<p>Bakgrund:</p><p>Den 1 juli 2005 implementerade Stockholmsbörsen Svensk kod för</p><p>bolagsstyrning för alla börsbolag på den dåvarande A-listan och för alla bolag på den dåvarande O-listan med ett marknadsvärde som överstiger 3 miljarder kronor. Tanken med att större börsnoterade bolag blev först att implementera Svensk kod för bolagsstyrning var att dessa företag skulle utveckla system och rutiner för ett implementerande av koden och att sedan efter några år bredda tillämpningen av koden till börsens alla bolag. I skrivande stund</p><p>pågår ett arbete med att revidera den nuvarande svenska koden för bolagsstyrning. Tanken är att en ny version skall presenteras under våren 2008 och implementeras vid halvårskiftet 2008. Kraven på svensk bolagsstyrning kommer då att förändras. Svensk kod för bolagsstyrning kommer att gå från att endast omfatta de största börsnoterade bolagen till att börja omfatta alla börsnoterade bolag på Stockholmsbörsen samt NGM Equity.</p><p>Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att granska företagsledares inställning till införandet av Svensk kod för bolagsstyrning för alla börsnoterade bolag, samt bredda kunskapsfältet om hur de tillfrågades företag förbereder sig inför implementeringen av koden.</p><p>Begränsning: Vi har i uppsatsen valt att begränsa oss till bolag på Stockholmsbörsens Small Cap-lista och NGM Equity.</p><p>Tillvägagångssätt: I denna studie har en kvalitativ metod används. Via telefon genomfördes sex intervjuer med personer tillhörande företag på Stockholmsbörsens Small Cap-lista och NGM Equity. Våra respondenter arbetar alla inom sina företag med införandet av Svensk kod för bolagsstyrning.</p><p>Resultat: Vår studie visade att respondenterna överlag är positivt inställda till Svensk kod förbolagsstyrning och anser att koden leder till ett ökat ansvar för styrelsen och att förtroendet för kapitalmarknaden ökar. Negativt med koden anses av respondenterna vara att koden ökardet administrativa arbetet, ger en ökning av kostnader samt att dess detaljrikedom är för hög och att den således ej passar väl för mindre bolag. Respondenterna anger att aktieägarna är den intressentgrupp som erhåller störst nytta av att företag följer koden, vilket leder till att agentteorin kan anses vara den dominerande teorin bakom bolagsstyrning. Respondenterna har och kommer i sitt arbete med införandet av koden att skapa interna arbetsgrupper, utbilda styrelsen, anlita extern hjälp i form av jurist samt få extern hjälp från företagens revisorer. Styrelsen ses enligt majoriteten av våra respondenter som en part arbetsgrupperna för diskussioner med, men som ej är genomgående delaktiga i företagens implementeringsarbete. Endast en tredjedel av våra tillfrågade respondenter har haft hjälp av större företags tidigare införande av koden år 2005. Ytterligare en tredjedel av de tillfrågade tror att denna hjälp kommer att fås genom revisorerna. Att företags kommande införande av koden ska bli billigare tack vare större företags tidigare implementering blir ej, enligt denna studie, upp till företagen själva, utan möjligheten till kostnadseffektivisering läggs delvis i händerna på företagens revisorer.</p>

No description available.

<p>Det är en realitet att det på senare tid förekommit företagsskandaler, vilka har haft en tillitsskadlig effekt på relationerna mellan företag och dess intressenter. En följdeffekt av detta är att Corporate Governance förvandlats från ett akademiskt specialområde till en vedertagen kärnfråga i de flesta företag. Mot denna bakgrund syftar uppsatsen till att undersöka hur investerarens tillit gentemot företagsledningen tar sig uttryck utifrån aspekten närhet. Vi avgränsade mot att enkom studera skandinaviska investerare som använder fonder och riskkapital som investeringsmedel. Uppsatsens referensram baserades på teorin om Corporate Governance samt olika tillitsteorier på organisations- och individnivå, vilka också låg till grund för vår egen utarbetade analysmodell. Med en kvalitativ ansats intervjuade vi tre respondenter med olika arbetsmetoder och närhetsgrad i relationen till företagsledningar. Uppsatsens slutsatser är att det finns både tillitsskapande och tillitsförlorande företeelser i relationen mellan investerare och företagsledning, men de tillitsskapande företeelserna är övervägande. Vidare har närhetsgraden en marginell påverkan på tillitsskapandet eller tillitsförlorandet i relationen.</p> / <p>In recent years corporate scandals have occurred and have had a trust-damaging effect on the relationship between companies and their stakeholders. One of the consequences of these scandals is the transformation of Corporate Governance, from being an academic special area to being a prevailing matter in most companies. With this in mind, the thesis aims at examining how the investor’s trust towards the management arises regarding the degree of closeness, with the limitation of only studying Scandinavian investors, who use funds and venture capital as investment-method. The theory-section is based on the premise of Corporate Governance, as well as different theories about trust, which were the basis in our self-made operational-model. Using a qualitative approach, we have performed three interviews with investors who use different working-methods and have different closeness in the relationship to the management. The conclusions of the thesis that there are both trustcreating as well as trust-losing elements in the relationship between the investor and the management; however the trust-creating elements are predominant. Furthermore, the degree of closeness is marginally affecting the trust-creating as well as the trust-losing elements in the relationship between the investor and the management.</p>

Using a broad sample of the largest European companies, I examine whether the two governance mechanisms, namely (i) independent monitoring by a board of directors and (ii) grants and disclosures of incentive-based executive pay, are substitutes for one another. I find that companies with proportionately more executives on their boards of directors grant greater incentive-based pay to their executives, and improve the transparency of their pay disclosure. The findings are consistent with the efficient contracting argument, which predicts that greater incentive-based pay and pay disclosure transparency mitigate agency problems generated by boards dependent upon management

Thesis (Ph. D.)--University of Oregon, 2006. / Typescript. Includes vita and abstract. Includes bibliographical references (leaves 104-109). Also available for download via the World Wide Web; free to University of Oregon users.

Agency theories suggest that governance matters more when agency conflicts are potentially more severe. However, empirical studies often do not control for the potential severity of agency conflicts. I show that the marginal benefit of governance varies with the free cash flow level, a proxy for the potential severity of agency conflicts. As the free cash flow level increases, higher governance quality becomes incrementally more value-enhancing, and lower governance quality becomes incrementally more value-destroying. This is consistent with the hypothesis that better governance helps resolve the agency conflicts in investment decisions when a firm has more free cash flows (Jensen, 1986). This study highlights the importance of controlling for the potential severity of agency conflicts in governance studies and provides an improved method to estimate the marginal benefit of a governance mechanism.

<p>Chief executive officer’s (CEO) compensation and its optimal level is an interesting and important topic. How successful and skilled are shareholders monitoring and making changes in its level and its mix? Ownership dispersion is an important determinant of it. In this study we try to answer this question from the perspective of institutional shareholders as they hold a substantial part of equity in firms. The paper sheds light on institutional ownership dispersion effect on CEO total and cash compensation in Sweden.</p><p>Analysing data from the 26 largest companies listed on Stockholm Stock Exchange over the time period 2004 - 2008 we find that institutional ownership concentration decreases top executive officer’s total and cash compensation. We also find that small institutional shareholdings are positively associated with chief executive officer’s total and cash compensation. Overall this relationship suggests that institutions are powerful monitors of corporate governance.</p>

<p>This paper tries to find the relationship between the compensation given to the chief executive officer and the performance of the company. Further, it tries to determine the influence of the size of the Board members on the pay scale of the executive. The data consisted of the largest thirty companies in Sweden for the period of 2004-2008. After controlling for firm size and growth opportunities, I find a negative and insignificant relationship between pay and performance. Contradictory to previous studies no correlation between large board size and chief executive officers compensation was found. This paper adds more empirical evidence to the idea of chief executives pay being independent of his performance.</p>

<p>Stock splits are supposed to be financial cosmetics. However, this study shows that such corporate events have impact on ownership structure. This study exploits unique data from Swedish Central Security Registration regarding ownership and analyzes the ownership structures in stock splitting firms. Our data consists of exclu-sive semi-annually reported ownership structures of companies listed on Stockholm Stock Exchange. We categorize stock owners as domestic institutional investors, foreign investors and domestic individual investors. The information on ultimate ownership composition in listed companies is rare and more or less exquisite for Sweden.Our results confirm positive abnormal returns surrounding the announcement of stock splits and stock dividends. Moreover, we find evidence on changes in owner-ship structure as well as number of shareholders. The results show evidence on decreasing ownership concentration due to the stock split, which implies a more dispersed ownership structure.</p>

The paper analyzes the impact of financial globalization on corporate governance systems. While shareholder systems are relatively unaffected by globalization pressures, the burden of adjustment rests primarily on stakeholder systems, owing to their dominant non-market forms of coordination. Convergence theory therefore expects a transformation of stakeholder systems towards shareholder systems, whereas the ‘hybridization thesis’ argues for a combination of elements from shareholder and stakeholder systems as a result of globalization. The ‘Varieties of Capitalism’ approach expects stability in corporate governance systems and a continuation of differences between them.