[pt] A abertura ao mundo moderno em todas as direções caracterizou o trabalho do Concílio Vaticano II. Bernhard Häring foi um dos personagens-chave do Concilio e de seu desenvolvimento teológico posterior. A perspectiva básica da sua teologia moral está na integração entre atitude religiosa e ética. Com isso, desenvolve a sua reflexão baseada na existência concreta da pessoa humana, na responsabilidade e no amor, onde fé e vida sempre se encontram e se complementam. A presente tese tem como objetivo apresentar algumas considerações no tocante a este tema, tendo em vista os desafios suscitados pela Modernidade/Pós-Modernidade. O fenômeno da consciência moral é algo muito complexo e, frente aos desafios do mundo atual, tornou-se uma realidade extremamente dinâmica. Hoje, mais do que nunca, a educação da consciência moral exige a superação das armadilhas do individualismo moderno, visando uma ética da solidariedade e o reconhecimento da profundidade da vida, em todos os seus aspectos. O compromisso dos cristãos encontra a sua forma real no fazer o que Jesus fez. A atitude cristã é necessariamente empenho perseverante pela transformação da sociedade rumo à realização dos autênticos valores humanos e invocação constante da vinda do Reino. Neste sentido, uma proposta ética cristã para o século XXI deve ser ao mesmo tempo, defensora da autonomia da subjetividade humana e da objetividade dos valores evangélicos. / [en] An openness to the modern world in all aspects characterized the work of the Vatican Council II. Bernhard Häring was one of the key personalities of the Council and of its consequent theological development. The fundamental perspective of his moral theology is built on the integration of a posture that is both religious and ethical. On these elements he develops his moral reflection based on the concrete existence of the human being, on responsibility and love, where faith and life meet and complement one another. The present thesis seeks to present some considerations related to this theme, keeping in mind the challenges raised by Modernity and Post-Modernity. The phenomenon of moral conscience is very complex and, facing today s challenges, it becomes an extremely dynamic reality. Today, more than ever, the education of the moral conscience demands an overcoming of the assaults of modern individualism, while seeking an ethic of solidarity and a recognition of the profundity of life in all its aspects. The commitment of Christians finds its true form in doing what Jesus himself did. The Christian attitude is necessarily a persevering commitment to transform society, a pursuit of the acquisition of authentic human values, and a constant calling forth of the Reign of God. In this sense, a Christian ethical proposal for the 21st. Century must be at the same time the defender of the autonomy of human subjectivity and the objectivity of evangelical values.

<p>Tidigare studier visar att sekulariseringen inneburit stora förändringar på det religiösa området. Studiens syfte var att beskriva hur präster inom Svenska kyrkan i Gävle uppfattade sekulariseringens påverkan. Fokus låg på att beskriva de kvalitativt olika uppfattningar som fanns, då dessa förhoppningsvis skulle ge en ökad och fördjupad vetskap kring sekulariseringens olika verkningar. Det empiriska materialet samlades in via kvalitativa intervjuer där åtta präster gav uttryck för sina uppfattningar. Studien visar på att kvalitativt olika uppfattningar fanns. Vidare visar studien på en rad intressanta strategier och åtgärder som behövs i det framtida kyrkliga arbetet. Det gäller bland annat organisatoriska förändringar i form av hur många kyrkor som ska finnas och hur ofta det ska firas gudstjänst, ett ökat samarbete mellan de lokala församlingarna och en utveckling av högmässan.</p>

Tidigare studier visar att sekulariseringen inneburit stora förändringar på det religiösa området. Studiens syfte var att beskriva hur präster inom Svenska kyrkan i Gävle uppfattade sekulariseringens påverkan. Fokus låg på att beskriva de kvalitativt olika uppfattningar som fanns, då dessa förhoppningsvis skulle ge en ökad och fördjupad vetskap kring sekulariseringens olika verkningar. Det empiriska materialet samlades in via kvalitativa intervjuer där åtta präster gav uttryck för sina uppfattningar. Studien visar på att kvalitativt olika uppfattningar fanns. Vidare visar studien på en rad intressanta strategier och åtgärder som behövs i det framtida kyrkliga arbetet. Det gäller bland annat organisatoriska förändringar i form av hur många kyrkor som ska finnas och hur ofta det ska firas gudstjänst, ett ökat samarbete mellan de lokala församlingarna och en utveckling av högmässan.