Glasklippan symboliserar fenomenet att kvinnor oftare befordras till ledande positioner i motgång än framgång. Syftet med föreliggande studie var att hos chefer i Sverige undersöka upplevelser och förhållningssätt till glasklippan, vad den tros bero på samt hur kvinnor anses påverkas av den i arbetslivet. Semistrukturerade intervjuer där ett scenario om glasklippan diskuterades utfördes med 12 chefer. Induktiv tematisk analys användes. Några intervjupersoner hade själva hamnat på glasklippan utan att ha verkat medvetna om det. Deltagarna förde ofta motstridiga resonemang och deras uppfattningar var inte samstämmiga. Det lyftes även hur kvinnors situation ser ut på organisationer idag, varför det är viktigt att medvetandegöra fenomenet, och förklaringar till glasklippan. Trots glasklippans närvaro i organisationer verkar den vara svår att se och förstå. Olika förväntningar som ställs på kvinnor skapar en svårhanterlig situation för dem på glasklippan. Att fenomenet förekommer i Sverige men är svårupptäckt visar på vikten av att uppmärksamma glasklippan.

Syfte Studiens övergripande syfte är att explorativt undersöka och med en socialkonstruktivistisk ansats beskriva föreställningar om begreppet hälsa hos beslutsfattare i samhället. Metod Den datainsamlingsmetod som använts i studien är kvalitativa, halvstruktureradc intervjuer; sju personer i ledande position från olika organlsationer har intervjuats. Intervjuerna varade mellan 30 och 90 minuter. En hermeneutisk metod - tematisk analys - har använts för att analysera de utskrivna intervjuerna. Diskursanalys har också använts för att analysera och beskriva diskursiva aspekter i materialet. Resultat De huvudsakliga resultaten kan sägas ligga på flera plan: ett stort intresse för hälsa förelåg hos intervjupersonerna - även om de alla tyckte att det var komplexa frågeställningar att diskutera. Genomgående var också att det främst var fysiska aspekter av hälsa som fokuseras på i chefernas dagliga arbete; andra aspekter av hälsa var också viktiga men svårare att diskutera och "sätta ord på". Cheferna sade sig vara medvetna om hälsans betydelse för arbetet och de respektive arbetsplatserna men att de samtidigt ofta inte skötte den egna hälsan i den utsträckning de skulle vilja - bland annat på grund av tidsbrist. Slutsatser Tentativa slutsatser som kan dras av studien är att den hälsodiskurs som kan sägas råda i det svenska samhället inbegriper en positiv värdering av hälsa i allmänhet, men att det då huvudsakligen är fysisk hälsa som avses, diskuteras och prioriteras eftersom mer heltäckande begrepp och modeller för hälsoarbete inte är förankrade bland beslutsfattare. Konsekvenser av dessa slutsatser kan innefatta att förändringar av ledarnas hälsoföreställningar kan leda till andra sätt att arbeta med, prioritera och diskursivt konstruera hälsa och hälsouppfattningar i såväl organisationer som samhälle. / Aim The aim of the paper is to, in an exploratory way, investigate, analyze and with a social constructivist approach describe the health concepts of managers. Method The method used in the study consists of qualitative, semi-structured interviews; seven persons in managerial positions in different organizations have been interviewed. The interviews lasted 30 to 90 minutes. A hermeneutic method - thematic analysis - has been used to analyze the transcribed interviews. Discourse analysis has also been used to analyze and describe discursive aspects of the material. Results The main results of the study are on multiple levels: the interviewees seemed to be very interested in health - even though they all said that these were complex issues. It was mostly physical aspects of health in the workplace that seemed to exist in the minds of the managers; other aspects were also important but were harder to discuss and to "find words for". The managers claimed that health was important for work-efficiency and in their respective workplaces but that they, themselves, didn't manage their own health the way that they would have liked to - due, among other things, to lack of time. Conclusions Some conclusions that can be made in the study is that the current health discourse in the Swedish society employs a positive evaluation of health in general, but that it mainly is physical health that is implied, discussed and prioritized since more advanced concepts and models for health work are not used by the managers. Consequences of these conclusions may be that changes in the health concepts of the managers may lead to other ways to work with, prioritize and discoursely construct health and health conceptions in both organizations and society in general.

<p>Sammanfattning</p><p>Uppsatsens titel: Att byta företagskultur – En studie av nyanställda chefer</p><p>Uppsatsnivå: Kandidatuppsats - Ledarskap</p><p>Författare: Henrik Preifors och Christoffer Stigson</p><p>Handledare: Anders Billström</p><p>Nyckelord: Företagskultur, kulturbyte, chef, kulturpåverkan, kulturtyp</p><p>Problemformulering: Hur anser en nyanställd chef att han/hon påverkats vid byte av företag, avseende företagskulturen?</p><p>Syfte: Att undersöka hur en nyanställd chef påverkas av kulturen i en ny organisation, samt att undersöka eventuella komplikationer som kan uppstå vid övergången från en tidigare företagskultur. </p><p>Teoretisk referensram: Vi har utgått från Harrisons (1972) definitioner av olika typer av företagskultur. Vi beskriver även Scheins (2004) definition av företagskultur och hans krav på att dela upp kulturen i olika nivåer för att kunna mäta den.</p><p>Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod för att samla djupgående information till studien. </p><p>Resultat: I vår undersökning har vi kommit fram till att det finns problematiska ting som kan uppkomma när en chef går från ett en företagskultur till en annan. Vi visar bland annat hur en chef som har gått från en rollkultur till en maktkultur och hur respondenten tagit med sig delar av den kultur som fanns på den föregående arbetsplatsen. Flera av respondenterna har haft mer eller mindre problem med att möta ett nytt företags värderingar kring hur arbetsuppgifter skall skötas och hur den personliga kommunikationen brukar ske mellan medarbetarna.</p>

<p>Den aktuella uppsatsen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sex kvinnor i varierande</p><p>ålder som varav fem arbetar i offentliga tjänstesektorn, Högskolan i Jönköping och Jönköpings</p><p>Kommun och en i privata tjänstesektorn. Vad som utöver detta förenar dessa kvinnor är deras</p><p>brinnande engagemang i sitt arbete. Utifrån den av intervjupersonerna lämnade empiriska</p><p>information analyseras begreppen infostress och identitet utifrån en organisations aspekt. Analysen</p><p>tar sin utgångspunkt i framförallt Asplunds teori om social responsivitet och hur denna ligger till</p><p>grund för att individen drabbas av utbrändhet. Jag har också använd mig av Gidens begrepp om</p><p>rutiniseringen av vardagen för att analysera hur det här begreppet bidrar till skapandet av</p><p>sammanhållen identitet. Hur den kan öka individens möjlighet att bemästra de snabba</p><p>samhällsförändringarna och därmed även förändringarna på arbetsplatsen. Utgår från att</p><p>arbetsplatsen som organisation speglar på olika sätt dagens informations samhälle. Främst hänsyn</p><p>tas till den nya formen av social responsivitet som jag har benämnt ”artificiell social respons” där</p><p>personlig fysik närvaro uteblir. Mängden av roller som vi är tvungna att hantera i vår vardag och</p><p>rutiniseringen av dessa kan ses som bidragande faktor till skapandet av flexibilitet i den</p><p>sammanhållna identiteten som kan vara viktig för att förebygga utbrändhet. Utbrändhet ser jag som</p><p>ett komplex problem som drabbar den enskilda individen i det informativa nätverkssamhället och</p><p>informativa nätverksorganisationen där förändringarna snabbt avlöser varandra.</p>

No description available.

No description available.

<p>Similarities in earlier research between leadership styles and communication forms were found, partly concerning relations and partly concerning work assignments. Our approach was based on the notion that there could be a correlation between the manager\2019s choice of communication mode (informal/formal) and leadership style i.e. Relation-Oriented Behaviour Leadership style/Task-Oriented Behaviour Leadership style. A gender perspective was used in the research. The method was quantitative with a questionnaire to women managers (N=78) in the private and the public sectors. The results show that the manager\2019s used both leadership styles. They correlated with one another (.33). There was a correlation between a Relation-Oriented Behaviour Leadership style and informal communication (.30**) and also between a Task-Oriented Behaviour Leadership style and formal communication (.44**). Task-Oriented Behaviour Leadership Style explained for 19 % of the variance in formal communication and Relations-Oriented Behaviour Leadership style for 9 % in informal communication.</p>

Sammanfattning Uppsatsens titel: Att byta företagskultur – En studie av nyanställda chefer Uppsatsnivå:Kandidatuppsats - Ledarskap Författare: Henrik Preifors och Christoffer Stigson Handledare:Anders Billström Nyckelord:Företagskultur, kulturbyte, chef, kulturpåverkan, kulturtyp Problemformulering:Hur anser en nyanställd chef att han/hon påverkats vid byte av företag, avseende företagskulturen? Syfte:Att undersöka hur en nyanställd chef påverkas av kulturen i en ny organisation, samt att undersöka eventuella komplikationer som kan uppstå vid övergången från en tidigare företagskultur. Teoretisk referensram: Vi har utgått från Harrisons (1972) definitioner av olika typer av företagskultur. Vi beskriver även Scheins (2004) definition av företagskultur och hans krav på att dela upp kulturen i olika nivåer för att kunna mäta den. Metod:Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod för att samla djupgående information till studien. Resultat:I vår undersökning har vi kommit fram till att det finns problematiska ting som kan uppkomma när en chef går från ett en företagskultur till en annan. Vi visar bland annat hur en chef som har gått från en rollkultur till en maktkultur och hur respondenten tagit med sig delar av den kultur som fanns på den föregående arbetsplatsen. Flera av respondenterna har haft mer eller mindre problem med att möta ett nytt företags värderingar kring hur arbetsuppgifter skall skötas och hur den personliga kommunikationen brukar ske mellan medarbetarna.

Den aktuella uppsatsen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sex kvinnor i varierande ålder som varav fem arbetar i offentliga tjänstesektorn, Högskolan i Jönköping och Jönköpings Kommun och en i privata tjänstesektorn. Vad som utöver detta förenar dessa kvinnor är deras brinnande engagemang i sitt arbete. Utifrån den av intervjupersonerna lämnade empiriska information analyseras begreppen infostress och identitet utifrån en organisations aspekt. Analysen tar sin utgångspunkt i framförallt Asplunds teori om social responsivitet och hur denna ligger till grund för att individen drabbas av utbrändhet. Jag har också använd mig av Gidens begrepp om rutiniseringen av vardagen för att analysera hur det här begreppet bidrar till skapandet av sammanhållen identitet. Hur den kan öka individens möjlighet att bemästra de snabba samhällsförändringarna och därmed även förändringarna på arbetsplatsen. Utgår från att arbetsplatsen som organisation speglar på olika sätt dagens informations samhälle. Främst hänsyn tas till den nya formen av social responsivitet som jag har benämnt ”artificiell social respons” där personlig fysik närvaro uteblir. Mängden av roller som vi är tvungna att hantera i vår vardag och rutiniseringen av dessa kan ses som bidragande faktor till skapandet av flexibilitet i den sammanhållna identiteten som kan vara viktig för att förebygga utbrändhet. Utbrändhet ser jag som ett komplex problem som drabbar den enskilda individen i det informativa nätverkssamhället och informativa nätverksorganisationen där förändringarna snabbt avlöser varandra.

No description available.