This research project was carried out in Winnipeg Manitoba between October, 1970 and April, 1971. It is an exploratory study in which the authors used the concepts of complementary and symmetrical communication to code family interaction. Of the twenty-two families who were contacted through the Psychiatric Out-Patient Department of the Winnipeg General Hospital, nine consented to take part in the study. Complementary and symmetrical communication interaction elicited by a structured interview was tape recorded and coded for the two concepts. The results were correlated with the descriptions of the patient's behavior as recorded on the hospital charts. It was found that family interaction could be coded as symmetrical or complementary and that there was some relationship between communication patterns, descriptions of behaviour and the spouse who was labeled as the identified patient.

SAMMANFATTNING Introduktion: Information, förberedelse, trygghet och möjlighet till delaktighet i kontakt med hälso- och sjukvården är en rättighet enligt lag. För personer med intellektuell funktionsnedsättning tillgodoses inte detta till fullo och deras upplevelser av hälso- och sjukvårdsbesök är oftare negativa enligt tidigare forskning. Ett av de första stegen i kontakt med hälso- och sjukvården är kallelsebrevet. Därför är det viktigt att undersöka hur personer med intellektuell funktionsnedsättning upplever och tar del av de kallelsebrev de får från hälso- och sjukvården och hur de önskar att en kallelse skulle vara utformad för att tillgodose deras behov och möjlighet till Känsla Av Sammanhang, KASAM.  Syfte: Att undersöka hur personer med lindrig till medelsvår intellektuell funktionsnedsättning uppfattar den kallelse och information som ges inför möten med hälso- och sjukvården och hur de skulle vilja att det fungerade.  Metod: Kvalitativ explorativ studie med deduktiv ansats där datainsamlingsmetod utgörs av semistrukturerade intervjuer med påföljande innehållsanalys  Resultat: Sammantaget visar studiens resultat att erfarenheterna kring att få kallelse till hälso- och sjukvården varierade och att det fanns olika behov och önskemål. Studiedeltagarnas beskrivna erfarenheter pekade på brister rörande uppfattad information inför ett hälso- och sjukvårdsbesök. De hade olika önskemål om kallelseväg samt kallelsens utformning. Bildstöd var dock ett återkommande önskemål.  Slutsats: Beskrivna erfarenheter pekade på att information och förberedelse när personer med IF kallas till ett hälso- och sjukvårdsbesök, är ett område som i större omfattning behöver undersökas och utvecklas. Att få kallelser med bildstöd förefaller vara ett önskemål hos en del personer med IF. I studiens resultat framträder dock vikten av att inte generalisera målgruppen. Ansvaret för att kallelserna innehåller tillräcklig information och är utformade så att mottagaren kan uppfatta innehållet vilar på hälso- och sjukvården. För att uppfylla detta ansvar med evidens krävs ytterligare studier i större format. / ABSTRACT Background: Information, preparation, security and the opportunity to participate in contact with health care is a privilege according to law. For people with intellectual disabilities, ID, this is not fully meet and their experiences of health care visits are more often negative according to previous research. One of the first steps in contact with health care is the letter of invitation. Therefore, it is important to examine how persons with intellectual disabilities experience and take part in the letters of invitation they receive from the health service and how they wish that a summon should be designed to meet their needs and opportunity for Sense of Coherens, KASAM. Aim: To investigate how persons with mild to moderate intellectual disabilities perceive the calling and information given before meetings with the health service and how they would like it to work.                                                                                             Method: Qualitative exploratory study with deductive approach where data collection method consists of semi-structured interviews with subsequent content analysis. Results: Overall, the results of the study show that the experiences of receiving a call to the health service varied and that there were different needs and wishes. The study participants' described experiences pointed to shortcomings regarding perceived information prior to a health and medical visit. They had different wishes about the path and the design of the calling. Image support was, however, a recurring wish. Conclusion: Described experiences pointed out that information and preparation when persons with ID are called to a health and medical care visit, is an area that needs to be investigated and developed to a greater extent. Receiving invitations with image support seems to be a wish of some persons with ID. The results of the study, however, emphasize the importance of not generalizing the target group. The responsibility for ensuring that the notices contain sufficient information and are designed so that the recipient can perceive the content rests with the health service. To fulfill this responsibility with evidence, further studies in a larger format are required.

Syftet med studien är att synliggöra lärares perspektiv på hur feedback görs föratt stödja elevens lärande i grundsärskolans undervisning. Två frågeställningarhar formulerats utifrån syftet: Med vilka olika verbala och icke-verbala uttryckkommunicerar lärare feedback till eleverna i undervisningen? och Hur beskriverlärare i grundsärskolan den feedback de ger sina elever? Studien har enkvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där 10 intervjuer med lärareinom grundsärskolan har genomförts. Den teoretiska utgångspunkten är detsociokulturella perspektivet, där vi använt oss av sociokulturella begrepp somkommunikation och interaktion, proximal utvecklingszon och scaffolding i våranalys. Det insamlade datamaterialet har sedan transkriberats och analyserats. Ivår argumentation har vi tolkat det analyserade datamaterialet utifrån detsociokulturella perspektivet.Studiens resultat visar att feedback i grundsärskolan är beroende av att lärarehittar sätt att kommunicera och interagera med eleverna för att kunna gefeedback. För att lyckas med detta behöver lärarna börja med att bygga relationtill sina elever. Både lärare och elever kommunicerar på olika sätt medvarandra. Utöver verbal kommunikation används ofta bildstöd, tecken som stödoch kroppsspråk. Lärarna i studien beskriver sin feedback som individuelltanpassad utifrån varje elevs personlighet, kommunikationssätt ochutvecklingsnivå. De menar vidare att feedback ges som ett strukturellt stödunder elevens hela skoldag och som en motor för att orka jobba lite till. Mångaav lärarna menar att feedback i grundsärskolan ska utformas så att denfokuserar på och förstärker positiva beteenden eller goda prestationer. / The purpose of this study is to describe teachers' perspectives on how to offerfeedback to students with intellectual disability. Two questions have beenformulated based on this objective: What different verbal and nonverbalresources does the teacher use to communicate feedback to the students duringteaching? And how do teachers describe the feedback they give to students withan intellectual disability? A qualitative approach has been used, wheresemi-structured interviews of 10 interviews with teachers of students withintellectual disability have been conducted. The theoretical starting point is thesociocultural perspective, where we have used sociocultural concepts such ascommunication and interaction, proximal development zone and scaffolding toanalyze our results. The collected data has been transcribed and analyzed. Ourresult is an argumentation based on the sociocultural perspective.The study's results show that teachers need to find suitable ways tocommunicate and interact in order to provide feedback when teaching studentswith intellectual disability. By establishing a relationship, teachers can find away of communication that works. Both teachers and students communicatewith each other in different ways. In addition to verbal communication, imagesupport , sign language and body language are often used. The teachers in thisstudy explain that their feedback is individually designed to fit every student’spersonality, level of communication and development. They further describehow feedback is provided in the shape of structural support throughout thestudents' school day and as motivation to encourage them to do extra work.Many of the teachers believe that feedback should be designed to focus on andreinforce positive behaviors and good performances.