<p>In my composition, I have choosen to examine the question: What value does the diagnoses have for the teacher when it comes to organizing the work with children troubled by apprehensive disabilities?</p><p>The method I used to examine my question was qualitative interview.</p><p>The teachers’ I have interviewed are either pre-schoolteachers or schoolteachers.</p><p>Most of the teachers speak highly of using methods like Komet or SET in the work with the pupils troubled by deficits in their ability to concentrate.</p><p>During my investigation, I have learned that the teachers think that methods like the above mentioned may help preventing some of the problems at school.</p><p>Former research as well as the interviewed teachers are saying that rules and structure are very important when you are teaching children troubled by deficits in their ability to concentrate.</p><p>The teachers are feeling just like me, a little bit insecure when it comes to the diagnoses and most of the time the diagnoses just confirm what the teacher already knows.</p><p>My intention with this study was to aquire a deeper understanding of what it means to have concentration disabilities and to broaden my knowledge of what the teacher can do to ease the years at school for these children.</p><p>Keywords: Concentration disabilities, teachers, diagnose, educational planning</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Jag har i min uppsats valt att undersöka frågan: Vilket värde har diagnosen för den pedagogiska planeringen kring elever med koncentrationssvårigheter?</p><p>För att undersöka min fråga valde jag att som metod använda mig av kvalitativa intervjuer.</p><p>De pedagoger som medverkat i min undersökning undervisar elever i grundskolan( F-6).</p><p>De flesta av pedagogerna har anammat nya metoder som Komet och SET i sitt arbete med barn som har koncentrationssvårigheter.</p><p>I min undersökning kom jag fram till att de tror att de här metoderna kan vara till hjälp i ett förebyggande syfte.</p><p>Både pedagogerna och litteraturen säger att det är mycket viktigt med fasta regler, tydlighet och struktur i arbetet med de barn som har koncentrationssvårigheter.</p><p>Pedagogerna känner precis som jag själv en kluvenhet till diagnoser och många gånger bekräftar diagnos det som pedagogen redan vet.</p><p>Mitt syfte med undersökningen var att få en djupare förståelse för vad det kan innebära att ha koncentrationssvårigheter samt att få en inblick i vad pedagogen kan göra för att underlätta skolgången för elever med dessa svårigheter.</p><p>Nyckelord: Koncentrationssvårigheter, pedagoger, diagnos, pedagogisk planering</p>

In my composition, I have choosen to examine the question: What value does the diagnoses have for the teacher when it comes to organizing the work with children troubled by apprehensive disabilities? The method I used to examine my question was qualitative interview. The teachers’ I have interviewed are either pre-schoolteachers or schoolteachers. Most of the teachers speak highly of using methods like Komet or SET in the work with the pupils troubled by deficits in their ability to concentrate. During my investigation, I have learned that the teachers think that methods like the above mentioned may help preventing some of the problems at school. Former research as well as the interviewed teachers are saying that rules and structure are very important when you are teaching children troubled by deficits in their ability to concentrate. The teachers are feeling just like me, a little bit insecure when it comes to the diagnoses and most of the time the diagnoses just confirm what the teacher already knows. My intention with this study was to aquire a deeper understanding of what it means to have concentration disabilities and to broaden my knowledge of what the teacher can do to ease the years at school for these children. Keywords: Concentration disabilities, teachers, diagnose, educational planning / Sammanfattning Jag har i min uppsats valt att undersöka frågan: Vilket värde har diagnosen för den pedagogiska planeringen kring elever med koncentrationssvårigheter? För att undersöka min fråga valde jag att som metod använda mig av kvalitativa intervjuer. De pedagoger som medverkat i min undersökning undervisar elever i grundskolan( F-6). De flesta av pedagogerna har anammat nya metoder som Komet och SET i sitt arbete med barn som har koncentrationssvårigheter. I min undersökning kom jag fram till att de tror att de här metoderna kan vara till hjälp i ett förebyggande syfte. Både pedagogerna och litteraturen säger att det är mycket viktigt med fasta regler, tydlighet och struktur i arbetet med de barn som har koncentrationssvårigheter. Pedagogerna känner precis som jag själv en kluvenhet till diagnoser och många gånger bekräftar diagnos det som pedagogen redan vet. Mitt syfte med undersökningen var att få en djupare förståelse för vad det kan innebära att ha koncentrationssvårigheter samt att få en inblick i vad pedagogen kan göra för att underlätta skolgången för elever med dessa svårigheter. Nyckelord: Koncentrationssvårigheter, pedagoger, diagnos, pedagogisk planering

Syftet med denna studie är att förklara och förstå hur lärare tänker kring med stort rörelsebehov i skolan och hur de tänker kring sitt agerande. Upplevs elevernas beteende som störande av lärarna? Vi har även försökt få förståelse om vad lärarna anser kan bidra till detta beteende hos eleverna, både i och utanför skolan. I första delen har vi tagit upp vad litteraturen säger om detta ämne och närliggande områden. I andra delen av vår bakgrund har vi behandlat lärarens roll, för att sedan lyfta fram betydelsen av skolmiljön. Metoden som använts vid studien är en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. Vi har intervjuat fem lärare om deras tankar och erfarenheter kring elever med ett stort rörelsebehov. Lärarna i studien har vid ett flertal tillfällen tagit emot en klass där det förekommer en eller flera elever med ett större rörelsebehov än klasskamraterna. De har under sin yrkesverksamma tid arbetat fram olika arbetssätt för att hjälpa och stötta eleverna med stort rörelsebehov. I diskussionen framkom att lärarens elevsyn och förmåga att individanpassa är betydelsefull för bemötandet av elever med ett stort rörelsebehov. / In this study we have chosen to look at teachers attitude towards pupils with a great need of movement. Are those pupils with extra needs experienced as inconvenient by the teachers? Our aim was also to learn more about teachers views on some of the triggers which causes this behavior among children in school environments and other surroundings. The first part of the study contains previous research in this and similar topics. The second part concerns the teachers role and professionalism and the importance of the school environment. The method that was used in this study was a qualitative method with a hermeneutic aim. We interviewed five teachers about their experiences with pupils with a great need of movement. The teachers that participated in the study have experienced teaching those pupils which have a greater need of movement than their classmates at several occassions. During their career the teachers have found several different strategies to help and support these pupils. In the discussion of this study we discovered the importance of the teachers ability to approach and individualize teaching situations towards the pupils who have great needs of movement.

<p>Syftet med denna studie är att förklara och förstå hur lärare tänker kring med stort rörelsebehov i skolan och hur de tänker kring sitt agerande. Upplevs elevernas beteende som störande av lärarna? Vi har även försökt få förståelse om vad lärarna anser kan bidra till detta beteende hos eleverna, både i och utanför skolan. I första delen har vi tagit upp vad litteraturen säger om detta ämne och närliggande områden. I andra delen av vår bakgrund har vi behandlat lärarens roll, för att sedan lyfta fram betydelsen av skolmiljön. Metoden som använts vid studien är en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. Vi har intervjuat fem lärare om deras tankar och erfarenheter kring elever med ett stort rörelsebehov. Lärarna i studien har vid ett flertal tillfällen tagit emot en klass där det förekommer en eller flera elever med ett större rörelsebehov än klasskamraterna. De har under sin yrkesverksamma tid arbetat fram olika arbetssätt för att hjälpa och stötta eleverna med stort rörelsebehov. I diskussionen framkom att lärarens elevsyn och förmåga att individanpassa är betydelsefull för bemötandet av elever med ett stort rörelsebehov.</p> / <p>In this study we have chosen to look at teachers attitude towards pupils with a great need of movement. Are those pupils with extra needs experienced as inconvenient by the teachers? Our aim was also to learn more about teachers views on some of the triggers which causes this behavior among children in school environments and other surroundings. The first part of the study contains previous research in this and similar topics. The second part concerns the teachers role and professionalism and the importance of the school environment. The method that was used in this study was a qualitative method with a hermeneutic aim. We interviewed five teachers about their experiences with pupils with a great need of movement. The teachers that participated in the study have experienced teaching those pupils which have a greater need of movement than their classmates at several occassions. During their career the teachers have found several different strategies to help and support these pupils. In the discussion of this study we discovered the importance of the teachers ability to approach and individualize teaching situations towards the pupils who have great needs of movement.</p>