Studien avser att behandla återbruk av fönster och mer specifikt återbruk av fönster i nya byggnader. Studien undersöker designprocessen kopplat till detta. Byggsektorn står för 21% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, vilket motsvarar 9,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. En tredjedel av allt avfall som uppstår i Sverige genereras från byggsektorn, vilket är cirka 9 miljoner ton icke-farligt avfall. Det återbrukas bara en liten mängd byggprodukter, där endast är ett tiotal ton bygg- och rivningsavfall som återanvänds på återvinningscentraler i Sverige i dagsläget. I Sverige så är målet att material som ska återbrukas och återvinnas från icke-farligt bygg- och rivningsavfall ska uppgå till minst 70% år 2025. Glas är ett material som kräver hög värme för att tillverkas vilket leder till en betydande del koldioxidutsläpp. Sanden i världen håller även på att ta slut, då efterfrågan på sand har tredubblats över två årtionden. Detta leder slutligen till att undersöka återbruk av fönster och processen kring det. Syftet med studien är att undersöka hur arkitektens design- och gestaltningsprocess kan utvecklas och vara flexibel vid återbruk av fönster. Målet med studien är att få fram en ökad kunskap kring ämnet och vilka utmaningar och möjligheter som finns. Studien innefattar också ett gestaltningsförslag i en fallstudie genom ett projekt. För att uppnå syftet och målet med studien besvaras följande forskningsfrågor: Vilka utmaningar och möjligheter finns kring återbruk av fönster? Hur ser ett ramverk för designprocessen ut vid återbruk av fönster? Hur kan gestaltningsprinciper vid återbruk av fönster användas för att möjliggöra en flexibel process och skapa en estetisk tilltalande slutprodukt? Metoden för studien är uppdelad i tre delar: litteraturstudie och referensprojekt, intervjustudie samt projekt. Litteraturstudien ger en vetenskaplig grund för att sedan utföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer och sedan att testa teorierna i ett projekt. Projektet gjordes i samarbete med Liljewall Arkitekter som tillhandahöll material och råd. Slutsatserna i studien kan summeras genom att resultatet av studien ger en inblick i nuvarande utmaningar och möjligheter kopplat till återbruk av fönster. Studien visar behovet av fler genomförda exempel för att öka kunskapen kring ämnet. Den visar på potentialen och svårigheterna kring processen med återbruk av fönster. Studien förenar både teoretiska och praktiska perspektiv, till en ökad förståelse för hur man kan återbruka fönster i nya byggnader och hur man kan implementera det i designprocessen för att möjliggöra utveckling och flexibilitet. Studien bidrar till ökad kunskap kring återbruk av fönster och vilka möjligheter och utmaningar som finns. Projektet tillämpar även teorierna i en kontext för att ge förslag hur man kan implementera återbruk av fönster i praktiken. / The study intends to research reuse of windows and more specifically reuse of windows in new buildings. The study examines the design process linked to this. The construction sector accounts for 21% of Sweden's total emissions of greenhouse gases, which corresponds to 9,8 million tonnes of carbon dioxide equivalents. One third of all waste generated in Sweden is generated from the construction sector, which is approximately 9 million tonnes of non-hazardous waste. Only a small amount of construction products is reused, with only about ten tons of construction and demolition waste being reused at recycling centres in Sweden. In Sweden, the goal is for materials to be reused and recycled from non-hazardous construction and demolition waste to amount to at least 70% by 2025. Glass is a material that requires intense heat to be manufactured, which leads to a significant amount of carbon dioxide emissions. Sand is also scarce worldwide, as the demand for sand has tripled over two decades. This leads to investigating reuse of windows and the process around it. The purpose of the study is to investigate how the architect's design and creation process can be developed and be flexible when reusing windows. The goal of the study is to obtain an increased knowledge of the subject and what challenges and opportunities exist. The study also consists of a design proposal in a case study. In order to achieve the purpose and goal of the study, the following research questions are answered: What challenges and opportunities exist around the reuse of windows? What does a framework for the design process look like when reusing windows? How can design principles when reusing windows be used to enable a flexibleprocess and create an aesthetically pleasing final product? The method of the study is divided into three parts: literature study and reference projects, interviews, and additionally a project/case study. The literature study provides a scientific basis to then carry out qualitative semi-structured interviews and then to test the theories in a project. The project was done in collaboration with Liljewall Arkitekter, who provided materials and advice. The conclusions of the study can be summarized by the fact that the results of the study provide an insight into current challenges and opportunities linked to the reuse of windows. The study shows the need for more completed examples to increase knowledge about the subject. It shows the potential and difficulties of the process connected to reuse of windows. The study combines both theoretical and practical perspectives, to an increased understanding of how to reuse windows in new buildings and how to implement it in the design process to enable development and flexibility. The study contributes to increased knowledge about the reuse of windows and what opportunities and challenges that exist. The case study also applies the theories in a context to provide suggestions on how to implement window reuse in practice.

The electrification of personal transport vehicles is one of the strategies to counteract global warming and dependance on fossil fuels. Diesel powered cars are already prohibited in several big cities and the prices for fuel are constantly climbing. Even so, electric cars are still a premium that not everyone can afford as they could an older ICE-car. This means that there can be a gap in the near future were the Swedish working- and middle class can neither afford a new EV nor refuel their combustion engine car. This thesis investigates the possibilities and challenges of electric conversion of an existing, (used) combustion engine car as an alternative to buying a new electric car. The conversion is meant to be a DIY-project that can be carried out by anyone with the capacity to learn all the skills necessary and with sufficient funds to own a car in the first place. Parts of or the whole project can be outsourced to machine shops or similar, if there are areas where knowledge or equipment of the builder are insufficient. This type of conversion proves to be highly modular where the selection of both car and components depends on budget, time, and knowledge. Brushed DC motors offer reliability at a low cost, but with relatively low efficiency. A three-phase induction motor will be a more costly option, but with the benefit of higher efficiency and power. The batteries that are deemed appropriate for the conversion are lead-acid and lithium-ion batteries. Lead-acid batteries are robust and have a low cost. Their low energy density will however result in a higher weight making this type of battery best suited for a small car with short range. Lithium-ion batteries, which are used in commercial EVs, have a high energy density and lower weight. They come at a high cost however, and they require individual monitoring of the cells’ voltage to prevent potential failure. The converted car will have to be registered as a modified vehicle in order to legally be used in Sweden. The original total weight of the car cannot be exceeded during the conversion and because of this, a car with low curb weight and high max load is preferable as a starting point. / Den pågående elektrifieringen av personlig transport är ett av verktygen för att uppnå en hållbar utveckling. I samband med detta stiger bränslepriser och förbud mot dieseldrivna bilar finns numera i flertalet städer. Trots detta är elbilar fortfarande mycket dyra i inköp. Elkonvertering av befintliga (begagnade) bilar kan vara både ekonomiskt och ekologiskt gynnsamt då resultatet blir en cirkulär ekonomi och minskat behov av fossila bränslen, samtidigt som bilägaren ej behöver betala för dyrt bränsle. Detta examensarbete kartlägger möjligheterna och utmaningarna kring elkonvertering av enbegagnad bil med förbränningsmotor som alternativ för att köpa en ny elektrisk bil. Konverteringen skall vara ett DIY-projekt som kan genomföras av alla som har kapaciteten att lära sig de färdigheter som krävs samt har finansiella möjlighten att äga en bil. Delar av eller hela arbetet kan även lämnas bort till en mekanisk verkstad om byggaren saknar kunskap eller utrustningen för att genomföra projektet. Att utföra en sådan konvertering visar sig vara högst modulärt där val av bil eller komponenter behöver fattas utifrån budget, tid och kunskap. Kolborst-DC motorer erbjuder pålitlighet till ett lågt pris men har förhållandevis låg verkningsgrad. Trefas AC motorer innebär högre kostnad men erbjuder högre effektivitet och mer effekt. De batterier som bedöms lämpliga för konverteringen är bly-syra batterier och litium-jonbatterier. Även här skiljer sig kostnad och prestanda. Bly-syrabatterier är robusta och innebär lägre kostnad, men har låg energidensitet och resulterar i hög vikt. De lämpar sig därför för mindre bilar med kort räckvidd. Litium-jonbatterier, som används kommersiellt i dagens elbilar, har hög energidensitet och lägre vikt. De är dock ett mer kostsamt alternativ och kräver cellövervakning för att förhindra potentiellt haveri. Bilen kommer behövas registreras som ombyggt fordon för att lagligt kunna brukas i Sverige. Viktigt är att bilens ursprungliga totalvikt ej överskrids, varför en bil med låg tjänstevikt och hög maxlast är att föredra som utgångspunkt för konverteringen.