering av rutiner för en sådan certifiering hade medfört en effektivare förvaltning. Således talade studien emot att verifiera certifiering av BREEAM In-Use del två. Däremot visar den att certifiering enligt Miljöbyggnad iDrift är bättre anpassad för att certifiera befintliga byggnader än Miljöbyggnad, befintlig byggnad. Avslutningsvis presenterades en identifiering kring utvecklingsområden av processerna, vilket ledde till förtydligande i upplägget av underhållsplaner. En senare omcertifiering hade därav haft ett större värde i att identifiera åtgärder i förvaltningen, då denna hade gått snabbare och smidigare i ett senare skede. / The purpose of the following study is to investigate how different environmental certification systems work and can affect the management process. Furthermore, the aim is to identify positive effects of certifying management organizations to analyze the value of it. Lastly, the study aspires to resolve how certification systems can enable identification of necessary evolvement in the management process, and simplify future certification. A background to the subject was initially established to obtain relevant knowledge to investigate the issues. Thereafter, further literature studies, case studies, and interviews were conducted to enable extensive data for discussion and conclusion. The results of the study showed that there is a connection between how management can adapt to certification to obtain high results. On the contrary the greatest value will not come from combining activities but by adapting the assembling of documents to what will be asked for during a certification process. This can be done by using more efficient systems and creating greater awareness by taking into account the different criterias. Similar results were obtained when it comes to certification of management organizations. It is too expensive to verify a certification to motivate the value of it, but a lot of the indicators could advantageously be implemented to develop demands and routines. That leads into the possibility of identifying how that is possible. Those results showed that it is possible on an indicator level, and can simplify certification processes by adapting to how management and certification can be combined.