Hörseln är en viktig förutsättning för utveckling av talat språk och kan därigenom påverka den psykiska hälsan. Vid medfödd eller tidigt förvärvad dövhet eller grav hörselnedsättning kan ett cochleaimplantat (CI) opereras in för att underlätta ljud- och taluppfattning. Syftet med pilotstudien var att undersöka psykisk hälsa hos unga vuxna (18–26 år) med fokus på hörselns betydelse, genom att jämföra personer med och utan CI. Studien utgjordes av en experimentgrupp (n = 5) samt en kontrollgrupp (n = 20). Deltagarna i experimentgruppen hade en medfödd eller tidigt förvärvad dövhet och hade fått sitt första CI före 30 månaders ålder. Deltagarna i kontrollgruppen hade typisk hörsel. Samtliga deltagare fick besvara en enkät med olika formulär (SDQ+18, Covid-19-frågor, bakgrundsinformation). Psykisk hälsa undersöktes med formuläret Strenghts and Difficulties Questionnaire (SDQ) i en ny tillbakaöversatt svensk version (SDQ+18). Resultatet av studien visade inte att unga vuxna med CI har en sämre psykisk hälsa än unga vuxna i samma åldrar med typisk hörsel. Inget samband mellan ålder vid första CI-operation och psykisk hälsa kunde påvisas. Utifrån studiens resultat finns indikationer att Covid-19-pandemin kan ha påverkat resultaten av SDQ+18, då det framkom att majoriteten av deltagarna upplevt en förändring gällande deras psykiska hälsa till följd av pandemin. Mer forskning behövs i en större kohort för att undersöka om unga vuxna med CI har sämre psykisk hälsa än typiskt hörande. / Hearing is an important prerequisite for the development of spoken language and can therefore affect mental health. With congenital or prelingual deafness or severe hearing impairment, a cochlear implant (CI) can be implanted to perceive sounds and speech. The aim of the pilot study was to investigate mental health in young adults (18–26 years of age) with focus on the importance of hearing by comparing individuals with and without CI. The study consisted of an experimental group (n = 5) and a control group (n = 20). The participants in the experimental group had a congenital or early acquired deafness and had received CI before the age of 30 months. The participants in the control group had typical hearing. The participants were asked to answer a survey with different questionnaires (SDQ + 18, Covid-19- questions, background information). The Strenghts and Difficulties Questionnaire (SDQ), was used in a new back-translated Swedish version (SDQ+18) to examine mental health. The results of the study showed that the young adults with CI do not experience poorer mental health than their age matched peers with typical hearing. No correlation was found between age at first CI surgery and mental health. The results of the study indicate that the Covid-19 pandemic may have affected the outcomes of the SDQ+18, since it was shown that the majority of the participants had experienced a change in their mental health due to the Covid-19-pandemic. Further research is needed to explore whether young adults with CI have poorer mental health than young adult with typical hearing.

Det är viktigt att ha god språkförmåga och ett brett ordförråd för kunskapsinhämtning och kommunikation. Idag ställs det höga krav på språkförståelse, därtill förståelse av metaforer. Metaforer är en typ av figurativt språk vars tolkning inte är bokstavlig. Därtill behövs det mer kunskap om figurativt språk hos gruppen ungdomar med cochleaimplantat (CI). Syftet med examensarbetet var att undersöka metaforkunskap hos svensktalande ungdomar med CI i relation till ålder när deltagarna fick sitt första cochleaimplantat (CI1), expressivt ordförråd och pragmatisk förmåga. I studien ingick 17 svensktalande ungdomar med CI i åldern 12 – 20 år. Deltagarna rekryterades via mottagningen för hörselimplantat vid Karolinska universitetssjukhuset. Sexton deltagare hade bilaterala CI och en hade bimodal hörsel (ett CI och en hörapparat). Genomsnittlig ålder för CI1 var 15 månader. Metaforkunskap bedömdes med hjälp av en norsk metaforuppgift översatt till svenska, expressivt ordförråd med Boston namning test (BNT) och pragmatisk förmåga med ett föräldraformulär (CCC-2). Deltagarnas svarsmotiveringar av metaforuppgiften transkriberades och analyserades med en kvalitativ svarsanalys. Resultaten visade att ungdomar med CI uppvisar metaforförståelse. Dock varierar den inom gruppen avseende antalet korrekt valda svarsalternativ. Ytterligare fynd indikerar att det finns ett måttligt negativt statistiskt signifikant samband mellan ålder vid CI1 och resultatet på metaforuppgiften. Ju yngre ålder vid CI1, desto bättre resultat på metaforuppgiften. En slutsats är att det finns en stor variation gällande metaforkunskap inom gruppen ungdomar med CI. Den kvalitativa analysen visar på en hög grad av diskrepans mellan val av rätt svarsalternativ, och otillräcklig eller felaktig motivering av det aktuella svarsalternativet. Tidig ålder vid CI tycks ha en gynnsam effekt på högre språkliga förmågor som metaforkunskap. Dock behövs det fler liknande studier, i större kohorter och med hörande kontrollgrupp. / It is important to have good language skills and a broad vocabulary for knowledge acquisition and communication. Today, there are high demands on language comprehension, which includes the understanding of metaphors. Metaphors are one type of figurative language whose interpretation is not literal. Therefore, more knowledge about figurative language in the group of teenagers and young adults with cochlear implant (CI) is needed. The aim of the study was to investigate metaphor knowledge in Swedish - speaking teenagers and young adults with CI in relation to implantation age of the first CI (CI1), expressive vocabulary and pragmatic ability. The study included 17 participants with CI between the ages of 12 and 20 years. They were recruited by the Hearing Implant Clinic, Karolinska University Hospital. Sixteen participants had bilateral CI and one had bimodal hearing (one CI and one hearing aid). The average age at CI1 was 15 months. Participants' metaphor knowledge was assessed using a Norwegian metaphor task translated to Swedish, expressive vocabulary with the Boston Naming Test (BNT), and pragmatic ability with a parent questionnaire (CCC-2). The participants' motivations in the metaphor task were transcribed and analyzed using a qualitative response analysis. The results showed that young people with CI exhibits metaphor understanding. However, it varies within the group regarding the number of correctly selected responses. Further findings indicate that there is a moderate negative statistically significant relationship between age at CI1 and the results of the metaphor task. One conclusion is that there is a large variation regarding metaphor knowledge within the group of teenagers and young adults with CI. The qualitative analysis shows a high degree of discrepancy between the choice of correct answer option and insufficient or incorrect justification of the given answer. Early age at CI1 appears to have a beneficial effect on higher language abilities such as metaphor knowledge. However, further studies are needed, preferable in larger cohorts and with a hearing control group.

Prosody can be characterized as the rhythm and the melody of speech. Prosodic features convey emotions, thoughts and geographic origins of each individual. Spoken language without prosody would be monotonous, without variations in loudness and rate. Children with cochlear implants perceive speech in a different way than children with normal hearing. Consequently the speech produced by a child with cochlear implants may sound different. The purpose of this study was to examine prosodic skills in Swedish children with cochlear implants and to compare them with the prosodic skills in Swedish children with normal hearing. The purpose of the study was also to examine differences between these two groups and to characterize those differences. Eight children with cochlear implants and eight controls matched to age, sex and regional accent were included in the study. The children’s production and perception of prosody was tested. The results show that there are differences in prosodic skills between the children with cochlear implants and their matched controls at word, phrase and discourse levels. The differences were significant in production but not in perception. Observed differences in the speech of the children with cochlear implants included omission of unstressed syllables and function words, difficulties producing contrast of tonal word accents and pro-longed maintenance of phonological processes. The study contributes to the knowledge about prosodic and linguistic skills in Swedish children with cochlear implants.

<p>Prosody can be characterized as the rhythm and the melody of speech. Prosodic features convey emotions, thoughts and geographic origins of each individual. Spoken language without prosody would be monotonous, without variations in loudness and rate. Children with cochlear implants perceive speech in a different way than children with normal hearing. Consequently the speech produced by a child with cochlear implants may sound different.</p><p>The purpose of this study was to examine prosodic skills in Swedish children with cochlear implants and to compare them with the prosodic skills in Swedish children with normal hearing. The purpose of the study was also to examine differences between these two groups and to characterize those differences.</p><p>Eight children with cochlear implants and eight controls matched to age, sex and regional accent were included in the study. The children’s production and perception of prosody was tested.</p><p>The results show that there are differences in prosodic skills between the children with cochlear implants and their matched controls at word, phrase and discourse levels. The differences were significant in production but not in perception. Observed differences in the speech of the children with cochlear implants included omission of unstressed syllables and function words, difficulties producing contrast of tonal word accents and pro-longed maintenance of phonological processes.</p><p>The study contributes to the knowledge about prosodic and linguistic skills in Swedish children with cochlear implants.</p>

The aims of this study were to examine a) whether the family-centered intervention method Auditory Verbal Therapy (AVT) has had an effect on the levels of empowerment of caregivers of children with CI; and b) whether the parents feeling most empowered have a continual habit of reading frequently with their child and have children who achieve higher scores on lexical-semantic tasks; c) whether the empowerment questionnaire “Att vara förälder” (“Being a parent”) is an appropriate assessment tool to evaluate intervention intending to empower the caregivers of children with hearing impairment. Vocabulary was used as a way to gauge the effectiveness of the method. Perceived empowerment of 23 parents was assessed with “Att vara förälder” (“Being a parent”) along with an informal conversation about the questionnaire. In addition, lexical-semantic ability of 11 children (age 5;1-11;8) was assessed with the BNT and the Semantic Feature Test for evaluation if the level of empowerment would affect vocabulary level. Overall the caregivers reported high levels of empowerment. Duration of intervention (range 6 months – 2 years or more) and levels of empowerment corresponded significantly positive. Further, a more active parent scored higher on empowerment than did the parent less active in intervention, as indicated by the self-reports. Qualitative data from the conversation revealed that many of the parents felt that the AVT intervention had helped them to feel more empowered. The results for lexical-semantic ability showed a large variability in the group, not significantly correlated to parents’ level of empowerment. The children older than eight years performed at stanine 5 and over on the BNT. The younger children did not score above stanine 4. In conclusion, the present study represents a first step towards applying empowerment as an instrument for the evaluation of family-centered intervention. Based on our results we argue that all children receiving a CI and their families would benefit from being provided with the possibility for prolonged intervention periods. / Syftet med denna studie var att undersöka a) om den familjebaserade interventionsmetoden Auditory Verbal Therapy (AVT) har haft effekt på känslan av empowerment hos föräldrar till barn med CI; och b) om de föräldrar med högst känsla av empowerment har som vana att ofta läsa för sina barn och har barn som presterar högt på testning av ordförråd; c) om enkäten ”Att vara förälder” är ett användbart verktyg för att utvärdera intervention som har som mål att öka känslan av empowerment hos vårdnadshavare till barn med hörselnedsättning. Bedömning av ordförråd användes som ett sätt att undersöka metodens effektivitet. 23 föräldrar fyllde i en empowerment-enkät ”Att vara förälder” och deltog sedan i ett informellt samtal med författarna till studien. Vidare bedömdes lexikal-semantisk förmåga hos 11 barn (ålder 5;1-11;8) med BNT och Särdragstestet med syfte att undersöka om nivån av empowerment påverkar ordförråd. Överlag hade vårdgivarna en hög känsla av empowerment. Interventions-längd (mellan 6 månader – 2 år eller mer) korrelerade signifikant positivt med empowerment. Därutöver framkom att den i interventionen mer aktiva föräldern erhöll ett högre resultat avseende empowerment, jämfört med den föräldern som varit mindre aktiv, enligt självskattningsdata. Kvalitativa data från det informella samtalet tydliggjorde att föräldrarna upplever att interventionen med AVT har förstärkt deras känsla av empowerment. Resultaten varierade stort vad gällde lexikal-semantisk förmåga, vilket inte korrelerade statistiskt med föräldrarnas nivå av empowerment. Barnen äldre än åtta år presterade stanine 5 eller över. De yngre barnen presterade inte över stanine 4. Sammanfattningsvis representerar denna studie ett första steg i ledet att implementera empowerment som ett utvärderingsinstrument i familjebaserad intervention. Baserat på resultaten i vår studie dras slutsatsen att alla barn som får CI skulle, tillsammans med sina familjer, gagnas av att få möjligheten till en långvarig familjebaserad interventionsinsats.

Ett fåtal tidigare studier har visat att barn med cochleaimplantat (CI) har sämre förmåga till såväl ordflöde som verbalt analogiskt resonerande jämfört med normalhörande barn. Det finns ett förhållande mellan språk och analogiskt resonerande, men förhållandet mellan ordflödesförmåga och förmågan till analogiskt resonerande har inte undersökts tidigare för varken barn med CI eller normalhörande barn, vilket motiverar föreliggande studie. Syftet var att undersöka huruvida det finns skillnader mellan barn med CI och normalhörande barn vad gäller ordflöde och analogiskt resonerande. Studien syftade även till att undersöka förhållandet mellan ordflöde och analogiskt resonerande hos barn med CI respektive normalhörande barn. Nio barn med CI i åldrarna 6;4–8;2 år och en kontrollgrupp av trettio normalhörande barn i åldrarna 6;1–7;1 år medverkade. Ordflödesförmågan undersöktes med det fonologiska ordflödestestet FAS och det semantiska ordflödestestet Djur. Visuellt analogiskt resonerande undersöktes med AnimaLogica och verbalt analogiskt resonerande undersöktes med deltestet Auditiv analogi från Illinois Test of Psycholinguistic Abilities-3 (ITPA-3). I föreliggande studie har barnen med CI sämre ordflödesförmåga och analogiskt resonerande än de normalhörande barnen. Det finns ett samband mellan semantiskt ordflöde och verbalt analogiskt resonerande hos normalhörande barn, med ett liknande mönster hos barn med CI. Förmågan till ordflöde och analogiskt resonerande samt sambandet mellan dessa förmågor har klinisk relevans för logopeden i och med att detta blir ännu en aspekt att ta hänsyn till vid språkliga utredningar och behandlingar hos såväl normalhörande som barn med CI. / Previous studies have shown that children with cochlear implant (CI) have worse word fluency abilities and analogical reasoning abilities compared to normal-hearing children. There is a relationship between language and analogical reasoning. However, a possible relationship between word fluency and analogical reasoning has not been studied before among children with CI or among normal-hearing children. This warrants the present study, which aimed to examine if there are differences between children with CI and normal-hearing children regarding word fluency and analogical reasoning. The study also aimed to examine the relationship between word fluency and analogical reasoning in children with CI and normal-hearing children. The present study involved nine children with CI aged 6;4–8;2 years and thirty normal-hearing children aged 6;1–7;1 years. Word fluency was examined using the phonological word fluency test FAS and the semantic word fluency test Animal. Visual analogical reasoning was examined using AnimaLogica and verbal analogical reasoning using Spoken Analogies from Illinois Test of Psycholinguistic Abilities-3 (ITPA-3). The results of the present study show that the children with CI had poorer word fluency ability and analogical reasoning compared to the normal-hearing children. A relationship between semantic word fluency and verbal analogical reasoning in normal-hearing children was found, with the children with CI showing the same trend. Word fluency ability and analogical reasoning and their relationship has a clinical relevance for speech-language pathologists since this must be considered when investigating and treating language difficulties in children with CI as well as normal-hearing children.