First generation students (FGS) are twice as likely as their non-first generation peers to drop out of college (Chen, 2005). FGS experience a host of challenges related to their generational status including poor academic preparation, limited familial support, nonstrategic college learning behaviors, and problematic coping with academic disappointment. When FGS earn low grades, they often attribute their outcomes to an uncontrollable factor such low intelligence (Dweck & Leggett, 1998) rather than poor preparation for success or misunderstanding, more controllable factors. Some FGS, however, matriculate through college successfully despite their risk status. One reason might be that the FGS who are resilient to their risk status exhibit more self-compassion in the face of perceived or actual low grades. The proposed study investigates relations between self-compassion for poor academic performance and college outcomes (i.e., motivation, self-efficacy, anxiety, fear of failure, goal orientation, and theory of intelligence) for FGS using hierarchical regression. The implications for this proposed study result in an intervention: a self-compassion training program designed to supplement a college learning skills course. Ultimately, this intervention will increase students’ self-compassion as well as the previously stated college outcomes. Finally, increases in self-compassion will improve college students’ retention and achievement. / text

Denna uppsats tar utgångspunkt i begreppet kollegialt lärande som de senaste åren har blivit ett välbekant inslag i svenska skolor. Studien riktar sig mot att undersöka hur kollegialt lärande beskrivs, initieras och används på huvudmannanivå i några svenska kommuner. Den akademiska litteratur som behandlar kollegialt lärande är begränsad. Med den utgångspunkten tar litteraturdelen form av en begreppsanalys. Begreppet kollegialt lärande är ingen vetenskaplig term och kan sägas vara ett paraplybegrepp för olika former av lärande och kunskapsutveckling i skolan. Begreppet myntades i samband med ett regeringsuppdrag till Skolverket i början 2010-talet om att utveckla underlag för undervisningsutvecklande insatser till skolorna för att vända den neråtgående resultattrenden bland svenska ungdomar i PISA- undersökningarna. Undersökningen i denna uppsats följer en kvalitativ forskningsansats och utförs som en kvalitativ innehållsanalys. De data som ligger till grund för analysen är dokument från de valda kommunernas hemsidor och som sökts fram genom begreppet kollegialt lärande. Resultatet av undersökningen visar stora variationer i förhållande till både hur begreppet kollegialt lärande beskrivs och hur det förekommer på huvudmannanivå i de olika kommunerna. Gemensamt för de olika huvudmännen förefaller vara föreställningen om att lärarnas kompetens kan höjas genom kollegialt lärande och att detta kan stärka elevernas måluppfyllelse.

No description available.