Similarities in earlier research between leadership styles and communication forms were found, partly concerning relations and partly concerning work assignments. Our approach was based on the notion that there could be a correlation between the manager\2019s choice of communication mode (informal/formal) and leadership style i.e. Relation-Oriented Behaviour Leadership style/Task-Oriented Behaviour Leadership style. A gender perspective was used in the research. The method was quantitative with a questionnaire to women managers (N=78) in the private and the public sectors. The results show that the manager\2019s used both leadership styles. They correlated with one another (.33). There was a correlation between a Relation-Oriented Behaviour Leadership style and informal communication (.30**) and also between a Task-Oriented Behaviour Leadership style and formal communication (.44**). Task-Oriented Behaviour Leadership Style explained for 19 % of the variance in formal communication and Relations-Oriented Behaviour Leadership style for 9 % in informal communication.

Studiens syfte är att undersöka chefers förståelse kring medarbetarskapet och deras ledarstil vid implementering av en aktivitet som ska främja medarbetarskapet. Teorier som används i studien speglar hur ett välfungerande medarbetarskap ser ut genom hur individer påverkar varandra, samt ledarskapsteori. Undersökningen är kvalitativt inriktad med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet är baserat på fyra intervjuer med chefer som arbetar inom den offentliga sektorn. Utifrån den teoretiska referensramen har vi analyserat vårt material från intervjuerna. Studien konstaterar att chefers förståelse för medarbetarskapet är att diskussioner om medarbetarskapet främjar implementeringen och utvecklingen av medarbetarna. Diskussionerna bidrar till att medarbetarna får vara med i påverkansprocessen som strävar mot ett beslut, och därmed motiveras medarbetarna till att ta ansvar. Diskussionerna frambringar respekt och ett förtroende mellan chef och medarbetare, som anses vara viktiga aspekter för att ett medarbetarskap ska fungera väl. Cheferna anser att en utvecklingsplan för varje enskild medarbetare är nödvändig som visar medarbetarens drivkrafter och den enskildes motivation. Detta bidrar till utvecklandet av att varje enskild medarbetare känner en arbetsglädje och utvecklingsprocess som främjar medarbetarskapet. Chefernas uppfattning kring aktiviteten “medarbetaridén” är att den ska främja medarbetarskapet genom att bidra med förändringar hos medarbetarna som i sin tur ska leda till ett gemensamt förhållningssätt. Cheferna beskriver även att medarbetaridén ska få medarbetarna att känna en enhetlighet och gemenskap i Skövde kommun. Cheferna utövar ett situationsanpassat ledarskap för att säkerhetsställa att varje enskild medarbetare får efterfrågat stöd av sin chef, för att bästa möjliga utveckling ska ske för medarbetaren. Avslutningsvis konstaterar vi att cheferna anser att kommunikation med sina medarbetare är ett oerhört betydelsefullt verktyg för att kunna bedriva ett väl fungerande medarbetarskap. Kommunikation mellan chef och medarbetare bidrar till att de får en förståelse och ett förtroende för varandra, gemensamt förhållningsätt och ett delat ansvar. / The purpose of this study is to investigate managers' understanding of empowerment, and their leadership when implementing an activity that promotes empowerment. The theories used for this study reflects how a well-functioning empowerment looks like by individuals affecting each other, and the theory of leadership. Investigation is aligned with qualitative semi-structured interviews. The empirical findings are based on conducted interviews with four managers working in the public sector. Based on the theoretical framework, we have analyzed our material from the conducted interviews. The study finds managers' understanding of empowerment, is that discussions regarding empowerment promotes the implementation and development of the team workers. The discussions contribute to employees’ involvement in an advocacy process aiming to a decision, and thus motivate employees to take responsibility. The discussions generate respect and trust between managers and employees, which are considered as important aspects, in order for empowerment to function well. The managers believe that a development plan for each employee shows the employee's driving forces and personal motivation. This contributes to the development of each individual employee feeling satisfaction and development, which promotes empowerment. The managers' perception of the activity “employee idea” is that it will foster empowerment by contributing changes among employees, which in turn should lead to a common approach. Additionally, the managers describe that the “employee idea” should get employees to feel a unity and fellowship in Skövde municipality. The managers exercise situational adjusted leadership, in order to ensure each employee receives demanded support from the employee’s manager to be able to develop in the best possible way. Finally, we note the managers believe that communication with their employees is an extremely important tool, in order to conduct effective empowerment collaboration. Communication between managers and employees helps to understand and trust one another, share attitudes, and responsibility.

No description available.

Ur ett chefsperspektiv har studien haft för syfte att undersöka attityden gentemot motivation i ett arbete med medarbetarna, och det som har avsetts att undersöka är den attityd gentemot upplevelsen av behovet som existerar hos chefer. Utifrån ett definierat chefs- kontra ledarskap har teorier rörande Maslows och Hertzbergs motivations- respektive hygienfaktorer rörande tillfredställelse och otillfredställelse på arbetet, människosyn, och hänsyn till olika personligheter hos medarbetarna som noteras hos dessa chefer undersökts. Dessa teorier har legat till grund för studiens syfte, som varit att söka se likheter/olikheter i chefers attityd via en enkätundersökning med varierat slutna, öppna och skalfrågor. Resultat har visat på minimala skillnader olika chefsgrupper i mellan, och visar istället på att attityden till motivation snarare ligger i personlig upplevelse än i chefsrollen och dess funktion. Detta resultat har bringat en större kunskap och insikt inom detta område gällande chefskap och ger på så sätt en ny utgångspunkt och ett gott underlag för fortsatta studier i ämnet.

Titel: Att motivera och motiveras Nivå: C- uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Charlotta Taberman & Elin Hultgren Handledare: Jon Aarum Andersen Datum: 2014-01-13 Problem: Problemet är om det chefer anser motiverar de anställda uppfattas som motiverande för de anställda. Detta problem påverkar chefskap och företag. Syfte: Syftet är att se om chefer inom banksektorn är medvetna om vad som uppfattas som motiverarande av sina anställda. Studien ska ge en inblick i om det finns skillnader mellan chefer och anställdas uppfattning kring motivation på en arbetsplats som är väldigt resultatstyrd. Detta kan ha betydelse för hur chefer ska göra för att motivera sina anställda. Då motivationen påverkar individens arbete kan det vara av värde att studera detta, då det har inverkan på företagets resultat. Metod: Vi använde oss av både en kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod. Vi utförde tre stycken intervjuer på chefer inom banksektorn samt delade ut enkäter till chefernas anställda som var tio stycken för respektive chef. Resultat & slutsats: Vi har kommit fram till att chefer och anställdas uppfattning kring motivation har likheter, men även vissa skillnader. Det framkom att chefer behöver bli medvetna om vad som motiverar sina anställda. Nyckelord: Chefer, anställda, motivation och Herzberg.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2008.

Bakgrund Svensk hälso- och sjukvård står inför stora utmaningar. Kunskapsmassan växer snabbare än det ekonomiska utrymmet för hälso- och sjukvård, det är ett gap mellan det vi vet att man borde göra och det vi faktiskt gör och olika vårdgivare har olika behandlingsresultat för liknande diagnoser. Ett av flera sätt för sjukvården att klara av att utvecklas och förbättras trots begränsade ekonomiska resurser är att chefer och ledare kan leda systematiskt förbättringsarbete. Syfte Denna studie utforskar vad ledare och chefer i hälso- och sjukvården upplever är framgångsfaktorer respektive svårigheter i att leda systematiskt förbättringsarbete. Metod Fokusgruppsintervjuer användes för samla in information, som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Studien visar att den viktigaste framgångsfaktorn beskrivs vara tillräckligt med tid för förbättringsarbete, följt av lättillgänglig och valid utdata, kompetens/kunskap i lättillgängliga kunskapsunderlag, förbättringskunskap och mandat att leda förbättringsarbete. / Title To lead systematic improvement – success factors and difficulties according to managers and leaders. Background Healthcare in Sweden is facing great challenges. The body of knowledge grows faster than the economic resources for healthcare, there is a gap between what we know should be done and what we actually do, and there are differences between different care givers in results for the same medical problems. One of many ways for healthcare to manage to develop and improve, despite limited economic resources, is that managers and leaders know how and are able to lead systematic quality improvement. Aim This study explores what managers and leaders in healthcare describes as success factors and difficulties in leading systematic quality improvement. Method Focus group interviews were used to gather information, which was analyzed with qualitative content analysis. Results The results show that the most important success factor described is enough time for quality improvement, followed by easily accessed and valid outcome data, competence in quality improvement, accessible decision support and a mandate to lead quality improvement.   Keywords: healthcare, managers, micro systems, quality improvement, time.

<p>I dagens samhälle talas det mycket om social kompetens. Social kompetens innebär en förmåga att umgås och kommunicera med andra människor i sin omgivning. Begreppet har fått ökad spridning på grund av att vi nu lever i ett alltmer globaliserat samhälle där individen har fått allt större inflytande, och därmed också större krav över sig att kunna uppföra sig på ett passande sätt i rätt situation. Det förväntas av individen att hon ska kunna samspela med andra människor i exempelvis skola och arbetsliv. Social kompetens är något som mognat fram under tidens lopp och ingår i den så kallade civilisationsprocessen, som kan delas in i fyra olika faser, där social kompetens är den fjärde och sista fasen i denna process. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur social kompetens visar sig i dagens samhälle. Dessutom redogör jag också för begreppets innebörd och dess framväxt i det sen-moderna och individualiserade samhället, och gör en intressant koppling mellan social kompetens och emotionell intelligens. Dessa begrepp står varandra mycket nära, som handen i handsken. Således är en person med social kompetens i allmänhet även emotionellt intel-ligent. Vidare undersöker jag hur litteraturen framställer en socialt kompetent chef, och vad det får för positiva konsekvenser för organisationen och dess anställda att chefen har social kompetens.</p>

I dagens samhälle talas det mycket om social kompetens. Social kompetens innebär en förmåga att umgås och kommunicera med andra människor i sin omgivning. Begreppet har fått ökad spridning på grund av att vi nu lever i ett alltmer globaliserat samhälle där individen har fått allt större inflytande, och därmed också större krav över sig att kunna uppföra sig på ett passande sätt i rätt situation. Det förväntas av individen att hon ska kunna samspela med andra människor i exempelvis skola och arbetsliv. Social kompetens är något som mognat fram under tidens lopp och ingår i den så kallade civilisationsprocessen, som kan delas in i fyra olika faser, där social kompetens är den fjärde och sista fasen i denna process. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur social kompetens visar sig i dagens samhälle. Dessutom redogör jag också för begreppets innebörd och dess framväxt i det sen-moderna och individualiserade samhället, och gör en intressant koppling mellan social kompetens och emotionell intelligens. Dessa begrepp står varandra mycket nära, som handen i handsken. Således är en person med social kompetens i allmänhet även emotionellt intel-ligent. Vidare undersöker jag hur litteraturen framställer en socialt kompetent chef, och vad det får för positiva konsekvenser för organisationen och dess anställda att chefen har social kompetens.

No description available.