<p>Attention-Deficit Hyperactivity Disorder, (ADHD), is an established childhood psychiatric disorder, and it is the present diagnosis for children with major difficulties in the core symptoms; impulsiveness, attention and hyperactivity. The disorder is known to persist into adulthood and create major problems in coping with everyday life. With ADHD follows a vast variety of other conditions, which burdens the ADHD individuals even more. The major cause for the disorder is in heritage but also other possible explanations will be discussed. The main treatment for ADHD is psycho stimulants, such as methylphenidate and amphetamine. ADHD is associated with substance abuse and several articles in this essay will provide support for that. Is substance abuse in ADHD individuals a form of self-medication in order to ameliorate the symptoms or is the increased risk for substance abuse due to the stimulant medications? In this essay, I will describe what ADHD is, present what are its known causes, summarize the treatments available for ADHD, and discuss the relationships between ADHD and substance abuse.</p>

<p>Arbetet fokuserar på frågan om reklam lagras i minnet under en van internetanvändares aktivitet på en webbportal, när denne inte uttryckligen söker efter reklam. Rapporten redovisar olika aspekter som kan inverka på användarnas beteende vid deras interaktion med Internet. Med hjälp av ett förtest i enkätform väljs 30 vana internetanvändare ut som försökspersoner. Dessa delas upp i två lika stora grupper och utför sedan en uppgift på en webbportal. Slutligen genomför de ett test som undersöker om de kommer ihåg de fyra reklamannonser som finns på webbportalen. Detta görs med metoderna fri återgivning eller igenkänning. Vid fri återgivning var det endast en person som kom ihåg en korrekt reklamannons. Igenkänningstestet resulterade i sammanlagt 19 korrekt utpekade reklamannonser. Resultatet visar på att försökspersoner som fick göra igenkänningstestet, kunde svara på vilka reklamannonser som fanns på webbsidan i högre grad än de som fick använda sig av testet fri återgivning.</p>

<p>Denna studie har avsett undersöka hur ett lämpligt gränssnit för en expert ska se ut. En expert utvecklar enligt Soloway, Adelson & Ehrlich (1988) kognitiva scheman vilka används vid problemlösning. När dessa scheman inte stämmer, och inte kan användas, sjunker expertens prestation till samma nivå som hos en novis. Detta gör att man när man utvecklar gränssnitt för experter måste ta hänsyn till den kunskap som experten besitter. I studien genomfördes en observation där man kunde dra slutsatserna att experter vill ha överblick över koden när de programmerar, samt att det är viktigt att använda etablerade begrepp i gränssnittsdesignen.</p>

<p>Huruvida informationsspridning i en organisation är effektiv eller inte kan bero på många olika faktorer. Detta examensarbete behandlar kommunikation och informationsspridning via elektroniska medier. Mänsklig kommunikation som involverar överföring av elektroniska signaler mellan datorer benämns ofta som "Computer Mediated Communication", denna disciplin beskrivs och relateras till användandet av intranät och e-post. Syftet med detta examensarbete är att komma fram till om intranät eller e-post bör användas för att en effektiv informationsspridning skall uppnås. En undersökning för att jämföra dessa båda informationskanaler genomfördes på Volvo PV med hjälp av enkäter och intervjuer. Inga signifikanta resultat påvisades vid jämförelsen och det är därmed inte möjligt att statistiskt säkerhetskälla vilket sätt som fungerar bäst. Det framkom dock aspekter som kan tolkas som att en effektiv informationsspridning kan uppnås om båda kanalerna fungerar tillsammans och kompletterar varandra.</p>

<p>I denna rapport talas det om användbarhetsexpertens roll som representant för användaren,medlare av termen användbarhet samt medlare mellan användaren och andra yrkesroller i en systemutvecklingsprocess. Denna roll har många gånger en tendens till att inte få tillräckligt med gehör av andra yrkesroller i utvecklingsprojekt. Det finns flera olika faktorer som kan bidra till detta. Vad som framkom i resultatet var en bekräftelse på att användbarhetsexpertens</p><p>roll är viktig i fråga om representering och medling. Vad gäller faktorn samarbete anser respondenterna att samarbetet för det mesta fungerar bra mellan dem och andra yrkesroller. Samarbete ses därmed inte som en faktor som påverkar gehöret för en användbarhetsexperts roll i systemutvecklingsprocesser. Respondenterna tycker däremot att de inte alltid får gehör för sin roll som användbarhetsexpert fast att de tycker att samarbetet med andra yrkesroller fungerar bra. En faktor som bidrar till</p><p>detta är den svårdefinierade termen användbarhet.</p>

<p>Då användare av någon produkt använder sig av dess manual, är det vanligt han eller hon hoppar över stycken som verkar irrelevanta eller för mödosamma att ta till sig i för hållande till den nyttan som informationen kan tänkas ge. Då kan användaren också missa information, som är nödvändig för att en uppgift/problem skall lösas. Denna studie har undersökt och jämfört tre olika sätt att markera ut ett stycke information i en manual. Med manualens hjälp har försöksdeltagarna sorterat kanaler på en TV. De olika sätten att markera informationen skiljer sig åt i den grad av relevans de har till uppgiften. Resultatet antyder att de som haft manual där informationen märkts ut gjorde fler fel än då ingen markering skett men det beror troligtvis mer på tolkning av innehåll och struktur, snarare än att den utmärkta informationen uppmärksammades i mindre grad än den icke utmärkta.</p>

<p>Detta examensarbete syftar till att undersöka om musiken i datorspel kan påverka användarens problemlösningsförmåga. Ämnet är nästintill outforskat, så musikstudier från ämnesområden som t.ex. reklam, film och bilkörning har studerats för att bygga upp en teoretisk grund. Där framkom att bland annat tempo och ljudklang är avgörande för hur ett musikstycke skall påverka användarens kognitiva processer. För att ta reda på om musik påverkar problemlösningsförmågan i datorspel gjordes en kvantitativ undersökning i ett labb där försökspersoner fick spela ett enklare pusselspel med varierande bakgrundsmusik. Tre nivåer av musik användes; hård musik, klassisk musik och tystnad. Resultatet visar på en signifikant bättre problemlösningsförmåga hos dem som fick spela datorspelet med klassisk musik i bakgrunden jämfört med dem som lyssnade på hård musik. Att spela datorspelet utan musik fick de olika försökspersonerna att prestera kraftigt varierande resultat vilket bör tyda på att människor påverkas olika av tystnad.</p>

Thesis (Ph. D.)--University of Texas at Austin, 1999. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 171-178). Available also in a digital version from Dissertation Abstracts.

Recent work in empirical moral psychology has led to at least one point of consensus: intuitive, psychologically-spontaneous cognitive processes play a central and inescapable role in moral evaluation. However, among those who accept that intuitive processes play a central role there remains much debate concerning the underlying character of these intuitive processes, as well as their developmental and evolutionary origins. The two dominant approaches are represented by psychological sentimentalists, who hold that these underlying processes are essentially emotion-driven, and moral nativists, who hold that these processes are subserved by innate, tacitly-held moral principles. In the course of this dissertation I critically examine each of these prominent psychological accounts, and work to outline a novel alternative. Questions concerning the psychological processes involved in moral judgment are interesting in their own right, as well as for their potential relevance to debates in ethical theory. The observed role of intuitive processing in moral judgment challenges those traditions in psychology and philosophy according to which deliberate rational processes do or should dominate. Indeed, it is widely thought that the centrality of these intuitive processes serves to undermine the status of morality and the epistemic standing of moral beliefs. Both the sentimentalist and the nativist analyses of intuitive moral judgment have been used to ground challenges to the status of morality and moral belief. I build on my critiques of the empirical adequacy of the psychological and evolutionary claims grounding these challenges to develop ways to defeat them. When properly understood, neither of these accounts of intuitive moral psychology supports a global challenge to the epistemic standing of moral belief.

Published in: M.Sharples (Ed) Computer Supported Collaborative Writing. (London: Springer-Verlag) 1993. pp 69-86. INTRODUCTION: Psychologists have been taking an increasing interest in the writing process over the last decade and models of human cognition and task behaviour during writing are emerging (see e.g., Hayes and Flower 1980, Sharples et al 1989). Though we are far short of a complete model of this process several basic components have been identified and most theorists allude to these at some stage in their description. For example, it is reckoned (as much from common sense as experimental analysis) that most writing proceeds through a basic sequence of actions from a rough plan through a draft to a revision stage which may occur cyclically until the writer believes the document is ready. Plans can be considered as either detailed or vague, influenced by expectations of the readerâ s knowledge, the typical form of the document being produced and so forth. The drafts may vary from the extremely sketchy to the almost complete depending on the writerâ s experience, knowledge of the subject, preferred writing style etc. and revisions include such acts as minor spell checking, proofreading or complete re-writes.