Idrotten och idrottens ledare är något som har en stor betydelse för det svenska samhället och ämnet ledarskap är ett område som har utforskats av en mängd olika forskare. Syftet med studien är att undersöka idrottsledares syn på ledarskap samt vilka kunskaper och kompetenser de anser är betydelsefulla. Studien utgår ifrån den transformativa ledarskapsteorin samt Côté och Gilberts (2009) tre kunskapsformer: professionell, interpersonell och intrapersonell kunskap. För att uppnå syftet tillämpades semi-strukturerade intervjuer. Genom att intervjua sex ungdomsledare, i två olika idrotter, skapades en bild av deras syn på ledarskap samt betydelsefulla kunskaper och kompetenser i ledarskapet. Resultatet visar att det finns en samsyn kring ledarskapet bland respondenterna och att deras synsätt på flera sätt harmonierar med de valda teoretiska utgångspunkterna. Det som framförallt lyfts fram är att det är av stor vikt att ledarna är goda förebilder, duktiga på att skapa förtroende och kan utforma en god idrottsmiljö där det är okej att göra misstag. Det framkommer också att pedagogiska kunskaper värderas högre än de idrottsspecifika. Avslutningsvis diskuteras det om det finns något som Annerstedt (2006) kallar för ett svenskt idrottsledarskap, detta med tanke på att respondenternas syn på många sätt liknar varandras och samtidigt överensstämmer med de valda teoretiska utgångspunkterna.

Syftet med studien är att dels undersöka vilka coachkompetenser som coacher bör besitta enligt svenska ishockeyföreningar för att skapa en bra prestationsmiljö, dels att undersöka eventuella skillnader mellan elit- och breddföreningar angående coachkompetenser samt rekryteringsprocess. Studiens teoretiska perspektiv är dels coachkompetenser, i vilket det fokuseras på professionella-, interpersonella- och intrapersonella kunskaper och rekrytering. En kunskapslucka finns att se där det inte finns någon tidigare forskning kring coachkompetenser i ishockey- Sverige de senaste tjugo åren. Tidigare forskning har istället valt inriktningen att belysa vissa viktiga faktorer för coacher generellt, men inget specifikt för coacher inom ishockey- Sverige. Därför anses det finnas ett behov av att undersöka vad ishockeyföreningar i Sverige eftersöker för coachkompetenser vid rekrytering på juniornivå. För att besvara frågeställningarna och syftet användes både en enkätundersökning och intervjuer för att få djupgående och breda svar kring problematiken. Resultatet i studien visar på att det finns fyra kompetenser som är de viktigaste för en juniorcoach att besitta enligt ishockeyföreningar i Sverige. Dessa kompetenser är den pedagogiska kompetensen, kommunikationsförmågan, den ishockeytaktiska kompetensen samt att vara relationsinriktad. Resultatet i studien visar på att det inte finns en signifikant skillnad mellan elit- och breddföreningar angående dessa fyra coachkompetenser, utan dessa kompetenser var eftertraktade oavsett föreningens ambitionsnivåer. Studiens resultat indikerade på att synen på coachkompetenser har förändrats de senaste tjugo åren. Studiens resultat indikerade också att svenska ishockeyföreningar använder ett informellt kontaktnät, där en rekryteringskanal oftast används. Skillnaden mellan elit- och breddföreningar i rekryteringsprocessen var tillgänglighet, den ekonomiska faktorn och hur stora kontaktnät de har tillgång till. Däremot upplever föreningar oavsett ambitionsnivå att tidsaspekten i rekryteringsprocessen var den bidragande faktorn till svårigheten med att rekrytera coacher som besitter rätt kompetenser. / The purpose of this study is to investigate which coaching competencies coaches should possess according to Swedish ice hockey associations to create a satisfactory performance environment, and to examine any differences between elite and non-elite associations regarding coaching competencies and recruitment process. The studies theoretical perspective is partly coaching competencies, with focus on professional-, interpersonal- and intrapersonal knowledge and recruitment. A gap in the knowledge is visible where there is no previous research on coaching knowledges in Swedish ice hockey in the last twenty years. The previous research has instead chosen to focus on certain crucial factors for coaches in general, however nothing specific for coaches in Swedish ice hockey. Therefore, it is considered that there is a need to investigate what ice hockey associations in Sweden are looking for in coaching competencies when recruiting at junior level. To answer the questions and the purpose, both a questionnaire survey and interviews were used to receive in-depth and broad answers about the problems. The results of the study show that there are four competencies that are the most important for a junior coach to possess according to ice hockey associations in Sweden. These competencies are the pedagogical competence, the communication competence, the ice hockey tactical competence and being relationship oriented. The result of the study shows that there is no significant difference between elite and non-elite associations regarding these four coaching competencies, however these competencies were sought after regardless of the association’s ambition levels. The result of the study indicates that the view of coaching skills has changed in the last twenty years. The result of the study also indicates that Swedish ice hockey associations use an informal network of contacts, where a recruitment channel most often were used. The difference between elite and non-elite associations in the recruitment process is availability, the economic factors and how large a network of contacts they have access to. On the other hand, associations, regardless of their level of ambition, feel that the time aspect of the recruitment process is the contributing factor to the difficulty of recruiting coaches who possess the right skills.