Denna uppsats undersöker effekten av styrräntan på bostadspriser och antalet sålda bostäder i Sverige under perioden 2005–2019. Under denna period har styrräntan varit historiskt låg och bostadspriserna har stigit med nästan 200 procent. Bostadsmarknaden påverkas av flera faktorer, däribland styrräntan, men frågan är hur mycket styrräntan faktiskt påverkar bostadspriserna. Genom regressioner med penningpolitiska chocker som förklarande variabel visar våra resultat att bostadspriserna minskar med ungefär 4,5 till 13 procent vid en räntehöjning på 1 procentenhet två månader efter den penningpolitiska chocken. Dessa resultat är dock inte statistisk signifikanta. Vi gör även ett försök att beräkna hur mycket styrräntan bidragit till prisökningarna utifrån våra skattningar och kommer fram till att styrräntan kan förklara endast en liten del av de drastiska prisökningarna.

This paper examines the major potential drivers of five international real estate markets with a focus on pushing versus pulling effects. Using a quantile regression approach for the period 2000-2015 we examine the coefficients during three different market conditions: downward (bearish), normal (median) and upward (bullish). Using monthly data we look at five of the larger securitized property markets, namely, the US, UK, Australia, Singapore and Hong Kong. We find inconclusively that stock market volatility, as measured by the pushing factor VIXS&P500, best informs property market returns during bearish market environment. We also find that our pulling factors, money supply, treasury yields and unemployment presents theoretically grounded results in most cases with the expected signage. However, compared to the volatility index, pulling factors are not as uniformly suited for informing property market returns during bearish markets. We also find a range of insignificant results, which might be indicative of a suboptimal model specification and/or choice of estimation method.

<p>Syftet med uppsatsen är att analysera hur ett antal makrovariabler påverkar på och samverkar med priserna på småhus. Även hur variablerna reagerar på chocker sinsemellan studeras.</p><p>Tidsserieanalysen bygger på månadsdata från år 1996 fram till 2006, som innehåller alla försäljningar av småhusfastigheter i hela Sverige. Det kvalitetsindex som används för att analysera priserna är K/T- talet. För att studera skillnader, avseende samverkan och påverkan, regioner emellan görs en uppdelning av landet i regionerna Stockholm, Göteborg, Malmö, Glesbygd samt hela Sverige. För att testa olika makrovariablers påverkan på K/T- talen används Grangers kausalitets test. Resultaten av dessa test visar att K/T- talen påverkas på annorlunda sätt i de olika regionerna.</p><p>Fortsatt analys sker med estimering av en enkel vektorautoregressiv modell för varje region, där de tre endogena variabler K/T- tal för regionen, industriordrar och nybilsregistrering används. Sedan utförs impulsrespons chocker på de tre endogena variablerna. Den starkaste effekten som kan urskiljas av dessa chocker är att K/T- talen har en inverkan på hushållens förmögenhet och då även dess konsumtion.</p>

Syftet med uppsatsen är att analysera hur ett antal makrovariabler påverkar på och samverkar med priserna på småhus. Även hur variablerna reagerar på chocker sinsemellan studeras. Tidsserieanalysen bygger på månadsdata från år 1996 fram till 2006, som innehåller alla försäljningar av småhusfastigheter i hela Sverige. Det kvalitetsindex som används för att analysera priserna är K/T- talet. För att studera skillnader, avseende samverkan och påverkan, regioner emellan görs en uppdelning av landet i regionerna Stockholm, Göteborg, Malmö, Glesbygd samt hela Sverige. För att testa olika makrovariablers påverkan på K/T- talen används Grangers kausalitets test. Resultaten av dessa test visar att K/T- talen påverkas på annorlunda sätt i de olika regionerna. Fortsatt analys sker med estimering av en enkel vektorautoregressiv modell för varje region, där de tre endogena variabler K/T- tal för regionen, industriordrar och nybilsregistrering används. Sedan utförs impulsrespons chocker på de tre endogena variablerna. Den starkaste effekten som kan urskiljas av dessa chocker är att K/T- talen har en inverkan på hushållens förmögenhet och då även dess konsumtion.

Forskningsfråga:  - Hur har modebranschen i Sverige anpassat sina strategier under och efter pandemin? Vilka åtgärder har vidtagits för att hantera de utmaningar och påfrestningar som uppstått?  Syftet: Syftet med studien är att analysera modebranschens strategier i Sverige under och efter pandemin. Dessutom vilka åtgärder som har vidtagits för att hantera utmaningar och påfrestningar.  Teorier: Studien bygger på dessa teorier: SOSTAC, RACE, köpprocess, ZMOT, varumärkesbyggande, varumärkeskapital, förespråkare samt CRM.  Metod: Författarna använde sig av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer har genomförts med sex olika företag inom klädebranschen och dessa företag är: Dojostock, JD sport, H&amp;M, Lyckliga jag, Collection of Brands &amp; Jack &amp; Jomes.  Empiri: Studien presenterade resultaten från de genomförda intervjuerna, där respondenterna undersöktes för att tyda sina olika strategier och åtgärder som implementerades på grund av pandemin.  Slutsats: Covid-19 har haft stor inverkan på modebranschen med övergången från fysiska butiker till online närvaro. Dessutom anpassade företag genom kreativa kampanjer och mer fokus på kundlojalitet. En annan aspekt är att e-handel och digital marknadsföring ökade och utformade modebranschens framtid efter pandemin.

Housing is both a durable good and an investment vehicle, which makes it importantin people’s daily life aswell as for a nation’s economy. This thesis innovatively applies the Sharpe ratio on evaluating the performance of the US residentialhousing market within the time period from 2005:Q1 to 2019:Q3, andinvestigates how this performance would react upon macroeconomic shocks,including sudden changes in GDP growth rate and personal income growthrate, by establishing a vector auto-regression model with the lag order of four.The main results are that: (1)in the long run, direct residential investments are not significantly more profitable than treasury bills but not disappointing compared to the market portfolio of Dow Jones Industrial Average; (2)the performance of residential investments seem to slightly and positively co-move withGDP and personal income growth rate; (3)the long-term impacts that sudden GDP and personal income growths have on the performance seem inconspicuous and tend to mitigate within about three years and (4) limited evidence supports the hypothesis that current housing market performance can help predictfuture GDP growth rate. Based on housing’s two purpose of consumption andinvestment and the empirical results showing that direct investments on residentialproperties have similar risk-adjusted return level to short-term treasurybills, I suggest that financially feasible households purchase their own houseinstead of renting for a long time, and that speculative investors avoid puttingmoney in residential properties unless they have access to inside information. / Bostäder kan betraktas både som en hållbar vara och som ett investeringsinstrument.De är essentiella för människors vardag och har en viktig roll förett lands ekonomi. Denna avhandling använder innovativt Sharpe-förhållandet för att utvärdera hur den amerikanska bostadsmarknaden presterade under perioden2005: kvartal 1 till 2019: kvartal 3. Den försöker även undersöka om denna prestation påverkas av makroekonomiska chocker inklusive plötsligaförändringar i BNP-tillväxttakt och personliga inkomsttillväxthastighet. Detta görs genom att upprätta en vektor autoregression modell med en fördröjningsordningför fyra. De viktigaste resultaten är att: (1) på långsikt är direktabostadsinvesteringar inte betydligt mer lönsamma än statsskuldväxlar dock är det hellre inte en besvikelse jämfört med en marknadsportföljen av Dow JonesIndustrial Average; (2) Prestationen av bostadsinvesteringar verkar vara svagt och samverkar positivit både med BNP och tillväxttakten för personinkomst.(3) De långsiktiga effekterna av plötsliga tillväxter av BNP och personliga inkomster har på utvecklingen verkar vara vaga och tenderar att mildra inomcirka tre år och (4) begränsade bevis stöder hypotesen om att nuvarande bostadsmarknadsresultat kan bidra till att förutsäga framtida BNP-tillväxttakten.Baserat på bostädernas två syften inom konsumtion och investeringar, visar deempiriska resultaten att direkta investeringar i bostadsfastigheter har en liknande riskjusterad avkastningsnivå som kortfristiga statsskuldväxla. Därför föreslår jag att ekonomisk stabila hushåll borde köpa ett eget hus istället för att hyraunder en lång tid, och att spekulativa investerare borde undvika att satsa pengar inom bostadsfastigheter såvida de inte har tillgång till insider-information.

Collisionless shocks are widespread phenomena in the universe, and understanding the mechanisms behind their energy dissipation, with a rare number of collisions between particles, remains a significant unresolved question. The Earth’s bow shock provides an excellent opportunity to study this phenomena in situ. For high Mach number shocks, the shock cannot be sustained without partial reflection of the incoming ions. At higher Mach numbers, the shock surface starts to exhibit non-stationary behaviours, meaning that the shock surface starts evolving. One such behaviour is known as shock reformation, where a new shock forms upstream of an existing one. This study aims to investigate shock reformation using data obtained from NASA’s MMS mission, which offers precise measurements with high spatial and temporal resolutions through its constellation of four spacecraft. Using the MMS shocks database (Lalti et al., 2022), the gradient of the magnetic field magnitude is computed to infer non-stationary behaviour and identify potential instances of shock reformation and other shock behaviours. Through the analysis of the MMS measurements, some insight into the non-stationary characteristics of shocks is obtained using the gradient of the magnetic field. However, further analysis is needed in order to refine the method of identifying non-stationary behaviour of shocks, for future applications. / Kollisionsfria chocker är ett vanligt fenomen som förekommer i universum, och att förstå hur energidissipation inträffar i chocker med ett fåtal kollisioner mellan partikar är ett olöst problem. Jordens bogchock utger en bra möjlighet att studera detta på plats med mätningar från rymdfarkoster. Detta projekt försöker studera delar av jordens bogchock och undersöka dess dynamic. För chocker med högt machtal, måste en del av jonerna från solvinden reflekteras för att chocken ska skunna upprätthållas. Vid högre machtal kan chockytan visa icke-stationära beteenden, vilket innebär att den börjar förändras. Ett exempel på sådant beteende är chockreformation, där en ny chock formas framför en befintlig chock. Denna studie har som mål att undersöka chockreformation med hjälp av data som erhållits från NASA:s MMS-uppdrag, vilket erbjuder precisa mätningar med hög rumslig och tidsmässig upplösning genom sin konstellation av fyra rymdfarkoster. Genom användning av MMS-shockdatabasen (Lalti et al., 2022) beräknades gradienten av magnetfältets magnitud för att härleda icke-stationärt beteende och identifierade potentiella fall av chockreformation och andra beteenden. Genom analys av MMS-mätningarna erhölls viss insikt i de icke-stationära egenskaperna hos chocker med hjälp av gradienten av magnetfältet, men ytterligare analys krävs för att förbättra metoden för framtida tillämpningar.

The interaction between the solar wind and Earth’s magnetic field creates the Earth’s bow shock. It is an ideal region for space probes like MMS, THEMIS or Clusters to study the collisionless shock phenomenon in space plasma. More specifically the project focuses on the topic of wave-particle interactions in the space plasma environment, which allows irreversible energy dissipation and entropy production at the event of a shock when there are a lack of collisions between particles. Research is still ongoing regarding the topic of wave-particle interactions in plasma and this project aims to contribute to our understanding of this topic. To do this, measurement data of a total of 249 shock crossing events from NASA’s Magnetospheric Multiscale (MMS) mission are used to conduct a statistical study. The study aims to analyse the correlation between the electric- and magnetic field measured close to shock-crossing events, and their respective macroscopic shock parameters in different shock regions, and at three different frequency bands for the attempt of further our understanding of the dynamics of collisionless shocks. Through scatter plots, negative correlations are found between both the electric- and magnetic field power, and the different macroscopic shock parameters at various shock regions and at various frequency ranges. This leads to the suggestion of potential dependencies between the occurrence of electrostatic and electromagnetic waves and those shock parameters. However, there is still room for improvement of the statistical method used for the correlation studies. / Interaktionen mellan solvinden och jordens magnetfält skapar jordens bogchock. Det är en idealisk region för rymdfarkoster som MMS, THEMIS eller Clusters att studera kollisionsfria chocker i rymdplasma. Mer specifikt fokuserar detta projekt på vågpartikelinteraktioner i rymdplasma, vilket möjliggör irreversibel energidissipation och entropiproduktion vid en chock när det råder brist på kollisioner mellan partiklar. Forskning pågår fortfarande inom området vågpartikelinteraktioner i plasma och detta projekt syftar till att bidra till vår förståelse av ämnet. För att göra detta används mätdata från totalt 249 chocker från NASA:s Magnetospheric Multiscale (MMS)-uppdrag för att genomföra en statistisk studie. Studien syftar till att analysera korrelationen mellan de elektriska och magnetiska fälten som mäts nära chocker och deras respektive makroskopiska chockparametrar i olika chockregioner och vid tre olika frekvensband, i ett försök att vidare förstå dynamiken hos kollisionslösa chocker. Genom spridningsdiagram hittas negativa korrelationer både mellan de elektriska och magnetiska fältstyrkan och de olika makroskopiska chockparametrarna vid olika chockregioner och frekvensband. Detta leder till förslaget om potentiella samband mellan förekomsten av elektrostatiska och elektromagnetiska vågor och dessa chockparametrarna. Det finns dock fortfarande utrymme för förbättring av den statistiska metoden som används för korrelationsstudierna.