<p>Arbetets syfte är att ta reda på hur pedagoger arbetar med lärande frö hållbar utveckling i förskolan, utifrån intervjuer med pedagoger i förskolor som fått utmärkelsen Grön Flagg. Då Grön Flagg har olika temaområden innefattar syftet även att ta reda på olika likheter och skillnader mellan deolika temaområdena.</p><p>Intervjuerna gjordes med pedagoger på tre förskolor som arbetar med olika temaområden. Utifrån ljudupptagningar från intervjuerna gjorde jag analyser av svaren med fokus på arbetssätt, barns delaktighet, eventuella negativa sidor eller hinder och likheter och skillnader. den första analysen visade på en fokusering av fem delmål som är de mål som pedagogerna skriver tillsammans med hur de ska uppnå målen då de skickar sin ansökan om Grön Flagg till stiftelsenHåll Sverige rent. Det är dessa fem delmål som är grunden för arbetet med lärande för hållbar utveckling inom Grön Flagg och jag valde därför att fokusera på de fem delmålen i resultatredovisningen.</p><p>Resultatdelen presenterar varje förskola för sig utifrån arbetssätt, barnens delaktighet, hinder eller negativa sidor med arbetet och en sammanfattning av arbetet vid förskolan. Efter alla förskolorna följer en sammanställning av likheter och skillnader mellan de tre olika temaområdena.</p><p>Resultatet visar att arbetet med lärande för hållbar utveckling i förskolan genomsyras av att utgå från barnens tankar och ideér, att fånga det vardagliga, en helhetssyn gällande verksamhetens delar och begreppets innebörd, att skapa ett naturligt förhållningssätt och kunskap om naturen genom att vistas där och avslutningsvis pedagogernas förhållningssätt och inställning.</p>

Arbetets syfte är att ta reda på hur pedagoger arbetar med lärande frö hållbar utveckling i förskolan, utifrån intervjuer med pedagoger i förskolor som fått utmärkelsen Grön Flagg. Då Grön Flagg har olika temaområden innefattar syftet även att ta reda på olika likheter och skillnader mellan deolika temaområdena. Intervjuerna gjordes med pedagoger på tre förskolor som arbetar med olika temaområden. Utifrån ljudupptagningar från intervjuerna gjorde jag analyser av svaren med fokus på arbetssätt, barns delaktighet, eventuella negativa sidor eller hinder och likheter och skillnader. den första analysen visade på en fokusering av fem delmål som är de mål som pedagogerna skriver tillsammans med hur de ska uppnå målen då de skickar sin ansökan om Grön Flagg till stiftelsenHåll Sverige rent. Det är dessa fem delmål som är grunden för arbetet med lärande för hållbar utveckling inom Grön Flagg och jag valde därför att fokusera på de fem delmålen i resultatredovisningen. Resultatdelen presenterar varje förskola för sig utifrån arbetssätt, barnens delaktighet, hinder eller negativa sidor med arbetet och en sammanfattning av arbetet vid förskolan. Efter alla förskolorna följer en sammanställning av likheter och skillnader mellan de tre olika temaområdena. Resultatet visar att arbetet med lärande för hållbar utveckling i förskolan genomsyras av att utgå från barnens tankar och ideér, att fånga det vardagliga, en helhetssyn gällande verksamhetens delar och begreppets innebörd, att skapa ett naturligt förhållningssätt och kunskap om naturen genom att vistas där och avslutningsvis pedagogernas förhållningssätt och inställning.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att insjukna i bröstcancer påverkar hela individens livsvärld, vilket ställer höga krav på sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Det behövs fler studier som visar hur dessa individer upplever sin situation. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer.Metod: En kvalitativ studie baserad på fem självbiografier med induktiv ansats har använts. Materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys.Resultat: Analysprocessen resulterade i nio underkategorier och tre huvudkategorier; En utveckling av copingstrategier, En oviss framtid och En känsla av trygghet. Resultatet visade att en bröstcancerdiagnos påverkade kvinnans liv drastiskt och att cancerbeskedet var chockartat. Behandlingen och dess biverkningar upplevdes som påfrestande både kroppsligt och mentalt. Genom olika strategier klarade kvinnorna att hantera sin vardag. Behovet av att prata med någon och dela med sig till andra var centralt hos kvinnorna och minskade känslan av ensamhet. Resultatet visade också att ovissheten inför framtiden var känsloladdad och därför hade stödet från närstående och vården en betydande roll under deras sjukdomstid.Slutsats: Kvinnornas upplevelse av att leva med bröstcancer påverkar livsvärlden negativt, både kroppsligt och mentalt. Sjuksköterskan har en central roll under hela sjukdomsperioden, där engagemang, lyhördhet och bemötande är betydelsefullt. Omvårdnadsarbetet bör därför utgå från ett helhetsperspektiv för att skapa en professionell vårdrelation som stärker kvinnans livskvalitet, hälsa och trygghet. Vidare forskning behövs för att få en djupare förståelse och kompetens bland annat kring hur bröstcancerbehandlade kvinnors sexualitet påverkas samt hur man kan stärka olika former av stöd för de mest sårbara kvinnorna. / Background: Previous research shows that breast cancer affects the individual’s entire world, which places high demands on the nurse´s health care efforts. More studies are needed that show how these individuals perceive their situation.Objective: To highlight women’s experience of living with breast cancer.Method: A qualitative study based on five autobiographies with inductive approach has been used. The material was analyzed using a manifest content analysis.Results: The analysis process resulted in nine subcategories and three main categories; A development of coping strategies, An uncertain future and A sense of security. The results showed that a breast cancer diagnosis drastically affected the woman’s life and that the cancer notification was distressing. The treatment and its side effects were perceived as stressful both physically and mentally. Through various strategies, the women managed to maintain their everyday lives. The need to talk to someone and share with others was central to the women and reduced the feeling of loneliness. The results also showed that uncertainty for the future was emotionally charged and therefore the support of relatives and health professionals played a significant role during their illness.Conclusion: The women’s experience of living with breast cancer negatively affects her world, both physically and mentally. The nurse plays a central role throughout the illness period, where commitment, responsiveness and attentiveness are important. Nursing work should therefore be based on a comprehensive perspective in order to create a professional care relationship that strengthens a woman’s quality of life, health and safety. Further research is needed to gain a deeper understanding and competence about how breast cancer-treated women’s sexuality is affected and how to strengthen different forms of support for the most vulnerable women.